Skatteverket har publicerat nya nyckeltal som ska ligga till grund för den nya fastighetstaxeringen 2022. För storstäderna kan revisionsföretaget KPMG konstatera kraftiga höjningar av taxeringsvärdena i speciellt Stockholm men även i Göteborg och flertalet regionstäder. För Fastighetssverige berättar Rebaz Wahab, ansvarig för KPMG:s fastighetstaxeringsgrupp, mer om vad höjningarna betyder för fastighetsägarna och var den ekonomiska smällen blir som störst.
Fastighetstaxeringen av hyreshusenheter görs normalt på treårsbasis och nu har Skatteverket publicerat nyckeltalen som ska ligga till grund för 2022, 2023 och 2024. Beräkningar visar att höjningen av taxeringsvärden i Stockholms centrala områden ligger upp emot 20 – 25 procent. För Göteborgs centrala delar är höjningen minst tio procent och detsamma gäller flera andra regionstäder. Enligt KPMG:s översiktliga beräkningar kommer fastighetsskatten i exempelvis Stockholm att öka med cirka 150 kronor per kvadratmeter.
– Om en byggnad till exempel omfattar 10 000 kvadratmeter och skatten för tillfället kanske är 900 kronor per kvadratmeter så kommer den att höjas från detta till 1 050 kronor enligt Skatteverkets nya nyckeltal, säger Rebaz Wahab, ansvarig för KPMG:s fastighetstaxeringsgrupp, till Fastighetssverige.
Taxeringsvärdena utgörs av två delvärden (mark- och byggnadsvärde). Båda mark- och byggnadsvärdena bestäms med ledning av bland annat riktvärdeangivelser (det vill säga nyckeltal) som fastställs av Skatteverket. Under helgen publicerade Skatteverket de nya nyckeltalen som ska ligga till grund för den nya taxeringen.
– Vi håller på att analysera utfallet och det finns ett antal frågetecken. En anmärkningsvärd notering är att H-nivåfaktorerna, (ett nyckeltal som tillsammans med fastställd hyra används för beräkning av taxeringsvärdet för byggnaden), ökar i stora delar av landet. Detta gör att taxeringsvärdet för den enskilda fastigheten går upp även om den faktiska hyresavkastningen är oförändrad eller till och med minskat från föregående taxering, säger Rebaz Wahab.
Höjda fastighetsskatter betungar fastighetsbranschen i sin helhet men påverkar framförallt byggnader som redan har omfattande vakanser och byggnader där efterfrågan inte är så stor. En höjd fastighetsskatt gör att dessa blir ännu mindre attraktiva på marknaden.
– Vid senaste taxeringen som ägde rum år 2019 var det fråga om liknande höjningar men då rådde ett annat marknadsläge. Om fastighetsskatten höjs kan det bli ännu svårare för fastighetsägare att hyra ut lokaler med mindre attraktiva lägen. Detta i sin tur kan leda till omfattande vakanser och en flyttkarusell, säger Rebaz Wahab.
Frågan om pandemins påverkan är också intressant i sammanhanget, menar Rebaz Wahab. Skatteverket har påtalat på sin hemsida att de har noterat att butikernas omsättningar med mera har minskat och att Skatteverket har beaktat detta i sina nyckeltal.
– Normalt utgår Skatteverket ifrån att vissa områden i stadskärnorna utgörs av butikslägen och därmed åsätts dessa områden något högre taxeringsvärden till följd av butiksinslaget. Detta sker genom att Skatteverket fastställer något högre riktvärden för mark i just dessa områden när det förutsätts att butiker genererar en högre hyra. Vår analys visar dock de kraftiga höjningarna av H-nivåfaktorerna gör att taxeringsvärdena det facto går ändå upp även när Skatteverket förutsätter lägre omsättningar för butiker.
Sammantaget menar Rebaz Wahab att det nu är viktigare än någonsin att säkerställa att taxeringarna är korrekta.
– Detta kan göras genom att fastighetsägaren kontrollerar att underlaget för fastighetstaxeringen i sig är korrekt även om av Skatteverkets fastställda nyckeltal leder till höga taxeringsvärden som inte återspeglar marknaden. Som fastighetsägare bör man därför kontrollera samtliga faktorer som påverkar värdet såsom ytkontroll med mera samt påtala eventuella renoveringsbehov.
