Det är en splittrad bild av hyresförhandlingarna för Sveriges Allmännyttas medlemmar. På ett sätt går det ovanligt lätt att lösa det lokalt utan att blanda in Hyresmarknadskommittén. Samtidigt har trenden av att förhandla hyran över två år vuxit sig starkare.
Det har varit svårt för Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen att mötas i hyresförhandlingarna. I hittills 18 regioner/orter så har nu begäran till Hyresnämnden lämnats om att en skiljeman ska användas för att avgöra hyreshöjningen. Trepartsmodellen är hårt prövad. Men trenden verkar något annorlunda för medlemsföretagen i Sveriges Allmännytta. För årets förhandlingar är det färre ärenden som avgörs i Hyresmarknadskommittén än för 2023. Det berättar Sveriges Allmännyttas vd Anders Nordstrand.
– Men vi håller inte på att skicka ut pressmeddelande varenda gång ett ärende går dit så som Fastighetsägarna gör.
Hyresmarknadskommittén består av representanter från Sveriges Allmännytta och Hyresgästföreningen. I Hyresmarknadskommittén kan ärendena avgöras på olika sätt. Antingen används medling, rekommendationer från ledamöterna eller så tillsätts en opartisk ordförande. Det senare är det som påminner om den nyligen införda tvistelösningen som nu erbjuds i förhandlingarna mellan Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen.
– Det är naturligtvis upp till våra medlemsföretag att avgöra om de vill gå till Hyresmarknadskommittén för att förhandla. Men det är en del av vår normala verksamhet varje år och inga konstigheter på så sätt.
Hittills är det drygt 60 bolag som registrerat ärenden hos Hyresmarknadskommittén, tillskillnad från förra året när närmare 90 bolag fick avgöra hyran den vägen. Av de 60 i år är det endast 22 som använt sig av någon av förhandlingsmetoderna som kommittén erbjuder.
– Det är betydligt fler bolag som har gjort upp lokalt i år, utan att använda Hyresmarknadskommittén. Utav de så är det endast nio som har behövt avgöras med en opartisk ordförande.
Ytterligare en trend som observerats är att allt fler väljer att göra uppgörelser fördelat på två år, istället för ett. Hittills är det 25 bolag som landat i den lösningen, till skillnad från endast ett bolag förra året. Ett av de bolag som hittat den lösningen i år är MKB i Malmö som efter att Hyresmarknadskommittén tagit hjälp av en opartisk ordförande nu kommit överens om en tvåårig uppgörelse som innebär en hyreshöjning med 5,7 procent från 1 februari 2024, samt en hyreshöjning för 2025 blir 4,5 procent från 1 januari 2025.
Den hyreshöjningen motsvarar knappt hälften av de ökade kostnader på 300 miljoner kronor som MKB budgeterat för 2024. Det är på ett sätt ett misslyckande för både Hyresgästföreningen och MKB att en opartisk ordförande har behövts för att nå en överenskommelse om hyran, skriver Anna Holst, chef hyresadministration på MKB Fastighets i ett pressmeddelande.
I de förhandlingar som hittills avslutats så har den genomsnittliga hyresökningen landat på 5,06 procent berättar Anders Nordstrand, mot genomsnittet förra året på 4,22 procent. Men bilden om årets förhandlingar på ett sätt tudelad, även om fler ärenden har gjorts upp lokalt.
– Till viss del så känns det som att det har gått lättare att komma överens i år. Samtidigt så finns det naturligtvis också stora problem och stora svårigheter att komma överens med tanke på vilket kostnadsläge vi har. Plus då att trepartsöverenskommelsen har både i vissa fall försvårat, och i vissa fall underlättat förhandlingarna.
Vad tror du kan vara orsaken till det till att det gått lättare?
– Som sagt, det finns en splittrad bild här. Men jag skulle väl säga att det finns en vilja från såväl hyresgästkollektivet som från fastighetsägarna att komma överens så att man slipper en retroaktiv höjning.
Han fortsätter med att säga att det till viss del också handlar om att när de första överenskommelserna rullar in så blir de normerande på vissa orter. När en nivå är satt så följer många efter.
– Vi är väldigt måna om att ha lokala förhandlingar, så jag kan väl tycka att det borde skilja sig åt mer än det gör. Men det är så det verkar fungera och det är inte mycket att göra åt.
Ser ni några skillnader just på var man tycks ha lättare att komma överens?
– Jag har ingen statistik på det som jag kan uttala mig om, men det är mer en känsla i så fall. Ofta finns lokala svårigheter och parametrar som inte tycks slå igenom på hyresförändringen så som man skulle önska.
En sådan är taxeringen och energikostnader som blev fallet med Eon i Malmö.
– Det är sådana faktorer som är tydligt högre i vissa regioner och orter, än på andra, som inte slår igenom på det sätt som vi skulle önska ibland. Det finns mer att göra här och det är därför trepartsöverenskommelsen tillkom. Dels för att underlätta förhandlingar, dels för att hitta gemensamma grunder för vad man ska förhandla om. Den har haft sina motgångar men vi fortsätter det jobbet.
– Förhoppningsvis så blir trepartsöverenskommelsen ännu mer förfinad och bättre till nästa år. Vi kommer utvärdera den varje år också för att se hur vi kan göra den bättre, säger Anders Nordstrand.
