Under torsdagen presenterade regeringen två förslag som ska minska överskuldsättningen och göra det lättare för unga bostadsköpare att komma in på bostadsmarknaden genom att man vill höja bolånetaket. Ett mycket välkommet besked enligt chefsekonomen Robert Boije på SBAB och Johanna Frelin, vd på Riksbyggen. Men för bostadsutvecklarna dröjer det innan de kan dra nytta av den förändringen.
Under torsdagen så var det presskonferens på Rosenbad. Framför mikrofonerna står finansminister Elisabeth Svantesson (M), finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) och bostadsminister Andreas Carlson (KD). Det som presenteras är förslag på hur man ska minska de svenska hushållens överskuldsättning som ökat markant.
– Det här är en viktig strukturell åtgärd för att minska överskuldsättningen i Sverige. Skattebetalarnas pengar ska inte gå till att finansiera dyra blancolån, säger finansminister Elisabeth Svantesson.
Det som presenteras är i två delar. Del ett är att man vill att Finansinspektionen ska se över ränteavdraget på blancolån. Del två är att man vill höja bolånetaket från 85 till 90 procent. Dels ska det minska användningen av blancolån som kontantinsats vid ett bostadsköp. Resultatet med det höjda bolånetaket ska bli att unga personer inte ska behöva spara lika mycket till en kontantinsats. Andreas Carlson säger på presskonferensen att det är ett viktigt uppdrag till Finansinspektionen.
– En höjning av bolånetaket skulle kunna sänka tröskeln för att fler ska komma in på den ägda bostadsmarknaden och samtidigt minska drivkrafterna att ta blancolån för att finansiera bostadsköp.
En som tar emot beskedet med stor glädje är Robert Boije, chefsekonom på banken SBAB.
– Det är en mycket välkommen åtgärd och helt i linje med vad jag själv har efterlyst.
Vad kan det få för effekter?
– Det minskar kravet på kontantinsats och kommer att göra det lättare för framför allt unga förstagångsköpare att kunna köpa en bostad utan att behöva ta ett dyrt blancolån till kontantinsatsen.
– Troligen är det också en åtgärd som många i dag hårt prövade bostadsbyggare välkomnar, men här ska man nog i det korta perspektivet inte vänta sig alltför stora effekter på efterfrågan på nya bostäder då det är så många andra faktorer som i dag är problematiska i det avseendet – bland annat ett par år med mycket hög bygginflation, kraftigt fallande realinkomster och fallande priser på andrahandsmarknaden, säger han.
Kommer ett höjt bolånetak minska skuldsättningen, så som det eftersträvas med det här förslaget?
– Nej, det kan möjligen öka skuldsättningen på marginalen. Men om dyra blancolån ersätts med billigare bolån är det bättre för den enskilda bolånetagaren och troligen även för den finansiella stabiliteten i stort.
I dessa tider när bostadspriserna har gått ner, kan det vara ett argument för att hålla kvar bolånetaket?
– Nivån på bolånetaket bör fastställas utifrån ett strukturellt och långsiktigt perspektiv och inte finkalibreras efter bostadsprisernas utveckling.
Samtidigt är den höga belåningen i de svenska hushållen bland de högsta i hela Europa och en risk som Riksbanken ständigt lyfter upp – vilken effekt skulle detta få på hushållens lånande och i förlängningen risker för den svenska ekonomin?
– Troligen mycket liten. Jag tror att det är en mycket större risk att bolånetaket bidrar till att hushållen sätter in hela sitt sparande i bostaden och står utan sparade medel eller likviditet vid ett inkomstbortfall.
– Det har enligt mitt sett att se det varit ett för snävt perspektiv på analysen – det behövs en bredare välfärdsanalys av för- och nackdelarna med bolånetaket.
Regeringen ska också remittera ett förslag om avtrappade ränteavdrag för konsumtionslån utan trygga säkerheter. Förslaget innebär att ränteavdrag för lån som inte lämnas mot säkerhet i bostad till exempel – vad tycker du om det förslaget och vad kan det få för effekter?
– Det ligger helt i linje med vad jag själv föreslagit. Ett potentiellt problem att hantera är att det öppnar upp för den som äger en bostad att i stället belåna den för att komma åt ränteavdragen vilket kan uppfattas som orättvist mot dem som bor i hyresrätt.
– Men enligt förslaget ska undantag göras för köp av bland annat bil, så här kan även de som bor i hyresrätt således få ränteavdrag för det. Möjligen skulle taket för där man får fullt ränteavdrag kunna sänkas något i kompenserade syfte, säger Robert Boije.
Även Riksbyggens vd Johanna Frelin ser fördelar med regeringen intiativ.
– Det är positivt att regeringen vill underlätta för människor att kunna köpa en bostad och samtidigt motverka överskuldsättning. Än så länge är förslaget bara ett uppdrag att utreda bolånetaket. En utredning om amorteringskravet pågår redan. Vi ser fram emot att se verkliga åtgärder.
Vad tror du att det skulle få för effekt?
– Bolånetaket är en av flera orsaker till att det blivit svårare för till exempel unga vuxna att köpa en bostad. Så för vissa personer kan ett höjt bolånetak underlätta.
– Kontantinsatsen är idag det största hindret för unga att köpa en egen bostad. Riksbyggen har därför länge efterfrågat att startlån särskilt för unga vuxna. Det finns redan på regeringens bord, färdigutrett och remissbehandlat. Vi ser hellre ett snabbt införande av det än ytterligare en utredning.
Men Johanna Frelin säger att det som är väsentligt att vi får igång bostadsbyggandet igen.
– Vi har redan en stor bostadsbrist i Sverige och den riskerar att bli ännu allvarligare om vi inte kan starta några bostadsbyggen. Regeringen behöver se på åtgärder för att säkra bostadsbyggandet – och arbetstillfällen, säger hon.
Uppdraget till Finansinspektionen ska redovisas om lite drygt en månad, den 23 februari 2024.
