Hon är ansvarig för digitaliseringsuppdraget som regeringen gav för ett år sedan. Runt jul kom regeringen även med ett tilläggsuppdrag där Lantmäteriet ska se över om det behövs någon föreskriftsrätt med anledning av att förenkla detaljplanearbetet.
– Vi ska undersöka om det behövs en sådan, hur den eventuellt ska genomföras, säger Klintborg.
Digitaliseringsuppdraget har regeringen beskrivit som en av de viktigaste, i korta drag är tanken att man ska:
• verka för gemensamma gränssnitt, specifikationer och standarder för digital samverkan mellan myndigheter, kommuner och andra aktörer som innehar eller behöver information eller data inom det utpekade området.
• överväga vilken typ av praktisk och operativ samordning som behövs för att säkra en enhetlig geodataförsörjning och ärendeinformation.
• belysa juridiska, ekonomiska och organisatoriska förutsättningar samt redovisa inom vilka områden nödvändiga förändringar behöver genomföras.
• genom digitalt utbyte av information skapa förutsättningar för, samt på olika sätt främja utvecklingen av digitala lösningar.
• analysera hur öppna data inom utvecklingsområdet kan driva arbetet framåt och främja innovativa lösningar.
• verka för en ökad nyttorealisering inom området.
Alltså: 290 kommuners detaljplanearbete ska digitaliseras – och standardiseras.
– Det finns många processer som kan bli bättre. Det är ingen tvekan om att det krävs en nivåökning. Vi ska nå en vägledning för hur man ska skriva under en handling. I dag, exempelvis, så skickas inte allt digitalt. Och i vissa fall får man en pdf med en handling som skrivs ut, skrivs på och scannas in igen. Det måste vi gå till botten med – för att se var de digitala avbrotten finns, säger Malin Klintborg.
Strävan i uppdraget är att medborgarnas och företagens första kontakt med myndigheter ska vara digital. Något vissa kommuner erbjuder, medan vissa jobbar på annat vis. Det här ska standardiseras, inte något man ordnar på en natt direkt.
– Men läget där vi kan få digitaliseringen att hända har aldrig varit bättre. Det byggs mer än någonsin tidigare. Kommunerna vill det här, man är mogen för det här.
Varför har det dröjt så?
– Det är klart, den här plattformen vi ska utarbeta borde ju redan ha funnits på plats. Den uppkopplade staden är här, men den digitala infrastrukturen finns inte. Vår lagstiftning är för analog, nu måste vi kunna hantera lagstiftningen. Men plattan måste sätta sig först.
Sedan Peter Eriksson tillträdde som bostads- och digitaliseringsminister i maj har Lantmäteriet haft fullt upp – på alla håll och kanter.
– Uppdragen har duggat tätt. Och när det kommer till samhällsbyggnad har det inte bara duggat tätt, det har ösregnat ner uppdrag en period. Vi har genom åren skrivit hyllmeter med rapporter, nu är det verkligen verkstad som gäller. Får vi alla plattor på plats och klargör vem som bär infoägaransvar så kan den privata marknaden ta åt sig och få Sverige att växa. Det kan inte en minister göra, han kan på sin höjd stå för den här notan, säger Malin Klintborg.
