Tre experter om fastighetsbolagens hållbarhetsarbete

Affärsdrivet, ambitiöst och uthålligt enligt hållbarhetscheferna.
Tre experter om fastighetsbolagens hållbarhetsarbete
Amanda Thynell, Catena, Kristian Käll, Älvstranden Utveckling och Åsa Lindell, Platzer, under Stora Hållbarhetsdagen Göteborg förra veckan. Moderator: Åsa Lindell. Bild: Anthon Näsström

Klimatrelaterade risker blir allt mer aktuella och det kommer att krävas investeringar och anpassningar för samhällen och fastigheter i riskområden. Frågan är hur klimatet påverkar fastighetsvärdet? Och hur mycket avkall gör fastighetsbolagen på hållbarhetsfrågorna när det är kärvare tider? De frågorna och mera diskuterade tre hållbarhetsansvariga från Catena, Platzer och Älvstranden Utveckling under Fastighetssveriges event Stora Hållbarhetsdagen.

Amanda Thynell, hållbarhetschef på Catena, Kristian Käll, hållbarhetschef på Älvstranden Utveckling och Åsa Lindell, hållbarhetsansvarig på Platzer Fastigheter, deltog under förra veckan på Fastighetssveriges event Stora Hållbarhetsdagen under en programpunkt som handlade om fastighetsbolagens hållbarhetsarbete och om det som görs räcker.

När de får beskriva läget för hållbarhetsarbetet i branschen med ett ord väljer de ”Affärsdrivet”, ”Ambitiös” och ”Uthålligt”. Amanda Thynell sade affärsdrivet och utvecklar varför:

– De stora bolagen som hyr av oss har själva hållbarhetsmål och vi måste säkerställa att de vill sitta kvar, så det här arbetet är absolut affärsdrivet. De senaste åren har vi vi fått mer kött på benen i våra undersökningar om vårt hållbarhetsarbete och 80 procent av våra kunder vill att vi ska jobba med sådant som energieffektivisering och hållbarhet, säger Amanda Thynell.

Kristian Käll valde ordet ambitiöst och utvecklar den biten närmare här:

– För oss är det en konkurrensfaktor att jobba med de här frågorna och om man ska vara med på resan så har man inte råd att spara in på de här perspektiven. Därför är det många i branschen som har ambitiösa mål, så jag tycker att det finns ett ambitiöst läge i branschen, säger Kristian Käll.

Åsa Lindell på Platzer valde då alltså uthålligt som sin beskrivning och det förklarar hon såhär:

– Det finns de som frågar sig om vi har råd att satsa på hållbarhet i dessa tider och det jag menar är att vi framför allt inte har råd att låta bli att satsa på hållbarhet. Det krävs uthållighet och det tycker jag att branschen har när det kommer till hållbarhet. Det finns alltid utmaningar med att nå de långsiktiga klimatmålen, men jag tycker ändå att de här frågorna är mer integrerade i organisationer idag än tidigare, säger Åsa Lindell.

Panelen är alla överens om att hållbarhetsarbetet i branschen har fått ta ett steg tillbaka runtom i världen de senaste åren, men Amanda Thynell menar att Sverige har anledning att känna stolthet för hur man går emot den utvecklingen.

– Det är deppigt hur utvecklingen ser ut runtom i världen men vi i Sverige har förutsättningar att vara en motor i de här frågorna, då behövs det samsyn på politisk nivå. Att jobba med de här frågorna innebär mer intern stolthet och det är viktigt för kunden men även för medarbetarna. Har vi certifierade fastigheter får vi även lägre investeringskostnader. Något som vi behöver bli bättre på är att visa för nyttan med att sitta i en återbrukad fastighet för våra kunder.

Kristian Käll är även han kritisk till riktningen för hållbarhetsarbetet i branschen som helhet:

– Vi är inte på väg mot rätt håll, vi har tekniken för rätt omställning men vi behöver en starkare klimatstyrning centralt. Vi behöver mer styrning och ledarskap i de här frågorna. Jag tror man behöver se till att investera i omställningen. Det finns stor potential att utnyttja det gamla beståndet och vi behöver hitta KPI:er för nyttjandegrad och hur vi kan använda de här ytorna. Vi kan fylla behoven utan att bygga nytt, säger Kristian Käll.

För Åsa Lindell är ledarskapat jätteviktigt för att hållbarhetsarbetet ska prioriteras.

– Det politiska ledarskapet måste finnas där, många kommuner vill gå före i de här frågorna och för aktörer behöver det bli dyrare att släppa ut, säger hon och nämner sedan en fråga som diskuteras konkret på Platzer:

– Här i Göteborg kommer det krävas högvattenskydd senast 2040, hur mycket av det arbetet ska göras på fastighetsnivå? Vi har den diskussionen levande i bolaget men den är inte löst.

För Älvstranden Utveckling som bygger mycket vid älven är stigande vattennivåer en stor utmaning framåt berättar Kristian Käll:

– För oss handlar det om stora byggnadsåtgärder, att göra rätt avvägningar i rätt skede. Hur kommer detta påverka våra fastighetsvärden? Det är svårt att svara på men det kommer att komma kostnader för att skydda fastigheterna som kommer att påverka värdet. Högt vatten i älven gör att det kommer in vatten i fastigheter, så det gäller att bygga och förstå vad det får för effekter och konsekvenser, men vi ser ingen tydlig påverkan på värdering i dagsläget.

Läs också