Wihlborgs har levererat en delårsrapport som visar upp flera rekordsiffror. Bland annat steg hyresintäkterna med sex procent till 1 097 miljoner kronor, driftsöverskottet ökade med sex procent till 813 miljoner kronor och förvaltningsresultatet ökade med 14 procent till 524 miljoner kronor. När Ulrika Hallengren, vd, och Arvid Liepe, vice vd, under måndagen presenterar rapporten, ser de framåt mot en höst där Köpenhamn och Öresund återigen får stort fokus.
– Öresundsregionen utgör grunden för vår tillväxt kommande 20 år, säger Ulrika Hallengren.
– Arbetet med att tillvarata potentialen i spänningsfältet mellan Sverige och Danmark fortsätter i både stort och smått. Volymen fortsätter växa samtidigt som vår framgång i hög grad bygger på ett uthålligt engagemang i varje enskild del.
Det skriver Ulrika Hallengren, vd för Wihlborgs, i den delårsrapport som bolaget presenterar under måndagen. Hon och vice vd och ekonomichef Arvid Liepe delar på ordet under den webbsända presentationen, i vilken Wihlborgs åter ger positiva signaler om Köpenhamnsmarknaden.
– Det är sant när det gäller Köpenhamn att vi ser riktigt intressanta diskussioner om större områden och det är lovande för framtiden. Mycket i Köpenhamn fungerar väldigt bra för oss, så jag är spänd på att se vad som kommer ut av det, säger vd Ulrika Hallengren.
Jag vill egentligen inte spekulera, men jag tror definitivt att vi ser lite ljus framöver.
Öresundsregionen, som Wihlborgs ser som Sveriges entré till Europa, fortsätter att attrahera investeringar, kompetens och företagsetableringar, menar man. Men samtidigt ser bolaget hur den marknaden har en ganska långsam tillväxttakt.
– Köpenhamnsmarknaden har fortfarande inte har visat några dramatiska förändringar som till exempel högre ökning av hyresvärdet. Det är fortfarande en mycket långsamt rörlig marknad på det sättet. De diskussioner vi har pågående är intressanta, men det kommer aldrig att bli detsamma som den svenska marknaden. Det kan man inte förvänta sig.
Samtidigt menar hon att ekonomin är svagare i Sverige. Här tycker Ulrika Hallengren att det är svårt att säga om vi nu har passerat bottenpunkten och är på väg uppåt – eller ej.
– När det gäller Sverige så vet alla att marknaden är svagare, men det pågår positiva saker. Jag vill egentligen inte spekulera, men jag tror definitivt att vi ser lite ljus framöver.
Hallengren tror inte man ska förvänta sig någon snabb rusch framåt, utan en långsam vändning. Ur Wihlborgs kunders perspektiv verkar mycket peka i rätt riktning, men en viss försiktighet finns fortfarande.
Wihlborgs belåningsgrad har pekat uppåt sedan bottennivån 2021 och ligger nu på 53 procent. En siffra bolaget har för avsikt att sänka lite. Så hur ser Wihlborgs på belåningsgraden, mot bakgrund av de investeringsmöjligheter som hon ser finns på marknaden? Arvid Liepe, ekonomi- och finanschef och vice vd, svarar:
– Med tanke på hur världen omkring oss ser ut, skulle vi gradvis vilja sänka den nuvarande belåningsgraden och ligga runt, säg, 50 procent. Men vi känner att vi har hanterat vår balansräkning på ett sådant sätt att vi har kunnat ta tillvara en förvärvsmöjlighet på ett bra sätt. Och med fokus på att förbättra förvaltningsresultatet per aktie har vi valt att skuldfinansiera det förvärvet, förklarar Liepe och fortsätter:
– Vi har också ett mandat från årsstämman att emittera nya aktier upp till 10 procent av det totala antalet utestående aktier. Vi har aldrig använt det mandatet, men det är naturligtvis ett verktyg som kan användas om rätt möjlighet uppstår. Så vi känner inte att den nuvarande belåningsgraden begränsar oss från att titta på framtida möjligheter på marknaden, men vad som kommer att hända är naturligtvis mycket osäkert.
Ni påpekar också att nettoskulden i förhållande till rörelseresultatet är 10 gånger. Det är inte ett officiellt nyckeltal, men är detta ett mått ni tittar på när ni överväger investeringar?
– Vi följer siffran ganska noggrant eftersom vi tycker att det är vettigt att relatera skulderna till en approximation av kassaflödet. Vi är glada att den nivån, eller det måttet, under de senaste åren har varit stabilt och till och med förbättrats. Så det är naturligtvis en faktor som vi har i åtanke när vi tittar på investeringsmöjligheter, berättar Arvid Liepe.
Men det är inte nödvändigtvis en nivå som ni siktar på?
– Vi har legat på 11 och över 11 också, vilket också kan vara okej. Men ur ett finansiellt stabilitetsperspektiv anser vi inte att det är viktigt för oss att stärka detta förhållande avsevärt, så om vi ligger på 10 gånger är vi ganska bekväma.
Ni skriver i rapporten att konkurrenterna inte är alltför aktiva på marknaden. Förväntar ni er att de ska öka takten?
– De nya projekt som kommer ut på marknaden nu, under 2025, 2026 och början av 2027, har det fattats beslut om för ett tag sedan. Så konkurrensen är mycket begränsad för nybyggnation som kommer ut på marknaden under 2026, skulle jag säga, säger Ulrika Hallengren och lägger till:
– Det finns också några andra projekt som börjar starta, så möjligheter finns det förstås. Men det är inte som för några år sedan, när alla försökte göra vad som helst överallt. Det är ett faktum att de beslut vi fattat under de senaste åren nu gör oss ganska konkurrenskraftiga.
– Under andra halvåret kommer vi att ha en effekt av att swappar löper ut, vilket innebär att den genomsnittliga räntan kommer att röra sig uppåt något. Vi har också några omförhandlingar med banker under andra halvåret och min förväntan är att dessa omförhandlingar kommer att vara fördelaktiga för oss, säger Arvid Liepe.
– Generellt sett tror jag att våra finansieringsvillkor är ganska marknadsmässiga. Vi kommer att fortsätta arbeta med vår policy för ränteriskhantering och ingå några nya swappar i princip kvartalsvis. Så jag förväntar mig ingen större förändring i den genomsnittliga räntan under andra halvåret, avslutar han.
