När vi pratar om att saker faller på plats i ekonomin så handlar det väldigt mycket om att vi kommer från en stökig värld, säger Annika Winsth som är banken Nordeas chefsekonom. Vi har haft en extremt överhettad ekonomi som blev lågkonjunktur. Vi har haft ingen inflation som blev tvåsiffrig inflation och vi har haft räntor som var minus och som nu är höga med tanke på den skuldsättning man har.
– Att saker och ting ska falla på plats nu bygger på att centralbankerna sänker räntan.
Även om det gäller centralbanker i plural men det finns ju en centralbank som är viktigare än alla andra. En centralbank som sätter priset på pengar i världen – den amerikanska centralbanken FED. Den amerikanska ekonomin har visat sig vara extremt motståndskraftig. Det leder till att den amerikanska centralbanken bara signalerar en räntesänkning det här året. Det är också det som marknaden prissätter.
Annika Winsth har valt ut två viktiga punkter för att belysa hur stark den amerikanska ekonomin är. Den första är överskottssparandet.
– Ett viktigt skäl till att det gått bra i USA är att man vräkt ut pengar, i och med checkarna som invånarna fick i plånboken under pandemin. De har man levt på och konsumerat. Men i USA så bränner man sitt sparkapital nu.
– Man har byggt upp en buffert men nu börjar man beta av den och någonstans tar den ändå slut. Då kommer konsumtionen och efterfrågan inte ha samma tryck i ekonomin. Det är en indikator på att den amerikanska ekonomin kommer att se lite lugnare ut. Tittar man på arbetsmarknaden så är den fortfarande stark säger hon.
– Men även där så tror man att toppen har passerat och vi ser vissa svaghetstecken.
Ser man till FED och deras sätt att mäta inflationen så är de väldigt nära inflationsmålet och det är dags för banken att sänka räntan när konjunkturen viker.
– Det tror jag faktiskt att FED kommer att göra och kanske finns det en öppning för att även de sänker mer än vad de säger idag. Det brukar gå ganska fort när det vänder. Det blir ketchup-effekten och då brukar FED vara väldigt snabba. Både när de höjer räntorna och de sänker räntan.
– Blir det en svagare konjunktur i höst så kommer FED inte sitta och väntar till december, så som marknaden prissätter nu.
Vänder man blicken mot det som Riksbanken håller ögonen mest på så är det ECB. Här ser Annika Winsth med stor oro på Tyskland och den tyska ekonomin. Tillväxten är dålig, trots att många marknader hade en stor tillväxt efter pandemin. Det är en svag utveckling och väldigt dåligt om man jämför med utvecklingen redan innan pandemin.
– I den miljön så är det märkligt att ha en ränta som är åtstramande vilket man har i euroområdet. Skälet att man har det är för att man är orolig för tjänsteinflationen och för lönerna.
– Löneökningarna i Tyskland har varit tvåsiffriga, vilket är ganska anmärkningsvärt med tanke på att det är så svagt i ekonomin.
Tittar man på inflationen så tycks den vara är på väg ner. ECB spås sänka två gånger under det resterande 2024. Hon påminner om att för bara ett halvår sedan var prognosen att både ECB och FED skulle sänka uppåt sex eller sju gånger under hela 2024.
– Så fort kan det gå, för sen försvann de prognoserna för man tyckte ekonomin var bättre, inflationen var högre.
– Det betyder att vi kan stå på det andra benet lite senare i höst om vi har en inflation som faktiskt börjar bottna ur och vi börjar se konjunktureffekter.
För långräntorna så är det mycket upp till FED som styr när man börjar passera toppen. Det har också en effekt på kronan, som visserligen stärkts något sen Riksbanken sänkte styrräntan. Annika Winsth säger dock att kronan inte kan bli så mycket starkare innan FED börjar sänka räntan.
– Än så länge så har vi ett dollarfokus, för det är vad som driver kronan. När de byter fot, ja då kan dollarn försvagas och då kan kronan, precis som många andra valutor, gå starkare mot den.
Tittar man på Sveriges BNP så vi har fått ganska mycket revideringar i siffrorna och inte sällan med ett lägre utfall. Men det kommer också mot bakgrund av en extrem uppgång i tillväxten.
– Så när man nu säger att svensk ekonomi har överraskat positivt så har den gjort det till viss del gjort. Vi har hållit emot bättre än befarat. Men vi gör det från en lägre nivå.
– Så svensk ekonomi är svag och om man tittar på att vi nu har två år av i stort sett stillastående tillväxt, det är väldigt ovanligt och dåligt. Vi är i en lågkonjunktur och det är påtagligt.
Man ska ha i åtanke att det är exporten som har bidragit till tillväxten som varit. Det betyder att om man rensar bort exporten så skulle det se ännu värre ut med den svenska tillväxten – till och med en nedgång.
– Det tycker jag är bra och intressant att inte minst Erik Thedéen lyfter arbetsmarknaden nu. Jag var lite förvånad att han gjorde det så tidigt.
– Arbetsmarknaden viker och det är de bekymrade. Det är klokt, för när arbetsmarknaden viker har det ofta gått sex månader från att konjunkturen har börjat vika.
Signalen innebär att konjunkturen är svagare i och med att man behöver varsla anställda i Sverige en tid innan. När man ser att arbetsmarknaden blir som svagast vet man att då har vi haft svag konjunktur i cirka ett halvår förklarar Annika Winsth.
– Vi ser påtagligt att de nya lediga jobben har fallit tillbaka. Arbetslösheten stiger och sysselsättningen faller. Har man då en svag inhemsk ekonomi och dessutom har en arbetsmarknad som försämras – då är det tjänstefel att ha en åtstramande penningpolitik.
– Det var väl därför som Riksbanken öppnade för att man skulle sänka räntan tre gånger istället för två gånger vid det senaste penningpolitiska mötet.
Annika Winsth blev lite överraskande av att Riksbanken sa så tydligt att det kan bli tre sänkningar i år. Det kan även innebära att det blir fyra.
– Och ekonomin skulle må bra av fyra. Det betyder att de i så fall sänker de på varje möte. Det är inte gjutet, men det är fortfarande det som är vårt huvudscenario och att de i början av nästa år sänker ännu en gång så att vi landar på 2,5. För att vi ser att ekonomin behöver det.
– Vi kan få se fler konkurser om man inte sänker räntan nu. För vi är precis där som man som företag inte riktigt orkar längre.
I Sverige finns det skäl för att spela i en helt annan liga vad gäller penningpolitiken än andra centralbanker fortsätter hon. Inte mist hushållens belåning som skiljer sig avsevärt från så väl USA och övriga Europa. Man får gå tillbaka till 90-talskrisen för att kunna jämföra hur räntehöjningarna slagit mot hushållen kostnadsmässigt.
– Det här gör att Riksbanken har ett mycket större behov att gå före de andra centralbankerna, och det gjorde de också i maj. Nu finns det också snack om att kanske gå före ytterligare en eller två gånger de andra centralbankerna.
– Det är en ganska tydlig markering på vad de ser som kommer att hända. Tittar man på inflationen, näringslivet och riksprisplaner så skriker de bara ”sänk räntan!”.
Man behöver inte ha en åtstramande penningpolitik när man har inflation som ligger långt under målet. Det finns en uppenbar risk att när vi redan från juniutfallet kommer ha en inflationstakt som ligger under målet säger Nordeas chefsekonom.
