Nordeas chefekonom Annika Winsth är kritisk till Riksbankens senaste höjning av styrräntan och hyser farhågor över deras aviserade höjningar i februari och april nästa år. Hon tycker också att Riksbanken fört en expansiv penningpolitik under alldeles för lång tid fram till 2022, och att det har förvärrat dagens problem. Under Fastighetssveriges event Stora Kontorsdagen berättade hon mer om den svåra ekonomiska situationen och hur räntehöjningarna riskerar att skada en svensk ekonomi som redan dyker väldigt snabbt.
Torsdagens stora ekonomiska nyhet var förstås Riksbankens höjning av styrräntan med 0,75 procentenheter, något som tar upp räntan till 2,5 procent från och med den 30 november. Nyheten kom 09.30 på förmiddagen och bara drygt två timmar senare kunde besökarna på Fastighetssveriges event Stora Kontorsdagen få en rykande färsk analys av räntehöjningen och det allmänna ekonomiska läget från Nordeas chefekonom Annika Winsth.
Hon började med att slå fast att hon helt enkelt inte har samma åsikt som Riksbanken när det kommer till den senaste räntehöjningen, och hon tror att det hade räckt med en höjning på 50 punkter den här gången. Hon är också oroad över att Riksbanken aviserade höjningar även i februari och april nästa år, i synnerhet när det gäller den sista höjningen.
– De signalerar höjningar i både februari och april nästa år, det är minst 50 punkter till. Hög inflation gör att Riksbanken måste höja räntan, men svensk ekonomi bromsar nu in snabbt. Jag tror att Riksbanken gör en missbedömning och att ekonomin redan i april är så svag att det är för sent, säger Annika Winsth.
Hon menar att ett problem som Riksbanken har är att när omsvängningen går så snabbt som nu är data gammal redan när den presenteras.
– Till exempel är den senaste företagsenkäten från september, vilken enligt den information jag får från företag runt om i Sverige idag redan är förlegad. Min bedömning är att det inte blir någon höjning i april och att det hade varit klokt att stanna på 50 punkter idag, säger Annika Winsth.
Hon är inte bara kritisk till Riksbankens senaste räntehöjning utan också det faktum att de varit för expansiva i sin penningpolitik under en längre tid.
– Jag är kritisk mot att man fört en expansiv politik alldeles för länge, räntehöjningar borde skett redan 2021 som senast, men helst redan 2016, 2017 och 2018. Inflation är skadligt och det är olämpligt med de tvära kast som nu sker och gör det svårt för både hushåll och företag att parera.
På ett mer övergripande ekonomiskt plan menar Annika Winsth att det snabba händelseförloppet gör det svårt att få en överblick kring vad som händer med konjunkturen, och det alla väntar på är att få veta vad priset på pengar kommer att vara framöver. Hon förklarar mer ingående:
– Vi behöver veta vad pengar kostar och det är räntan som ger det priset. De räntehöjningar som skett är stora och överraskande och omställning blir därmed mycket stor. Risken är att centralbankerna går så fort fram att de inte hinner se vad som händer med konjunkturen.
– Även den amerikanska centralbanken (FED) agerar kraftfullt och vi har sett den snabbaste räntehöjningen i modern tid. Till det ska läggas att räntor med längre löptider stigit än mer samtidigt som centralbankerna ämnar minska sina innehav av flera sorters obligationer. När de backar behöver andra gå in som finansiärer, frågan är vem som vill det i nuvarande läge?
– Det kan med andra ord bli ganska stökigt att hitta finansiering framöver.
Inom fastighetsbranschen har det skett en tvärnit på transaktionsmarknaden där aktörerna fortfarande väntar på att mötas på rätt prisnivå, men den delen som onekligen drabbats hårdast av lågkonjunkturen och inflationen är byggsektorn. Prisfallet på bostäder är hittills drygt tio procent från toppen i början av 2022 och Nordeas prognos indikerar att det tappet kan dubblas framöver.
– Bostadspriserna faller i linje med 90-talskrisen, det är en enorm dramatik, men det kommer inte bli lika allvarligt som då för det finns mycket annat som är bättre idag. Vår prognos är alltjämt att priserna faller med 20 procent, men om Riksbanken höjer räntan även i april så kommer fallet bli ännu större, säger Annika Winsth och fortsätter:
– Bostadsaktörer pratar om en helt död marknad, det kan låta dramatiskt men det är det också. Man ska vara mer noggrann som byggbolag idag och även som köpare och säljare. Jag möter många företag som säger idag att de har koll på sin budget för innevarande år, men är helt osäkra på vilken budget man ska lägga för 2023. I sådana lägen slår man inte på stora investeringstrumman och anställer glatt, utan man måste ta höjd för att det blir sämre.
