”Vi är en bransch med få unga medarbetare” – men fler och fler söker fastighetsutbildningar

Yrkeshögskolan har den högsta fyllnadsgraden sedan pandemiåren 2020 och 2021.
”Vi är en bransch med få unga medarbetare” – men fler och fler söker fastighetsutbildningar
Det finns ett brett utbud av utbildningar på olika nivåer och olika längd för fastighetsbranschen, menar Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd. Personerna på bilden har inget med texten att göra. Bild: iStock.

För ett år sedan lade Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd fram en rapport som visade att branschen skulle behöva uppskattningsvis 12 000 nya medarbetare de närmsta fem åren. Branschen står inför en stor generationsväxling: andelen medarbetare på över 60 år är hela 21 procent och endast jordbruket och intresseorganisationerna har en högre andel äldre. Men nu visar nya siffror att fler än på länge söker till fastighetsrelaterade utbildningar.

Vartannat år genomför Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd, FU, en kompetensbehovsundersökning i fastighetsbranschen. Detta för att fler ska få möjlighet att skaffa sig den kompetens som branschen behöver för att klara dagens och morgondagens behov.

I rapporten som släpptes för precis ett år sedan framkom att rekryteringen blivit något lättare, men att fler tjänster förblir otillsatta. Det här tyder på en kompetensbrist som kan hämma utvecklingen. För att kunna rekrytera rätt personer är praktikplatser viktiga, menar FU, och det märks ett ökande intresset för att erbjuda detta, särskilt i större företag. Yrkeshögskolan förblir den utbildningsform som är vanligast för företagen att rekrytera ifrån.

Sammanfattningsvis hade det totala rekryteringsbehovet ökat i jämförelse med FU:s föregående rapport. Teknisk kompetens är centralt när det gäller kompetensförsörjningen samtidigt som rekryteringsutmaningar och kompetensbrist fortsätter att påverka branschen. Praktik och validering blir viktiga verktyg för att säkra framtida kompetens, men det finns stora skillnader mellan branschens företag. Över lag så är större fastighetsföretag drivande i branschens utveckling när det gäller teknik, utveckling av nya och befintliga yrkesroller, praktik och validering.

Carina Lundström är expert på kompetensförsörjning på Fastighetsbranschens utbildningsnämnd. Hon har märkt en skillnad i ansökningstrycket på fastighetsrelaterade utbildningar, så här ett år efter att rapporten kom ut.

– Den vanligaste utbildningsformen som branschen rekryterar ifrån är yrkeshögskolan, hela 34 procent av företagen rekryterade en YH-studerande under 2024. Vi kan se att trenden med hög andel behöriga sökande för de vanligaste utbildningarna inom yrkeshögskolan håller i sig och att tekniska utbildningar ökar i söktryck vilket såklart är glädjande med tanke på den snabba tekniska utveckling som branschen är mitt i. För utbildning till drifttekniker – fastighet så är andelen behöriga sökande per plats 3,8, för fastighetsförvaltare 4,8 och för fastighetsingenjör hela 6,3 vilket är rekordhögt.

Carina Lundström är expert på kompetensförsörjning på Fastighetsbranschens utbildningsnämnd. Bild: FU.

Det ökade intresset för utbildningarna tror Carina Lundström kan vara en effekt av lågkonjunkturen, men också en ökad kännedom om branschen. Under de senaste åren har man på FU arbetat strategiskt och målmedvetet med kommunikation för att synliggöra och öka nyfikenheten kring branschen och dess utbildningar. FU finns till exempel på Tik Tok under kontot fastighetsbranschen.nu och man har också utvecklat ett eget Roblox-spel, ”Fastighetsbranschen City Team”, för åldrarna 8–12 år.

– På Komvux ser vi också ett ökat intresse det senaste året där fler utbildningsanordnare fyller sina platser på fastighetsrelaterade utbildningar. Inom gymnasieskolan görs små steg framåt och elevunderlaget på inriktning fastighet på VVS- och fastighetsprogrammet är i år 48 elever fördelat på 19 skolor i åk 3. I en undersökning bland rektorer som vi gjorde hösten 2025 så uppgav man att lågt elevintresse, begränsade praktikmöjligheter och konkurrens från andra inriktningar som orsaker till att man inte erbjöd inriktning fastighet, förklarar Carina Lundström.

Har behovet från branschens sida minskat eller ökat till följd av lågkonjunkturen som varit? Och ökar det igen nu?

– Vi har inga siffror som visar på någon minskning eller ökning i rekryteringsprognoserna sedan undersökningen vi gjorde 2025. Dock ser vi i vår undersökning och från Kompetenskartan, som bygger på statistik från SCB, att andelen medarbetare i branschen som är över 60 år är hela 21 procent. Det är endast branscherna jordbruk och intresseorganisationer som har en högre andel äldre, vilket såklart är en utmaning för branschen de kommande åren. Vi är också en bransch med få unga medarbetare, 11 procent är i åldern 15-29 år. Detta kan jämföras med hotell- och restaurangbranschen där andelen unga är 45 procent.

Genom data från Kompetenskartan så annonserades cirka 2 800 heltidstjänster ut under 2025 för de åtta yrkesroller som FU mäter i sin kompetensbehovsundersökning. De mest frekventa annonserna rörde rollerna fastighetsskötare, drift- och fastighetstekniker och fastighetsförvaltare. Fastighetsförvaltare och projektledare är också roller som ökade mest mellan åren 2024 och 2025.

– En annan parameter som ger en indikation på branschens anställningsbehov är andelen studerande i arbete ett år efter examen från yrkeshögskolan. Här ligger utbildningar till fastighetsbranschens yrkesroller mycket högt på 86 procent.  Snittet för yrkeshögskolan är 81 procent för studerande som examinerades 2024, berättar Carina Lundström.

Har ni märkt av någon skillnad i vilken typ av fastighetsrelaterade utbildningar som toppar listorna bland de som söker? Ser ni någon trend där?

– Tydligast statistik har vi från Myndigheten för yrkeshögskolan och de utbildningar som ges där. Den visar att utbildningsanordnare fyller sina fastighetsutbildningar i mycket hög utsträckning. För utbildning till fastighetsförvaltare är fyllnadsgraden 100 procent, till fastighetsingenjör 90 procent och till drifttekniker – fastighet 95 procent. Detta är den högsta fyllnadsgraden sedan pandemiåren 2020 och 2021, säger Carina Lundström.

När det kommer till YH-kurser som är framtagna för branschens medarbetare, har det sedan 2020 beviljats utbildningar inom områden som Energieffektivisering & energioptimering, Fastighetsautomation & smarta byggnader, Digitalisering av fastighetsförvaltning, Hållbarhet (även social), klimat & cirkulär förvaltning, Strategisk & ekonomisk fastighetsförvaltning, Solenergi & projektering. Dessa kurser speglar branschen kompetensbehov just nu och är populära på grund av av det flexibla upplägget med distansundervisning, relevansen, möjligheten att arbeta och studera samtidigt samt att de är kostnadsfria.

– Enligt vår kompetensbehovsundersökning så är AI-kunskap den tredje viktigaste kompetensen som medarbetare i branschen behöver utveckla. Vi ser också att AI-kunskap oftast bakas in i tekniska kurser som driftoptimering, fastighetsautomation samt styr- och övervakningssystem snarare än erbjuds som en egen kurs. AI är också ett stående samtalstema på våra regionala kompetensråd under året på önskemål av branschen. Detta visar på ett stort intresse för ämnet och en nyfikenhet på hur andra fastighetsbolag använder AI och hur långt man kommit, menar Carina Lundström.

Det som många företag också betonar är vikten av egenskaper som samarbetsförmåga, att vara serviceinriktad och kunna kommunicera med hyresgäster och kollegor. Att alla roller innebär ett visst mått av affärstänk blir också mer och mer tydligt.

– Sammanfattningsvis kan vi säga att det finns ett brett utbud av utbildningar på olika nivåer och olika längd för fastighetsbranschen. För att bibehålla utbudet och kvaliteten är det viktigt att branschen och utbildningsanordnare samarbetar. Branschen behöver kroka arm med de utbildningar som finns i regionen och berätta om sina behov och erbjuda praktikplatser för en hållbar och långsiktig kompetensförsörjning. För att bidra till detta anordnar vi på FU kompetensråd runt om i hela landet, en regional mötesplats där branschen, myndigheter och utbildningsanordnare kan träffas och utveckla värdefulla samarbeten.

Läs också