Image

Fastighetsbåten: Kontoret som affärsdrivande verktyg

Sverige Aktivitetsbaserade kontor är framtiden – det var de flesta talarna på Fastighetsbåten överens om. Bland andra Fredrik Wirdenius och Mats Hederos diskuterade den ”kontorsrevolution” som håller på att genomföras.
Publicerad den 23 Juni 2014
Fredrik Wirdenius och Mats Hederos. Bild: Nicklas Tollesson
Fredrik Wirdenius och Mats Hederos.

Fasticon arrangerade traditionsenligt sitt event Fastighetsbåten i förra veckan. Cirka 130 personer från fastighetsbranschen fick ta del av ett intressant seminarium och följa med ut på en vacker skärgårdstripp med Teaterbåten.

Bland annat diskuterades aktivitetsbaserade kontor och vad dessa betyder för branschen.
- Vår produkt har klättrat i värdekedjan. Tidigare var kontoret en kostnadspost, nu är det ett managementverktyg som företagen driver sin affär med, sa Vasakronans vd Fredrik Wirdenius.

Tillsammans med AMF Fastigheters Mats Hederos, Nomad Projekts Sven Gustafsson och Spectrum Arkitekters Wivian Eidsaunet diskuterade Wirdenius den ”kontorsrevolution” som håller på att genomföras.

Vasakronans huvudkontor i Klara Zenit är helt aktivitetsbaserat.

- Det kommer mängder av företag och vill titta på vårt kontor och hur vi arbetar. Och det är numera företagens ledningsgrupper som kommer. Jag märker ofta att när vi har visat runt en stund så är det inte längre lokalen vi diskuterar utan IT-lösningar, mobilitet och ledarskap. Det handlar inte längre bara om ett kontor, utan om hur kontoret utvecklar företaget och dess arbetssätt.

När AMF Fastigheter inledde sin process mot ett nytt kontor hade man två utgångspunkter: Man skulle prova sig fram och så mycket som möjligt skulle återanvändas – att bara kasta ut allt är varken kostnadseffektivt eller miljövänligt.
Mats Hederos berättade:

- Vi har flexplatser, touchdowns och fasta platser. En aspekt jag inte hade tänkt på är yngre personers behov av en fast plats. De kanske inte har någon fast bostad, då kan skrivbordet på kontoret vara en trygghet. Samtidigt ser vi att flexplatserna blir allt mer populära. I början satt 20 procent vid flexplatserna, i dag efter nio månader är siffran uppe i 50 procent.

När det gällde återanvändningen hade AMF som målsättning att det nya kontoret skulle vara inrett på tolv veckor, till en kostnad av 2 500 kronor per kvadratmeter – och inget nytt skulle köpas in.

- Vi fick ett golv gratis, det var för många kvistar i det. Vi fick lampor som mässutställare ville bli av med, de kostade 25 kronor styck. Men vi missade våra målsättningar – det tog 13 veckor, kostnaden blev 2 600 kronor per kvadratmeter och vi tvingades köpa nya tofsar till en gardin…

Att kontorsrevolutionen genomförs just nu beror på flera faktorer. Fredrik Wirdenius menar att det handlar om att tekniken som möjliggör aktivitetsbaserat arbetssätt nu finns.

- Digitaliseringen och mobiliteten är drivkrafterna. Samtidigt som tekniken möjliggör för de flesta att arbeta var som helst, vill nio av tio hyresgäster att medarbetarna ska arbeta på kontoret. Så det är verkligen inte så att kontoret är uträknat, tvärtom, men det är i dag mer ett managementverktyg.

Mats Hederos:
- Tidigare hade man kontoret för pärmförvaring och närvarokontroll, nu har man det för kunskapsöverföring och för att bygga företagskultur. Detta har möjliggjorts av den digitala utvecklingen.

För några år sedan var ergonomin på kontoret en het fråga och det utvecklades många stolar som kunde ställas in för att vara ergonomiskt riktiga. Med den lekfullhet som kommer med många av de aktivitetsstyrda lösningarna kan man tycka att de ergonomiska aspekterna har kommit i skymundan.

Wivian Eidsaunet menar att detta snarare har utvecklats till en ickefråga.
- Jag har inte sett någon forskning på det, men jag har hört måna personliga berättelser, som alla säger samma sak: Tidigare satt man i stolar som i princip fungerade så att man skulle sitta fast på rätt sätt i sin stol. Men vi är inte gjorda för att sitta fast, vi ska röra oss. I ett aktivitetsbaserat kontor sitter man inte stilla lika mycket. Man går, står, sitter på olika platser – och vi blir friskare av det!

En erfarenhet som är värd att nämna är att de som väljer att sitta aktivitetsbaserat ofta initialt väljer att ha för stora tysta zoner.

- Rädslor man ofta har inför övergången är att det ska bli för stökigt och för att man inte ska kunna jobba ostört. Men efter ett tag ser vi att det inte är speciellt många som väljer att sitta i de tysta zonerna.

Det var många beslutsfattare på hög nivå med på Fastighetsbåten och ett par av dem delade med sig av sina erfarenheter, som Diligentias vd Anders Kupsu:

- Vi är precis igenom uthyrningsprocessen i vårt projekt Sveavägen 44 och jag kan bara bekräfta de trender som nämns här. Vi märker att även företag som inledningsvis har verkat ganska konservativa efter ett tag glider in i en typ av aktivitetsbaserad lösning.

Bernt-Olof Gustavsson, vd för Coop Fastigheter:
- Vi på Coop har suttit aktivitetsbaserat i fyra år, på flera våningar. En sak som inte är bra hos oss är att vi har våra skåp på olika våningar, och det har blivit så att man känner sig hemma på den våningen där man har sitt skåp. Därför har det blivit för lite rörelse i huset. Om vi hade gjort om det i dag så hade vi kanske placerat allas skåp på bottenvåningen.

- Nicklas Tollesson
nicklas@fastighetssverige.se

Relaterade artiklar

Ämnen

Senast från Fastighetssverige Plus

Max Barclay ser risker: "Inte säker på att Sverige är så himla långt före"

Sverige Max Barclay, med titlarna vice vd, Nordenchef och chef för Newsecs nordiska rådgivningsverksamhet, sätter fingret i luften och spanar om hur 2024 utvecklar sig, vilket segment som är hetast just nu och hur de som rådgivare kan dra fördel av utvecklingen av artificiell intelligens, AI.

Läs mer

Mer om Fastighetssverige Plus


Lokalnytt Lokalnytt.se - Hitta ditt nya drömkontor idag. Tusentals lediga lokaler inom hela Sverige.
Nordic Property News Nordic Property News reports the latest news from the Nordic real estate market with an international newsletter every weekday.

Mer från Fastighetssverige