Nordeas chefsekonom Annika Winsth deltog under JLL:s senaste Nordic Outlook som hölls under onsdagen. Hon var tydlig med att hon inte vill se några fler räntehöjningar från Riksbanken men att hon ser en uppenbar risk att det blir höjning inte bara i september utan även i november. Hon kommenterar även problemen på den svenska fastighetsmarknaden där hon eftersöker nyansering och en förståelse för varför marknaden fått så dåligt rykte internationellt.
Nordeas chefsekonom Annika Winsth är tydlig med att hon anser att det räcker med räntehöjningar från Riksbankens sida, men att hon samtidigt väntar sig höjningar i både september och november. Det berättade hon bland annat när hon gästade JLL:s presentation av deras senaste Economic Outlook för hösten 2023 under onsdagen.
– Jag menar att Riksbanken redan höjt tillräckligt. Det är tydligt att räntehöjningarna biter på svensk ekonomi. Jag har respekt för att kronan är svag, men vi ser tydliga tecken på att inflationen är på väg ned. Även tjänsteinflationen, som är i fokus, lär dämpas framöver, säger Annika Winsth. Men att Riksbanken höjer styrräntan i september är i stort givet och det finns en uppenbar risk att man höjer även i november på grund av den svaga kronan. Så priset på pengar, det vill säga räntan, kommer att bli högre och framför allt dröjer det innan Riksbanken sänker räntan. Nordea räknar med att räntan sänks först i september nästa år, vilket är senare än vad många trott.
Räntorna har påverkat den svenska kommersiella fastighetsmarknaden mer än de flesta sektorer, men här eftersöker Annika Winsth en mer nyanserad bild av hur sektorns läge målas upp externt:
– När det gäller den kommersiella fastighetsmarknaden så är det ett mindre antal bolag som har stora problem, medan den stora massan har betydligt bättre förutsättningar. Bankerna är dessutom betydligt mer robusta idag än vid tidigare kriser. Det är viktigt att vara nyanserad när den kommersiella fastighetsmarknaden beskrivs då långt ifrån allt är nattsvart, säger Annika Winsth.
När det gäller den negativa bilden av svensk fastighetsmarknad utomlands tycker hon att det krävs en del självreflektion från svensk sida.
– Om vi ser det från de internationella investerarnas perspektiv, särskilt de som befinner sig längre bort från Europa och Norden, tar de del av mycket negativa rubriker om Sverige utan att ha detaljkunskaper. Rubriker som handlar om hög skuldsättning hos fastighetsbolag och hushåll, att vi inte kommit med i Nato, gängkriminalitet eller att det sker koranbränningar. I den kontexten är det rationellt att inte investera i svenska kronor.
– Vi har varit alltför självgoda i Sverige och inte korrigerat den svarta bilden som målats upp och det betalar vi notan för nu. Vi har alla ett ansvar, men inte minst finansministern har en möjlighet att vara tydlig med att vi har mycket starka offentliga finanser, robusta banker, en stark arbetsmarknad och så vidare. Det tar dock tid att bygga varumärke och det är ett skäl till att Riksbanken sannolikt höjer räntan två gånger till för att stötta kronan, säger Annika Winsth. Samtidigt finns det politiska åtgärder som kan vidtas utan att det driver på inflationen nämnvärt.
– Många kommuner och regioner är pressade och det är olyckligt om de säger upp folk i en lågkonjunktur. Nu portionerar regeringen ut olika stöd mer eller mindre dagligdags och jag bedömer att även denna sektor får ytterligare stöd framöver.
När det gäller det märkbara raset för bostadsbyggandet i Sverige anser Annika Winsth att det inte är självklart att staten ska stötta sektorn. En del strukturförändringar är nog önskvärt efter många överhettade år.
– Om vi däremot slår ut en hel generation bostadsbyggare kan priset bli högt och återhämtningen alltför svår och kostsam.
