Göteborg överväger nu att pausa samtliga skolbyggen. Bakgrunden är ett minskat elevunderlag till följd av färre födda barn och minskad invandring. Även Stockholm och Malmö står inför demografiska förändringar som kan resultera i kapade elevplatser. Det här har fått tre arkitekter på Liljewall att reagera.
– Vi förstår de ekonomiska realiteter som ligger bakom övervägandena när antalet svenska för- och grundskolebarn väntas minska med omkring 13 procent till 2034, men vill samtidigt lyfta vikten av att tänka långsiktigt. Det är nu vi måste planera smart för att kunna trygga god undervisning och resurseffektiv samlokalisering, inte sluta planera helt, skriver Madeleine Nordenknekt, Erika Brantvall och Jana Mooses, på Liljewall.
Detta är en debattartikel. Åsikterna i den är författarnas egna.
Som arkitekter arbetar vi dagligen med utformning och ombyggnad av skolor. Vi ser att framtidens skola måste vara mer än enkla lokaler för undervisning, den måste vara hållbar och flexibel nog att kunna anpassas till förändrade behov, demografiska som individuella. När barnkullarna minskar vill vi fokusera på hur vi kan transformera och utveckla de byggnader vi redan har. Det är där skolfastigheternas långsiktiga värde finns.
Bygg för variation – inte fixerat elevtal
Skolbyggnader har historiskt sett ofta utformats utifrån ett förväntat elevantal. Men vad händer när antalet förändras, som nu? Redan idag ser vi att skolor snabbt underutnyttjas eller förses med ytor som inte längre passar den pedagogik som bedrivs. Det behövs en ny typ av tänkande, där vi både arbetar med arkitektur och verksamhetens arbetssätt för att möjliggöra skolor med en inneboende elasticitet. Till exempel hemvister och fritidslokaler som enkelt kan växla mellan olika storlekar och funktioner. Genom att öppna skolbyggnader för andra aktörer under kvällar och helger, som föreningsliv, kultursatsningar eller vuxenutbildning blir skolan en mötesplats för hela samhället. På så sätt kan skolor fortsätta vara en motor i stadsutvecklingen – även i tider av befolkningsminskning.
Mer än ”rätt antal kvadratmeter”
Många strateger inom kommunen ser idag över befintliga skolor utifrån tanken att ombyggnad kan vara ett mer ekonomiskt alternativ än nybyggnation. Det är sant men inte alltid enkelt. Vi har sett flera fall där skolor jämförts enbart utifrån yta, där en större fastighet antas rymma mer än en mindre. Men en planlösning med bärande väggar i fel läge eller otillräckliga teknikutrymmen kan snabbt bli en återvändsgränd och bidra till större ekonomiska kostnader.Vi måste titta på friytor, flöden, logistik i kök och matsal samt hur tekniska system som ventilation påverkar möjligheten att anpassa lokalerna. Därför får vi inte sluta planera. För att lyckas krävs tidiga och noggranna förstudier, där vi inventerar både byggnadens fysiska förutsättningar och det pedagogiska innehållet.
Den stora bilden
Det finns inga enkla svar på skolkrisens budgetproblem. Men vi menar att det går att vända dagens utmaning till en möjlighet. Om vi vågar omdefiniera arkitekturens roll, från att stänga av till att öppna upp, kan skolbyggnader bli mer än kostnadsposter. De kan bli hållbara investeringar, flexibla mötesplatser och levande delar av lokalsamhället i stället för monument över ett krympande elevunderlag.
Madeleine Nordenknekt, Erika Brantvall och Jana Mooses, arkitekter på Liljewall
Faktaruta:
Enligt Skolverket går det läsåret 2024/2025 1 104 629 barn i grundskola i Sverige. Motsvarande siffra för förskolebarn under 2024 var 484 754. Enligt Sveriges kommuner och regioner väntas 43 000 färre barn gå i förskola 2034, och 172 000 färre i grundskola.
