Som Fastighetssverige tidigare berättat är en av följderna av den nya kameraövervakningslag som trädde i kraft 1 april att det inte längre krävs tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten för kamerabevakning på platser dit allmänheten har tillträde. Myndigheter och andra aktörer kan därmed inleda kamerabevakning utan en formell tillståndsprocess. Men vad blir följderna för fastighetsbolagen? Representanter för tre stora aktörer ger sin syn på saken.
I ett pressinlägg nyligen skriver bostadsbolaget HSB om en fastighetsägare som fått sanktionsavgift på 200 000 kronor för kamerabevakning som ansågs vara i strid med GDPR. Integritetsskyddsmyndighetens granskning av ärendet avslöjade att fastighetsägaren bevakade gemensamma utrymmen som entréer, trapphus och soprum utan rättslig grund, vilket bedömdes vara ett brott mot GDPR.
IMY:s beslut, menar HSB, kan ses som en varningsklocka för alla fastighetsägare som bedriver kamerabevakning. Det räcker inte med goda intentioner – varje kamera och dess upptagningsområde måste uppfylla lagkraven i GDPR. Annars riskerar fastighetsägare sanktionsavgifter och ett förlorat förtroende från de boende.
Den nya kameraövervakningslagen som trädde i kraft 1 april i år ger alltså större frihet åt den som vill sätta upp kameror – men också större individuellt ansvar. För fastighetsägare som Diös, Atrium Ljungberg och Alecta Fastigheter påverkar dock denna förändring inte verksamheten i någon större utsträckning.
– Vi har på det stora hela levt under samma premisser sedan lagändringen som gjordes 2018 då antalet tillståndsökningar begränsades, säger André Westergren, säkerhetsskyddschef på Diös.
Detsamma gäller för Atrium Ljungberg:
– Vi har sedan tidigare undantagits från tillståndsplikt, vilket innebär att detta inte har någon omedelbar påverkan på vår verksamhet. Generellt ser vi positivt på att rättsvårdande myndigheter ges möjlighet att använda de verktyg som krävs för att utföra sitt viktiga arbete på ett så tidseffektivt sätt som möjligt. Verktygen har använts under en tid och våra erfarenheter är enbart positiva, svarar Marianne Perslow, Atrium Ljungbergs kommunikationschef.
Enligt den nya lagen måste verksamheter själva genomföra och dokumentera en intresseavvägning innan bevakning påbörjas för att säkerställa att integritetsskyddet beaktas. En förteckning över all kamerabevakning ska upprättas och underhållas.
Hur ser er kameraövervakningspolicy ut i dag och hur stor del av ert bestånd är kameraövervakat?
– Vi har en policy som väldigt tydligt beskriver hur vi ska arbeta med kameraövervakning och hur vi säkerställer att vi följer GDPR regelverket. En del i policyn är att göra en intresseavvägning. En stor del av vårt fastighetsbestånd är kameraövervakat. Vissa fastigheter som till exempel handelsplatserna har generellt ett större behov av kameror, förklarar Alecta Fastigheters säkerhetschef Mathias Gustolf.
– Vår kameraövervakning är primärt koncentrerad till våra stora handelsplatser medan övervakningen i våra kontorsfastigheter är begränsad. Kamerorna spelar in rörliga bilder från parkeringshus, allmänna ytor, entréer osv. Förteckningar över all kameraövervakning finns och vi informerar alltid tydligt med skyltning på de platser som övervakas, förklarar Marianne Perslow.
– Vi har under ett antal år jobbat med kamerabevakning i delar av vårt bestånd. Vi har interna rutiner för hur vi hanterar tillkommande kameror, hur det sköts i förvaltningen samt hur vi hanterar eventuell avetablering av kameror. Detta följer vi upp på årlig basis, säger André Westergren.
Polismyndigheten och Säkerhetspolisen får, sedan 1 april, ökade möjligheter att använda kamerabevakning, inklusive ANPR-teknik, det vill säga automatisk igenkänning av registreringsskyltar, utan särskild intresseavvägning. Vissa brottsbekämpande myndigheter får utökade undantag från kravet att informera om kamerabevakning, särskilt vid bevakning med civila fordon eller drönare.
Hur gör ni om någon av era hyresgäster upptäcker att de är övervakade och hör av sig till er? Har ni någon strategi för hur ni bemöter detta?
– Kamerornas syfte är att de som befinner sig i någon av Atrium Ljungbergs fastigheter ska känna sig trygga. Övervakningen kan förebygga och förhindra såväl störning av ordning som olyckor och naturligtvis även förebygga eller förhindra brott. Vi informerar proaktivt om kameraövervakning, till exempel genom skyltning på plats. Vid frågor om behandlingen av personuppgifter hänvisar vi till vårt personuppgiftsombud, klargör Marianne Perslow.
– Vi har tydliga rutiner som baseras på aktuell lagstiftning. Med rutiner på plats blir det också tydligt för oss hur vi möter upp eventuella önskemål/krav från olika målgrupper om att få ta del av bildmaterial, berättar Mathias Gustolf.
Är den här lagförändringen bra eller dålig, generellt, anser ni?
– Vi förhåller oss till gällande regler och riktlinjer och har inga synpunkter på lagändringen i sig, säger André Westergren.
– Lagförändringen gör det enklare för polis och andra rättsvårdande myndigheter att klara upp brott, vilket i sin tur bidrar till ökad säkerhet och trygghet i samhället. Som fastighetsägare har vi ett stort ansvar att skapa trygga miljöer för våra besökare och hyresgäster. Genom att stödja denna lagförändring kan vi bättre uppfylla vårt ansvar och bidra till ett säkrare samhälle, tycker Marianne Perslow.
– Givet dagens utmaning med ökad brottslighet och på många platser ökad känsla av otrygghet, tror vi att kameror kan vara ett av flera verktyg i ett förebyggande och brottsbekämpande syfte, menar Mathias Gustolf.
