Efter ett år av dialog och diskussion med medlemsländerna och olika bostadsaktörer har EU:s bostadskommissionär Dan Jørgensen presenterat den allra första EU-planen för bostäder till överkomliga priser.
– Det mest intressanta är de mer flexibla statsstödsreglerna som gör det möjligt för regeringar att göra bostadssatsningar utan tillstånd från kommissionen. Då skulle Sverige kunna välja att stödja till exempel energirenoveringar, säger Per Spolander, bostadspolitisk expert på Sveriges Allmännytta.
EU framhåller att bostadsmarknaden och bostadspolitiken är lokal och fortfarande främst en nationell angelägenhet. Men eftersom så många i Europa har svårt att få tillgång till en god bostad i olika skeden i livet vill EU på olika sätt stötta medlemsstaterna genom att vidta åtgärder där de kan tillföra ett EU-mervärde.
Planen är därför inriktad på att öka bostadsutbudet, få igång investeringar och reformer, ta itu med korttidsuthyrning samt stödja de människor som påverkas mest.
– Det är bra att EU inser att bostadspolitik i huvudsak är en nationell angelägenhet. Det är viktigt att inte förstöra fungerande bostadssystem, utan i stället fokusera på hur EU kan stötta medlemsstaterna i att underlätta för att fler ska få en bostad, säger Cathrine Holgersson, vd på Sveriges Allmännytta.
Sverige Allmännytta tillhör de bostadsaktörer som EU har fört en dialog med under utformandet av den nya EU-planen.
– Det har varit givande och intressant att vara med i dialogprocessen med EU som pågått under året. Där har det varit viktigt att kunna visa på det svenska bostadssystemet och allmännyttans bidrag till social hållbarhet och integration i samhället. Den svenska bostadsmodellen har visat sig framgångsrik i europeisk jämförelse, säger Cathrine Holgersson.
Per Spolander, som plöjt igenom de olika delarna i den historiska EU-planen, menar att den kanske inte får så stor påverkan på kort sikt.
– Men på längre sikt kan flera av förslagen få stor inverkan. Det är till exempel bra att EU vill se över hur olika regleringar påverkar bostadsmarknaden och vad som kan förenklas.
Han betonar att det är särskilt välkommet att EU öppnar upp för en översyn av direktivet om offentlig upphandling – som dessutom är överimplementerat i Sverige.
– Ett annat bra förslag är att EU i högre grad ska samla information och kunskap om bostadsmarknaderna i Europa och därmed lyfta goda exempel.
Dan Jørgensen presenterade också en europeisk strategi för bostadsbyggande. Den fokuserar på att undanröja flaskhalsar som bromsar byggandet och driver upp priserna.
- Förenkla och digitalisera tillståndsförfaranden, som i dag är fragmenterade, långsamma och kostsamma och ibland ökar kostnaderna för bostadsbyggande med upp till 16,5 procent.
- Införa ett digitalt produktpass (från 2028) och digitala byggloggböcker för att effektivisera dataflöden, minska den administrativa bördan och stödja innovation.
- Påskynda utvecklingen av harmoniserade standarder, särskilt för innovativa byggprodukter, material och metoder.
- Stödja små och medelstora företag och innovatörer genom finansiering från Europeiska investeringsbanken.
Materialkostnaderna utgör 30–40 procent av de totala kostnaderna för bostadsbyggande inom EU. För att stabilisera utbudet och minska kostnaderna ska kommissionen:
- Ta itu med fragmenteringen av kriterierna för när avfall upphör att vara avfall för att förbättra den gränsöverskridande cirkulationen av sekundära material.
- Utveckla en digital europeisk plattform för bedömning av byggnadsresurser för att koppla samman nationella system och tillhandahålla data om tillgängliga material.
- Integrera krav på cirkularitet och återvunnet innehåll i framtida produktstandarder enligt den nya byggproduktförordningen.
EU-kommissionen vill också försöka minska byråkratin, både på EU- och nationell nivå, genom ett nytt ”förenklingspaket” som bygger på samarbete med medlemsstaterna, regionerna och städerna för att förenkla byggnormer, administrativa förfaranden för zonindelning, planering och tillståndsgivning samt för att öka deras administrativa kapacitet.
– Det vore självklart bra om den inre marknaden för byggprodukter och tjänster kunde fungera bättre med lägre priser och högre kvalitet, sund konkurrens, gemensamma standarder och regler. Men detta är något som man försökt få till under lång tid utan att lyckas nämnvärt, säger Per Spolander.
Han drar en parallell till försöken att få till en gemensam byggmarknad i Norden.
– Här har vi fortfarande olika regler och krav som försvårar och fördyrar, trots liknande klimat och affärskultur som borde göra det möjligt.
Kommissionen har hittills mobiliserat betydande investeringar – 43 miljarder euro – i bostäder och kommer att fortsätta att göra det inom ramen för EU:s nästa långtidsbudget.
– Förslaget att lägga mer pengar till strukturfonderna och Europeiska investeringsbanken för prisöverkomliga bostäder kan också bli av intresse för medlemsföretagen. Mycket avgörs när nästa långtidsbudget för EU 2028–2034 beslutas. Men det finns många andra hål att fylla för EU, inte minst med tanke på säkerhetsläget, kommenterar Per Spolander.
En ännu viktigare nyhet i planen anser han dock vara de reviderade EU-reglerna för statligt stöd som kommer att göra det lättare för EU-länderna att ge ekonomiskt stöd till överkomliga och subventionerade bostäder.
– Det kan kanske vara en möjlighet för Sverige att stödja de energirenoveringar som behövs i stora delar av beståndet för att undvika stora hyreshöjningar och därmed färre prisöverkomliga bostäder, säger Per Spolander.
I så fall skulle dock stödet behöva vara tillgängligt för såväl allmännyttiga som privata bostadsbolag för att inte strida mot allbolagen.
Ett nytt förslag om korttidsuthyrning ska stödja områden med så kallad bostadsstress. Det finns ett behov av att bevara fördelarna med korttidsuthyrning och samtidigt minska de negativa effekterna.
I vissa stadsdelar och turistområden råder ett akut tryck på bostäder. Här ökar korttidsuthyrning i kombination med spekulativa investeringsmetoder konkurrensen om begränsade bostadsbestånd, vilket driver upp priserna.
Det finns redan en förordning om korttidsuthyrning av boende, som börjar gälla i maj 2026, och som ska öka transparensen genom att kräva obligatorisk registrering av värdar och utbyte av uppgifter om faktiska transaktioner mellan digitala plattformar och nationella myndigheter.
Men kommissionen befarar att korttidsuthyrning ändå kommer att konkurrera med traditionella logileverantörer, som måste uppfylla strängare nationella krav kring säkerhet och konsumentskydd.
Därför föreslås en ny lag om korttidsuthyrning som ska skapa en enhetlig, datadriven, tydlig och förutsägbar EU-rättslig ram som gör det möjligt för lokala myndigheter att vidta riktade och proportionella åtgärder för att ta itu med korttidsuthyrning.
Kommissionen anser att planen är särskilt fördelaktig för de mest drabbade: ungdomar, studenter, låginkomsttagare och andra missgynnade grupper. Nya investeringar föreslås för studentbostäder och subventionerade bostäder och för att hjälpa medlemsstaterna att införa bättre lösningar för hemlösa på grundval av principen om Bostad Först.
– Att stödja de människor som påverkas mest är fortfarande framför allt en nationell angelägenhet. Här utskiljer vi oss från andra länder som oftast har social housing.
– Allmännyttan är en grundbult i den svenska bostadsmarknaden och i bostadspolitiken som det finns skäl att vara stolt över och värna om, men som också behöver utvecklas för att möta dagens och morgondagens utmaningar. Men vi kan göra det inom det system vi har utan vidare EU reglering, menar Per Spolander.
EU-kommissionen tycker det är viktigt att behålla den politiska drivkraften för att lösa krisen, och har därför aviserat det första EU-toppmötet om bostäder 2026. Dessutom skapas en ny europeisk bostadsallians för att driva på genomförandet av planen.
Kommissionen kommer att lägga fram en lägesrapport före mandatperiodens slut.
Källa: Sveriges Allmännytta/Helene Ahlberg
