Evin Cetin om bostadsbolagens roll i gängkriminalitetens Sverige

Evin Cetin är juristen och författaren som med ett brinnande engagemang vill bidra till en tryggare framtid för barn och ungdomar som riskerar att dras in i gängkriminalitet. Hon menar att näringslivet och fastighetsbranschen kan ta en nyckelroll för att vända utvecklingen. – Barn i Sveriges eftersatta områden behöver känna en framtidstro – att de kan bli en del av Sverige genom att få jobb och lön lagligt i stället för att ta jobb i "Narkotikabemanning AB". Näringslivet är en viktig del av den framtidstron, säger Evin Cetin.
Evin Cetin om bostadsbolagens roll i gängkriminalitetens Sverige
Bildtext: 2022 kom boken ”Mitt ibland oss” ut, skriven av Evin Cetin ihop med Jens Liljestrand.

I tonåren hade Evin Cetin själv inte någon annan direkt framtidsdröm än att jobba på sin pappas pizzeria i Bollnäs där hon växte upp. Tills hon en dag började prata med en av gästerna.
– Det var Bollnäs-advokaten KG Myrberg. Han fick mig intresserad av juridik och sa att jag skulle kunna bli en bra advokat och borde söka juristprogrammet. Han blev min första dörröppnare, säger Evin Cetin.

Evin Cetin kom senare in på juristprogrammet i Uppsala.

– Där köpte jag den första boken i mitt liv, en kursbok. Jag insåg snabbt att det var en väldigt stor skillnad mellan mig och de andra på utbildningen. De hade föräldrar med kontakter och nätverk och jag hade ingenting. Jag insåg vilken avgörande betydelse föräldrarnas nätverk har för om du ska lyckas eller inte. Sju av tio jobb fås ju genom kontakter.

Ett tag senare träffade Evin Cetin centerpolitikern Lena Ek (bland annat miljöminister 2011-2014) på ett flygplan.

– Vi pratade och hon gav mig möjligheten till en praktikplats på parlamentet i Bryssel. Hon var min andra dörröppnare och hon ändrade hela mitt liv. Det är så viktigt med sådana människor.

Det mötet blev Evin Cetins biljett in i politiken.

Du var aktiv inom Socialdemokraterna i tio år, men lämnade för att gå tillbaka till juridiken. Varför?
– Jag hade jobbat politiskt i Södertälje kommun, som chef i Dalarna och även med nationella/internationella frågor. Men jag insåg under tiden att jag kom långt ifrån verkligheten i arbetet med politiken. Under de här åren förändrades Sverige på ett negativt sätt, bland annat med en enorm segregation. Jag insåg att det politiken uttryckte och verkligheten var två helt olika saker. Jag ville förstå vilket samhälle politiken skapade. Jag ville tillbaka till verkligheten och var då tvungen att lämna politiken fullt ut.

Tillbaka i juridiken startade hon en advokatbyrå och jobbade med något av det tuffaste man kan göra som jurist; grova brott som målsägarbiträde. Hon ville hjälpa familjer vars söner fallit offer för gängkriminaliteten. Men efter 16 mord blev det för mycket och hon slutade som advokat.

Varför?
– Man måste förstå att jag aldrig hade tänkt att jag skulle bli advokat och hantera mord på unga killar som inte ens fyllt 25 år. I Sverige. Jag såg ett tydligt mönster; deras föräldrar kom aldrig in på arbetsmarknaden och barnen trodde förstås inte heller att den möjligheten fanns för dem. I stället rekryterades barnen till ”Narkotikabemanning AB” som var öppet dygnet runt, gav jobbgaranti och pengar direkt. Det är gängen som sysselsätter barnen i de här områdena. Så för mig räckte det inte att vara målsägarbiträde, jag kände att jag kom in för sent. Jag ville göra skillnad på riktigt och kände mig begränsad. I den vevan träffade jag Claes Ekström i styrelsen på Stadsmissionen. Han sa ”du måste skriva en bok”. Han var dessutom delägare i ett bokförlag och 2022 kom ”Mitt ibland oss” ut.

Hur skulle du kort beskriva situationen med gängkriminalitet och våld i Sverige i dag?
– Vi har en så pass allvarlig situation att om vi ska ha en chans att hantera detta kan vi inte använda samma metoder som vi gjort hittills. I Rinkeby är 47 procent av befolkningen under 25 år. I Angered i Göteborg är 50 procent av befolkningen under 30 år. Vi måste inse att problematiken handlar om ungdomar utan framtidstro, där ungdomar rekryterar barn för att begå fruktansvärda handlingar. Utmaningarna är enorma. I vissa skolor blir knappt hälften av de unga behöriga till gymnasiet. I en sådan situation är steget litet till att dras in i gängkriminalitet.

Vad kan näringslivet göra?
– Näringslivet behöver vara med och tidigt forma en framtidstro bland ungdomar i förorterna. Öppna upp dörrar till framtidens jobb och drömmar tidigt. Näringslivet och skolorna i dessa områden behöver hitta långsiktiga program så barnen får erfarenhet, kontakter och framtidshopp om var de kan jobba i framtiden. Näringslivet jagar alltid talanger men det är dags att näringslivet skapar talanger av de som aldrig tror de kan få en chans, av dem som redan känner sig uträknade på högstadiet. Man behöver fundera på hur man tar ansvar för att hjälpa dessa personer ut i arbete. Kärnan i social hållbarhet är att människor har ett arbete att gå till.

Vad kan bostadsbolagen göra i våra områden för att motverka rekryteringen till gängkriminalitet?
– Man måste se och förstå den extrema utvecklingen som sker. De som äger fastigheterna måste fundera på vad som händer med värdet på fastigheterna när deras hyresgäster inte har någon framtidstro och väljer att bli kriminell. De borde tänka på affären! Det här är affärskritiskt. De behöver ta sitt ansvar och visa att det går att få en chans i samhället. Bolagen behöver förstå att de gängkriminella ungdomarna var barn som fostrades och hade deras källare, garage och portuppgångar som arbetsplatser. Det fortsätter även idag.

Så vad kan man göra?
– Till exempel kan man jobba med nätverk, där vuxna etablerade personer öppnar upp dörrar för de unga. Det kan vara extrajobb som sträcker sig över ett helt år där ungdomarna några timmar i veckan arbetar för att skapa en väg in till att forma sina framtida drömmar. Det mötet och att de får se sig själva ur ett annat perspektiv kan vara avgörande för framtiden.

Vad jobbar du med just nu?
– Många olika saker. En är att jag är ute i skolor och träffar barnen för förebyggande samtal, om vikten av att välja sin framtid långt bort från kriminalitet. Och jag ser att deras största problem är att de inte har någon koppling till vuxenvärlden. 15-åriga pojkar rekryterar just nu barn på mellanstadiet, på skolorna! Skjutningar kommer och går och det är fruktansvärt. Men man måste förstå att basen för den här rekryteringen är narkotikamarknaden. De kriminella själva säger att för varje person som dödas så behövs en ny arbetskraft in till narkotikamarknaden. Och den billigaste arbetskraften är barn. Vi måste ställa oss frågan: Vilka barn ska tvingas bära narkotika i stället för skolböcker i sin väska?

Vad händer om vi inte gör något?
– Kriminaliteten kommer då att flytta sig från de utsatta områdena till ”vanliga” platser, det har redan börjat. Då stannar det alltså inte i förorten utan det sprider sig. Och då blir det ”vanliga” medelklassbarn som blir indragna också.

Du kan även lyssna till Evin Cetin live på några av våra event nästa år:
* Fastighetsmarknadsdagen Uppsala, den 31 januari på Elite Hotel Academia.
* Stora Samhällsfastighetsdagen, den 7 februari på Grand Hotel i Stockholm.
* Stora Hållbarhetsdagen, den 9 april på Grand Hotel i Stockholm.

Läs också