Trångboddheten ökar i storstädernas mest utsatta miljonprogramsområden. Det riskerar att få förödande konsekvenser för integrationen, folkhälsan och skolresultaten. Samtidigt visar statistik över flyttmönster att nyanlända i stor utsträckning söker sig till redan problemfyllda bostadsområden. Det visar en ny rapport som analysföretaget Evidens gjort på uppdrag av HSB.
Rapporten visar att vart femte hushåll i storstäderna i dag är trångbodda. Medan var tionde är trångbodda i resten av landet. Om man särskilt studerar Stockholmsregionen ser man att stora delar av miljonprogramsområden som Järvafältet och Botkyrka är synnerligen trångbodda. Och att sambandet mellan låga inkomster och trångboddhet är starkt.
– Den ökade trångboddheten får stora konsekvenser för både individer och samhället. Samhället riskerar att dras isär och en redan bristfällig integration riskerar att försämras ytterligare, säger Anders Lago, förbundsordförande HSB.
Många nyanlända kommer att behöva eget boende snart. Rapporten visar att ungefär hälften av asylinvandrarna och 65 procent av anhöriginvandrarna initialt bosätter sig i storstadsregionerna. Och efter fem år har koncentrationen till storstäderna ökat ytterligare med cirka fem till tio procentenheter. Samtidigt är mörkertalet stort.
– Vi vet att asylsökande som väljer sitt eget boende på egen hand i praktiken alltid blir inneboende hos släktingar och vänner. Vi får dessutom alltfler papperslösa, som helt saknar boende, flyttar runt, och som överhuvudtaget inte syns i någon statistik, säger Anders Lago.
– Problemen på bostadsmarknaden är omfattande och berör flera politikområden. Vi behöver t ex möta arbetskraftsbristen i byggsektorn och utbilda och ta tillvara på nyanländas kompetens. En avgörande del för att skapa en bättre bostadsmarknad är att skapa en ny social bostadspolitik. Det handlar bland annat om att införa bättre bostadsbidrag och stöd till bosparande, så att fler får bättre möjlighet till ett boende som passar behoven bättre, säger Anders Lago.
