I slutet av 2022 förlorade en fastighetsägare ett tingsrättsfall om bättre rätt till en 14 kilo tung järnmeteorit som hade fallit på hens tomt 2020. Nu har fastighetsägaren fått gehör för sin talan i hovrätten. Fastighetssverige berättar mer om den udda rättstvisten.
I slutet av november 2022 skrev Fastighetssverige om ett udda rättsfall som handlar om rätten till en 14 kilo tung järnmeteorit som hade fallit ner på en fastighet i västra Uppland den 7 november 2020. En månad senare hittade två geologer meteoriten och lämnade senare in den till Naturhistoriska riksmuseet, men fastighetsägaren, genom sitt bolag, ansåg sig ha bättre rätt till meteoriten än upphittarna och fick frågan prövad i Uppsala tingsrätt. Där avslogs fastighetsägarens talan till förmån för de två geologerna, men tvisten tog inte slut där utan fastighetsägaren har nu fått fallet prövat även i hovrätten – och där görs en helt omvänd bedömning.
Under torsdagen meddelade nämligen hovrätten sin dom som innebär att fastighetsägaren, på vars mark meteoriten föll, genom sitt bolag, har bättre rätt till meteoriten än de två geologerna som hittade och tog med sig meteoriten.
Tingsrätten ansåg i sin dom att en nyss fallen meteorit inte har någon varaktig anknytning till jorden eller fastigheten och inte heller kan förväntas finnas kvar på fastigheten under en längre tid.
– Tingsrätten gör sammantaget bedömningen att en nyss fallen meteorit inte är en del av fastigheten som den har landat på, det sade rådmannen Markus Tengblad i samband med att domen förkunnades den 20 december 2022.
Hovrätten gör dock till skillnad från tingsrätten bedömningen att meteoriten, till följd bland annat av att det saknas särskilda regler om meteoriter, blir en del av den fastighet som den faller på. Detta eftersom meteoriten består av ämnen som redan förekommer i jordytan och som till sin art och beskaffenhet inte enkelt kan skiljas från vad som vanligtvis är att betrakta som fast egendom i egenskap av en del av jorden.
– Vi har gjort bedömningen att det som ligger närmast till hands är att betrakta meteoriter eller rymdstenar som en del av fast egendom precis som andra stenar även om det intuitivt kan kännas som att en meteorit är någonting främmande för jorden, säger hovrättsrådet Robert Green i en kommentar.
Fastighetssverige har tagit del av hovrättens dom och där framgår bland annat att hovrätten vidare har funnit att allemansrätten inte ger var och en rätt att ta en meteorit från annans mark. Upphittarna av meteoriten hade även gjort gällande att det hade uppkommit ett avtal mellan dem och fastighetsägaren som medförde att de hade bättre rätt till meteoriten. Hovrätten menar dock att upphittarna inte har visat att det funnits något sådant avtal.
Sammanfattningsvis anser hovrätten att fastighetsägaren, genom sitt bolag, har visat sig ha bättre rätt till meteoriten än upphittarna. En av rättens ledamöter var skiljaktig och ville fastställa tingsrättens domslut.
I tingsrättsdomen bestämdes det att fastighetsägaren skulle betala de två geologernas rättegångskostnader på drygt 380 000 kronor, men i och med hovrättens nya bedömning i fallet befrias fastighetsägaren från den skyldigheten och istället är det de två geologerna som nu måste ersätta fastighetsägarens rättegångskostnader med ett belopp på cirka 403 000 kronor.
Domen kan överklagas till Högsta domstolen senast den 18 april 2024.
