En kraftig inflationsuppgång till följd av ett fortsatt stängt Hormuzsund behöver inte innebära att Riksbanken höjer styrräntan. Enligt en ny analys från statliga bolånejätten SBAB kan den underliggande inflationen vara tillbaka på målnivån redan i början av nästa år.
Om Hormuzsundet förblir stängt till september väntas inflationen, mätt som KPIF, stiga till i genomsnitt 3,6 procent i år, jämfört med 2,2 procent om sundet öppnas redan i juni. Räknas tillfälliga åtgärder som sänkt matmoms, lägre drivmedelsskatter och subventionerad kollektivtrafik bort kan inflationen uppgå till 4,8 procent.
Detta hävdar statliga bolånejätten SBAB i en ny undersökning, i vilken man också bedömer att den underliggande inflationen – trendinflationen – trots den högre prisökningstakten kan vara tillbaka kring Riksbankens mål på 2 procent redan i början av 2027.
SBAB:s chefsekonom Robert Boije menar därför att en räntehöjning är långt ifrån självklar. Eftersom effekterna av en räntehöjning slår igenom först efter ett till två år riskerar en höjning att bli felriktad om inflationsuppgången främst är tillfällig och energidriven.
Enligt SBAB blir utvecklingen av inflationsförväntningarna avgörande för Riksbankens nästa steg. Hur väl centralbanken lyckas förklara skillnaden mellan tillfälliga prisökningar och det underliggande inflationstrycket kan få stor betydelse för både prisutvecklingen och framtida räntebeslut.
