Antalet rapporterade försök till penningtvätt genom fastighetsaffärer ökar menar förbundsjuristen på Mäklarsamfundet. Det behövs mer utbildning och att man jobbar mer aktivt med frågorna inom mäklarkåren, det säger Emil Ericsson som är expert på penningtvätt. Här kommer han med fyra konkreta tips på hur man kan undvika att fastigheten säljs i kriminella syften.
Just nu pågår en rättegång i Göteborgs tingsrätt mot en narkotikaliga som misstänks för att försöka tvätta pengar genom bland annat köpa en lägenhet i Karlatornet, som Fastighetssverige kunde rapportera om igår. En av de misstänkta ska ha varit i kontakt med en av mäklarna för Karlatornet samtidigt som denne varit i färd med att sälja en annan lägenhet i Linné i Göteborg. Hur mycket mäklarna visste om de nu åtalade männen framgår inte av åtalet. Männen nekar till brott.
Men att kriminella använder fastighetsköp för att tvätta pengar är inget nytt, det berättar Emil Ericsson, förbundsjurist på Mäklarsamfundet.
– Det är många som tror att det främst sker i storstäderna, men så är verkligen inte fallet. Vi ser exempel på att kriminella vänder sig till mindre orter där de kan flyga lite mer under radarn. Sen har vi också sett att det är en större risk att de riktar in sig just på lägenheter i och med att det inte syns i fastighetsregistret som det gör med som hus eller fastigheter, säger Emil Ericsson.
Antalet inrapporterade misstankar om penningtvätt kommer troligtvis att öka i år säger Emil Ericsson. Orsaken behöver inte nödvändigtvis vara kopplat till att fler försök till penningtvätt görs.
– Medvetenheten inom mäklarkåren har ökat och det har skett stora framsteg i kunskapsnivåerna så det är sannolikt en av förklaringarna till att det ökar. Det märker vi tydligt i kommunikationen med våra medlemmar också att de dels är medvetna på ett annat sätt och att de anmäler i misstankar i större utsträckning. Men sen tycker jag mig se fler domar som gäller penningtvätt i fastigheter också så på det sättet kanske man kan se att det ökar också, säger han.
Mäklarsamfundet har en tjänst där man kan riskbedöma sin mäklarfirma för penningtvätt.
– Där går vi igenom allt från hur företagen jobbar med frågan till vilken bakgrundskoll man gör på sin egen personal till vilken koll man gör på sina kunder, säger han.
Det var ett uppmärksammat fall förra året där en mäklare samarbetade med kriminella kunder i sin roll som mäklare och även tjänstemän inom banken, annars är det ovanligt att man hör talas om mäklare som jobbar som insider för kriminella menar Emil Ericsson. Men för den mäklare som medvetet eller omedvetet medverkar till penningtvätt så kan konsekvenserna bli stora.
– En mäklare eller mäklarföretag riskerar att tilldelas påföljd av fastighetsmäklarinspektionen i form av en varning eller erinran. Mäklaren riskerar även att få sin registrering återkallad om förseelsen är allvarlig. Dessutom kan påföljden kombineras med sanktionsavgifter på upp till 10 miljoner kronor. Förutom det kan mäklaren dömas för brottet näringspenningtvätt, där fängelse ingår i straffskalan, om mäklarens agerande anses vara ett klandervärt risktagande, säger han.
Enligt Finanspolisen rapporterades under förra året 37 528 fall av misstänkt penningtvätt, vilket var en ökning med drygt 50 procent jämfört med 2020. Men bara sex av de fallen var inrapporterade av fastighetsmäklare. Bankväsendet är avsevärt störst med 27 801 inrapporteringar.
Finanspolisen skriver i en rapport från 2020 specifikt om penningtvätt inom fastighetsbranschen att;
” Från det att det nya systemet för rapportering till Finanspolisen togs i bruk i mars 2020 och fram till oktober samma år inkom endast en rapport från mäklarbranschen. Under samma period lämnade bankerna in närmare 200 rapporter med belopp för totalt över en miljard kronor avseende misstankar om penningtvätt kopplat till fastighetsmarknaden. ”
Det är svårt att uppskatta omfattningen av penningtvätt via fastigheter men bankernas rapportering indikerar att det kan handla om stora belopp. Rapporterna är dock relativt få och det finns troligen ett stort mörkertal, i synnerhet när det gäller mer komplexa upplägg. Annan underrättelsedata tyder också på att problemet kan vara mer utbrett än vad rapporteringen visar. Där finns återkommande exempel på att kriminella erbjuds hjälp med bolån mot betalning, bland annat genom att man förmedlar insiderkontakter på bankerna.
Under 2021 utökades penningtvättslagen till att omfatta fastighetsmäklarföretag och inte bara enskilda fastighetsmäklare. Nytt var också att fastighetsmäklare och fastighetsmäklarföretag med särskild registrering för hyresförmedling nu räknas till verksamhetsutövarna i penningtvättslagen.
– Det innebär att företagen måste göra en riskbedömning, att de måste jobba med utbildning för sina anställda och att det finns rutiner som personalen kan följa, så de har ett mer övergripande ansvar. Företagen måste ta ett större ansvar som handlar om hur man jobbar med att motverka och vilka man anställer genom lämplighetsprövning. Det är inte alls bolag som tar ett utdrag ut belastningsregistret vid anställning till exempel. Men det finns också all anledning att se över vilka kontrollfrågor man ställer till under en anställningsintervju till exempel, säger Emil Ericsson.
Långt ifrån alla mäklarföretag tar sitt ansvar i att utbilda både sig själva som ledare och sina anställda i frågorna. Men han har däremot fyra grundläggande råd för att minska risken att man genomför en penningtvättsaffär som mäklare. Råden utgår från penningtvättslagen som gäller att man ska skaffa sig kundkännedom.
1: Gör en identitetskontroll på köparen
2: Kontrollera syftet med affären
3: Kontrollera om kunden är en person i politiskt utsatt ställning, som på grund av sin anställning inom till exempel politiken eller militären som är extra högrisk när det kommer till mutor eller korruption.
4: Vem kundens verkliga huvudman är
Bedömer man att kunden är av högrisk så gäller skärpta åtgärder och då handlar det bland annat om att göra en bedömning om var pengarna kommer ifrån.
Han menar också att bulvaner är vanligt när kriminella tvättar pengar genom fastigheter. Så det är bra att hålla koll på om köparen inte har pengar själv utan någon annan betalar för fastighetsköpet och om köparen är ointresserad av fastigheten i sig.
– Det är ett varningstecken när någon går på en visning och inte visar något som helst intresse för fastigheten eller på något sätt verkar företräda någon annan som inte är där. Oftast är det bulvaner personer som kanske inte har någon direkt inkomst själva utan som får en ersättning för att stå som ansiktet utåt i affären, säger han.
Vad ska man göra som mäklare om man misstänker att en potentiell köpare är ute efter att tvätta pengar?
– Kontakta finanspolisen. De har inte särskilt höga krav på misstankar som ska rapporteras utan det kan räcka med en varningssignal eller indicier på att det kan röra sig om penningtvätt. Och hellre rapportera än att hamna i dålig dager när det uppdagas att det faktiskt var en pengatvätt som blev resultatet – för det vill du inte ha förknippat med ditt företag eller på ditt eget cv, säger Emil Ericsson, förbundsjurist på Mäklarsamfundet.
