Något har hänt. Som kanariefåglar i gruvan är arkitekterna först ut i konjunkturförändringarna, både på gott och på ont. Osäkerheten är stor, men en förändring är definitivt på gång. Det säger förbundsdirektören för Sveriges Arkitekter, Tobias Olsson.
Fastighetssverige testar tesen – märker arkitekterna av att lågkonjunkturen lägger sig? Tobias Olsson konstaterar:
– Någonting har hänt, på så sätt att arbetslösheten har gått ner två månader på raken. För november så gick det ner en procentenhet, vilket är ganska många människor efter att det stadigt har ökat under två år. Så någonting har definitivt hänt.
Det märks även i antalet förhandlingar om arbetsbrist som kommer till facket. Det är en indikation på hur situationen ser ut menar han.
– Antalet förhandlingar har minskat betydligt för både november och i december som det verkar, även om det fortfarande förkommer. Men det är tydligt att uppgången är bruten och att vi också ser en nedgång.
Men de är inte siffror att jubla över just nu. Det är trots allt 650 av deras 10 000 medlemmar som är arbetslösa. Siffror som facket inte sett på 30 år.
– Vi är inte på något sätt i ett bra läge, men vi ser att det inte fortsätter förvärras.
Om det handlar om en vändning på riktigt är mycket svårare att definiera. Det finns positiva signaler här och var. Kontoren tycks ha mer att göra, men det kan också bero på att det är väldigt många färre som jobbar på dem numera. Tydligt är också att situationen är svårast i de fyra största städerna och dess omnejder.
– Tar vi bort storstadsregionerna så har vi i princip ingen arbetslöshet bland våra medlemmar.
– Sen är det framför allt inredningsarkitekterna och de bostadsritande arkitekterna som drabbats av arbetslöshet, som inte påverkat plan- och landskapsarkitekterna på samma sätt. Det är med bakgrunden av en osäker fastighetsmarknad, med de lokala vakanserna och bostadsproduktionen som vi har vår utsatthet.
Orosmolnen nu är fortsatta utmaningar för bostadsbyggandet, som har sysselsatt stor del av branschen. Sen 2022 har det byggts enorma mängder bostäder, på nivåer som vi inte sett sen miljonprogrammets tider säger han.
– Men den marknaden är fortfarande väldigt osäker nu och har den stora konjunkturkänsligheten som inte bara påverkar arkitekterna, utan hela branschen.
– Men sen ser vi också att allmännyttan har stora vakanser som dessutom ökar. Det gäller även tillväxtorter och det är en oroande utveckling. Demografiutvecklingen kommer påtagligt påverka efterfrågan på bostäder, men också sådant som skolor och förskolor. Likaså har kontorsmarknaden stora vakanser, vilket är oroande.
Ytterligare en utmaning är klimatet och att det nu inte går att återvända till att bygga så många bostäder.
– Det inte går att vända tillbaka till nyproduktion med nya material och samtidigt klara av klimatkraven. Det går bara inte och det måste till en förändring även om incitamentstrukturen går långsamt.
– Gränsvärdena i klimatdeklarationerna är för oambitiösa. Det kommer sakta men säkert ändras, genom taxonomin och det finansiella ramverket som kommer styra mot mindre andel nyproduktion med nya material.
Det kommer fortsatt finnas behov bostäderna och kontoren och därmed är förhoppningen att det sker genom ombyggnation. Det är också där Tobias Olsson tror vi kommer se återhämtningen för branschen, genom satsningar på förvaltning och på infrastruktur, försvaret, fängelser, energieffektiviseringar och klimatanpassningar.
– Så jag tror att det är osäkert att satsa alla kort på nyproducerade bostäder, även om vi förstås kommer se en återhämtning där också. Det är klart att när räntan går ner är det lättare med finansieringen och kostnaderna minskar så blir det lättare att bygga, men samtidigt ser vi att byggstarterna minskar.
– Det är förstås en signal. Så frågan är hur många bostäder efterfrågas och till vilka priser.
Om du blickar mot 2025, vad tror du händer?
– Jag tror att 2025 kommer att se betydligt bättre ut än 2023 och 2024. Det är vår förhoppning. Det som är mer osäkert under 2025 är hur det går för alla nyexaminerade som står utanför jobb. Det är vårt stora mörkertal eftersom de inte har rätt till A-kassa.
– Vi försöker göra undersökningar på det, men om det är ungefär 650 medlemmar som är arbetslösa idag så är kanske mörkertalet lika stort. Så det är en gissning och kanske det stora huvudbryet för 2025. Hur många som kan gå tillbaka till arbete och hur fort kan nyexaminerade få en anställning.
– Men 2025 hoppas och tror vi kommer bli ett år av i alla fall viss återhämtning.
I samband med att förbundet hade stämma nyligen så kom många motioner om framtiden och arbetsmarknaden framåt. En sak som både styrelsen och stämman föreslog var att tillsätta en framtidskommission för framtidens hållbara yrkesliv.
– Det finns ett väldigt sug från arkitekterna på framtiden. Även om det är deppigt nu med stor arbetslöshet så ser man ändå en majoritet av våra medarbetare som tror på att arkitektyrket kommer att förändras ganska stort i grunden, inom kanske bara fem år.
– Man ser positivt på framtiden och många vill inte längre vara konsult, utan de vill kanske jobba på ett mer traditionellt sätt, i förvaltarled och i ombyggnation – och kanske då och då rita nytt. Men de vill ta hand om det redan byggda och kulturmiljö. Så den förändringen har nog påskyndats av den här djupa konjunkturkrisen.
