Det var i slutet av september som If-husets ägare Capman sålde av försäkringsbolagets huvudkontor till det av Catella nystartade bolaget Solnaberg Property AB.
Enfastighetsbolaget fick betala 858 miljoner kronor för fastigheten Bladet 3 som ligger i Solna. Totalt är det 31 325 kvadratmeter kontor och ett garage, med If Skadeförsäkring som största hyresgäst.
275 kunder till Catella Bank och dess samarbetspartner tecknade aktier i det köpande bolaget Solnaberg Property AB och bara månaden senare noterades deras aktie på Nasdaqbörsens First North-lista.
När If-huset var i Capmans ägo planerades ett arbete i en yta strax intill huvudentrén. Parkeringsplatser och en ny, omplanerad, väg skulle göras. Planer som sedan Solnaberg Property fick ta över och skulle effektuera.
Problemet? Ytan som berördes är en så kallad gemensamhetsanläggning, där den intilliggande bostadsrättsföreningen Bladet är tvunget att bli informerat, och godkänna, ett renoveringsarbete.
Efter en lång tid där Bladet har försökt att stoppa arbetet så gav det resultat i tisdags – byggarbetarna fick gå hem, efter att Kronofogden stoppat jobbet och kräver att Solnaberg Property betalar ett vite om 3,2 miljoner kronor.
Detta en vecka innan flertalet If-anställda återgår till sitt jobb. Entrén till huset beskrivs nu som mer eller mindre blockerad.
– En gemensamhetsanläggning har ett tydligt regelverk. Ska det göras något på den, så ska man vara överens. Redan på Capmans tid, och nu även Solnaberg, har man helt uteslutit att diskutera med oss, säger Anders Magnusson, ordförande i BRF Bladet som har ansvar för 164 lägenheter på Barks Väg.
Arbetet kring If-huset är i sitt slutskede, men efter att Kronofogden stoppat fortsatt arbetet är det nu status quo.
– De (Solnaberg) har inte velat kommunicerat med oss. Vi har försökt att göra oss hörda ända sedan februari. Vi har överhuvudtaget inte fått vara med i några diskussioner. Förmodligen ligger det någon form av tvist i botten. Men visst är det rätt anmärkningsvärt att personer med den digniteten inte vill prata. Det verkar som man fullständigt struntar i lagar och regler.
Vad tycker du om arbetet som sådant då?
– Vi är så klart inte nöjda med det de gör, de har gjort intrång på vår mark. För även om de äger marken spelar det ingen roll, när det kommer till gemensamhetsanläggningar, säger Anders Magnusson.
Fastighetssverige har inte fått tag i Solnaberg Propertys vd Torbjörn Wiberg. Däremot svarade styrelseordförande, och delägaren i Glimstedt Advokatbyrå, Pontus Kågerman på våra frågor.
– Det som har hänt är egentligen att bostadsrättsföreningen begärt att Kronofogden ska stoppa bygget och Kronofogden har gått dem till mötes och förbjudit fortsatt byggnation, säger han.
Vad händer nu?
– Vi får väl vänta med att slutföra bygget och försöka att lösa upp konflikten med bostadsrättsföreningen.
Vad har ni för ansvar?
– Det här är någonting som har skett vid sidan om av den nuvarande ägaren av If-huset. Vi har ju köpt det tidigare Capman-bolaget, i och med förvärvet av fastigheten.
Har ni koll på gällande lagar och regler?
– Frågan och byggprojektet är något som Capman har ansvarat för att göra i ordning. I formell mening är det vårt dotterbolag som är partner i genomförandet, säger Pontus Kågerman.
Bladet anklagar er för dålig kommunikation.
– Det är lite knepigt, det där. När du menar ”er”, så är det ju vårt dotterbolag som tidigare ägdes av Capman som avses. Han anklagar nog snarare vårt dotterbolag när det gäller att iaktta regler eller att vara kommunikativa. Jag tror snarare det är en kritik mot dotterbolagets agerande.
Men han nämner ju Solnaberg Property specifikt.
– Okej. Det jag kan säga är att jag har haft ett telefonsamtal med bostadsrättföreningen.
Hur kommer anställda på If att drabbas?
– Den närmsta tiden handlar om att lösa upp konflikten med bostadsrättsföreningen, och avvakta med arbetet kring fastigheten. Men för anställda där kommer det inte få några särskilda konsekvenser när de kommer till jobbet nästa vecka.
FAKTA: Gemensamhetsanläggning
En gemensamhetsanläggning bildas genom en slags lantmäteriförrättning som kallas anläggningsförrättning. När förrättningen görs beslutas om regler för hur fastigheterna ska samverka för att bygga, sköta och fördela kostnaderna för anläggningen. Det blir då tydligt vad som ska skötas och hur det ska göras.
Vid uppdelning av fastigheter i höjd- och djupled, så kallad tredimensionell fastighetsbildning, är det särskilt viktigt att ta ställning till vilka anläggningar som ska skötas gemensamt, såsom trapphus, hissar och ledningar.
En gemensamhetsanläggning ska tillgodose ”ändamål av stadigvarande betydelse” för de fastigheter som har andelar i anläggningen. Exempel på sådana anläggningar är enskilda vägar, parkeringsplatser, grönytor, lekplatser, bryggor, badplatser, bredband för data och TV, trapphus och hissar.
”Gemensamhetsanläggning” är det begrepp som används i lagtext om en mark- eller anläggningssamfällighet. I vardagsspråk används ofta begreppet ”samfällighet”.
En samfällighetsförening sköter (förvaltar) mark och/eller anläggningar där fastigheter har andelar. En samfällighetsförening är en juridisk person där medlemmarna är ägare av de fastigheter som har andel i samfälligheten. Fastighetsägare som har en fastighet med andel i en samfällighet (delägarfastighet), till exempel en brygga, är automatiskt medlemmar i föreningen.
Källa: Lantmäteriet
