Många ställer sig frågan om vad det kommer innebära att det nu är Donald Trump som sitter i Vita huset. Johan Lundqvist, senior makroekonom på Länsförsäkringar Bank, ger en sin bild av vad som väntar ekonomin och vad som får betydelse framöver – men mycket talar för att presidenten inte kommer kunna göra allt för stor skada.
På Fastighetssverige event på Fastighetsmarknadsdagen Östergötland så gav Johan Lundqvist, senior makroekonom på Länsförsäkringar Bank, sin syn på var världsekonomin står idag. Han säger att 2025 har börjat på exakt samma sätt som de senaste två åren. Det som är tydligt positivt är att det fortsatt går väldigt bra för ekonomierna i världen och det gäller särskilt den amerikanska.
– Varje kvartal så får vi in nya tillväxtsiffror och de är högre än förväntat. Det ligger också på nivåer som är över det som man i normala omständigheter kan förvänta sig av en ekonomi i det här läget av konjunkturcykeln. Den tillväxten har momentum och kommer sannolikt fortsätta så.
– Det här är viktigt då USA är lokomotivet i världens ekonomi.
Världens andra största ekonomi, Kina, taktar på men inte alls i den takt som de tidigare haft. Mycket har förändrats de senaste 15 åren.
– Tillväxten är ungefär hälften så hög som den var då. Förra året växte BNP fem procent. Det är en jättebra siffra om man jämför Europa, men för Kina är det ganska klent och vi förväntar oss att det är så det kommer fortsätta för Kina framöver, vilket också är ganska rimligt.
Men om Kina taktar framåt så är Europa en klart klen region. Tillväxten går i sidled sen 2022 och förväntas fortsätta så. Sverige sticker dock ut och kommer sannolikt mer följa den utveckling som USA har, även om det är från lägre nivåer.
– Känslan är ändå att i år så kommer de här kurvorna försiktigt att börja vända uppåt. Men vi ser inte riktigt några tecken på det ännu. Man ser vissa positiva tecken på fastighetsmarknaden och vi kommer att se det i ekonomin i stort också. Men det har inte riktigt dykt upp i statistiken än.
Att det nu är Donald Trump som sitter i Vita huset ska sättas i ljuset av hur tidigare presidenter har påverkat ekonomin. Där är frågan rimlig, enligt Johan Lundqvist, om vilken roll tidigare presidenter haft de senaste 30 åren. På 90-talet var det Bill Clinton som hade makten, vilket sammanföll med IT-revolutionen och börsen går som på räls.
– Det kulminerar sen med en bubbla som spricker, men det inträffar precis i slutet av Bill Clintons tid vid makten. Men om man summerar hans åtta år så ser det skitbra ut. Det berodde inte på honom, utan entreprenörerna i sina garage någonstans på amerikanska västkusten.
George W. Bush har närmast osannolik otur när han ärver IT-bubblan som har spruckit och börsen som därmed bara går neråt. Efter det följer elfte september och det hela avrundas med finanskrisen 2008.
– Den kan med liten del förklaras av att han luckrade upp bolånereglerna som gjorde att hushåll som inte borde ha bolån fick det. Men i grund och botten så var det ett osunt risktagande i finanssektorn som gjorde att det blev en kris.
Barack Obama kallar han för den största glidaren. När han tillträder står ekonomin och börsen långt ner och arbetslösheten är hög. Men redan innan har man stimulerat ekonomin med räntan och sjösatt massa räddningspaket.
– I och med det så sjunker arbetslösheten, ekonomin växer och börsen lika så. Jag vågar påstå att det hade hänt oavsett om det istället var en republikan som satt vid makten.
Det är en ekonomi som går på räls som Trump ärver och i tre år går det jättebra. Sen infaller pandemin och det kan knappast skyllas på honom. Joe Biden får ta över återhämtningen i ekonomin som följer och den starka tillväxten som bland annat sker genom den snabbt växande AI-utvecklingen. Men det är inte Biden som sitter bakom de tangentborden. Frågan är alltså vad Trumps comeback egentligen kan få för effekt och där är hotet om handelskrig något som skulle kunna ses som ett förskalv om vad som väntar. Särskilt tullar på stål och aluminium skulle påverka Europa och Sverige.
– Men vi ska komma ihåg att vi har en fri marknadsekonomi som sköter sig själv i väldigt hög utsträckning och som fortgår alldeles oavsett vem som sitter i Vita huset. Ekonomin och börsen fortsätter och det är inte politiken som ger störst påverkan på konjunkturen. Ibland så hänger de där ihop, ibland inte. Så det här är ett perspektiv att bära med sig när man tittar framåt.
Så varför ska man bry sig om vem som styr USA? Han säger att hur det går för USA de kommande åren kommer ha större betydelse för vår verklighet än huruvida Riksbanken sänker räntan en extra gång eller inte. Johan Lundqvist menar att när det gäller framtiden finns två perspektiv som båda är rimliga.
– Om man frågar en optimist så skulle hon kunna svara att nu kommer Trumps ekonomiska politik stimulera och det kommer lyfta tillväxten. Vi har redan börjat se en acceleration i viss ekonomisk statistik och det finns en nybyggaranda i form av AI-trenden och vi ser också optimismen på börsen.
– Släpper man sen då in pessimisten i rummet så kan han säga att de här stimulanserna kommer leda till inflation som driver upp räntorna, eller håller upp räntorna på höga nivåer. Ekonomin har klarat av den räntan hittills, men ju längre vi fortsätter på de nivåerna så kommer det till slut att knäcka ekonomin. Konjunkturcykeln börjar bli övermogen och är på väg att ruttna och övergå i kris.
– Hon säger nybyggaranda och han säger så låter det alltid i slutet av en högkonjunktur. Då kommer det alltid en massa filurer med konstiga kläder som säger att nu är det annorlunda. Nu har vi ny teknologi som kommer förändra världen och göra att träden växer till himlen den här gången.
– Optimisten säger att det är just optimism på marknaden. Pessimisten säger att vi håller på att bygga upp en bubbla och inget kommer bli annorlunda den här gången.
Även om båda utfallen är rimliga så ser sig Johan Lundqvist som pessimisten.
– Jag tror alltid att allt som kan gå fel kommer att gå fel. Sanningen är att det här är någonting som vi kommer att få se successivt. Men det vi vet utav erfarenhet är att när det dyker upp saker och ting som verkligen ändrar förutsättningarna tenderar de att komma som en blixt från ovan.
Här har dock Sverige en fördel för att möta eventuella stormar. Vi har inflationen någorlunda under kontroll, även om den hoppar upp några tiondelar. Vi har stabila statsfinanser så det finns muskler att ta av.
– Och vi har inga politiker som har lovat till höger och vänster en massa grandiosa saker, eller en större politisk turbulens. Det är en väldigt bra utgångspunkt om någonting skulle gå snett.
Sammanfattningsvis har vi en internationellt tudelade värld med ett starkt USA och ett kämpande Europa. Vi ser en återhämtning i Europa och som ser ut att bli än starkare i Sverige.
– Och USA kommer fortsatt vara viktigt för den utvecklingen. Om Trump fortsätter framåt med handelskriget och blir mer protektionistiskt så kan man önska att det ger en sparken i rumpan på våra politiker att få fart på reformerna och att man vidtar de investeringarna som vi skulle må väldigt bra av.
