Stockholm har tillsammans med Helsingfors och Hamburg tilldelats en ledande roll i ett EU-projekt som ska identifiera, testa och utvärdera lösningar länkade till urbana drönartjänster i Europas städer. Det kallas för urban luftmobilitet, eller Urban Air Mobility – användningen av drönare i städers luftrum som ett sätt att möjliggöra olika leverans- och övervakningstjänster. Det kan till exempel handla om trafikövervakning, medicintransporter eller polisspaning.
Det EU-finansierade projektet CITYAM ska se till att de regler som sätts upp i det så kallade ”undre luftrummet” blir likadana i hela Europa. I projektet samarbetar parter från industri, akademi och städer på uppdrag av Baltic Sea Region. Under tre år ska tester i olika europeiska städer äga rum med målsättningen att hjälpa bland annat stadsplanering med att utvärdera lyft-och landningsplatser i stadsmiljö.
I Sverige är det Luftfartsverket, Kista Science City och Stockholms stad som kommer att stå för finansiering, expertis och genomförande av pilottester. Att Stockholm fått den här rollen, som pilotstad i projektet, beror bland annat på att det i Sverige finns ett stort intresse och en marknad för att testa ny teknik.
– Vi har en hög koncentration av smartphones här och vi är vana att göra saker digitalt, säger Lars Strömgren, trafikborgarråd i Stockholms stad. Stockholm har helt enkelt visat sig var rätt för det här EU-projektet.
Det skiljer sig mellan städer gällande hur och var man får flyga. Att det går att flyga luftballong över Stockholm beror till exempel på att reguljärflyget inte gör sina starter och inflygningar över över själva staden. Nu ska projektet undersöka hur drönare bäst skulle kunna användas i Stockholm.
– Vi har ju en skärgård i Stockholm som man skulle kunna göra tillgänglig på ett helt nytt sätt. Det kan handla om mat- och medicintransporter. Dessutom finns det ju möjlighet till mattransporter i resten av staden – men där är frågan vad får det för konsekvenser. Är det så vi vill att vårt gemensamma luftrum ska se ut? säger Lars Strömgren.
Vilka regler kan komma att behövas?
– Dels handlar det ju om att flygtrafik inte får störas, men heller inte stadens invånare, så det handlar om både säkerhet och integritet. Medborgarna måste känna sig trygga – inte övervakade. Sedan kan det ju finnas bullerproblematik, det finns en risk att drönarna för oväsen och stör med sina ljud. Men det är ju detta som är lite spännande med det här projektet: vi kan inte riktigt förutsäga hur det kommer att utlöpa. Meningen är ju att vi ska testa.
– Ta exemplet med med elsparkcyklarna: det tar tid att vänja sig vid nya fordon i stadsbilden. Och vissa fall kommer lagstiftningen först – i andra fall företeelsen. I just det här fallet vet vi inte hur stort intresset kommer att vara, men det här är ett bra tillfälle att vrida och vända på detta, säger Lars Strömgren.
För fastighetsbranschen är det ju naturligtvis intressant hur stadsmiljön kan komma att påverkas av detta.
– Ja, drönarna kommer ju att behöva landa nånstans, antingen på stadens mark eller på tak uppe på fastigheter. Landar de på marken, ja, då måste vi ställa oss frågan ”är det så vi vill att vår gemensamma miljö ska se ut?” Eller, om de landar på tak: ”hur blir det då med tillgängligheten?”, ”vad händer med brandskyddet?” Och det är ju definitivt en fråga för fastighetsägarna.
– Det får också potentiellt mer djupgående och långtgående påverkan på fastighetsbranschen: man kan inte flytta en fastighet, men kan påverka tillgängligheten mellan fastigheter. Är det bra eller dåligt? Om man kan flyga mat mellan restauranger och kunder, vad händer då med tillgängligheten? Om alla ställen ligger ute i ett industriområde, för där är hyrorna billigast? Vad som är attraktivt läge kan komma att förändras. Kanske jättepraktiskt för den som har drönaren, men alla andra kanske får en försämrad tillvaro? säger Lars Strömgren.
”Undre luftrummet”, som drönare är tänkta att operera i, gäller från gatunivå och upp till den nivå där de fortsatt inte stör flyg?
– Ja, och i den miljön finns det potentiella störningsmoment, som träd och elledningar. Det blir en fråga för nybyggnationer och stadsplaner att ta hänsyn till. Sådant måste man se över och då är frågan var ansvaret landar.
