”Tillsammans kan vi spara tre miljarder i kapitalkostnader”

Resona kan – och har – ambitioner på att växa. Metoden för hur de tar byggrätter till färdigställda bostäder har visat sig funka. Inte minst är den fortsatt höga produktionstakten under dessa tuffa år ett bevis på att de hittat en modell som funkar, när andra har haft svårt att komma till skott. Det säger grundaren Sam Giertz. Samtidigt så fortsätter den innovativa resan i ett samarbete med två storbolag som kan ge stora fördelar framöver.
”Tillsammans kan vi spara tre miljarder i kapitalkostnader”
Resonas grundare Sam Giertz berättar om hur bolaget utvecklas efter förvärvet i Sollentuna. Bilden är ett montage. Bild: Resona/ÅWL Arkitekter

Resona kan – och har – ambitioner på att växa. Metoden för hur de tar byggrätter till färdigställda bostäder har visat sig funka. Inte minst är den fortsatt höga produktionstakten under dessa tuffa år ett bevis på att de hittat en modell som funkar, när andra har haft svårt att komma till skott. Det säger grundaren Sam Giertz. Samtidigt så fortsätter den innovativa resan i ett samarbete med två storbolag som kan ge stora fördelar framöver.

I Sollentuna, där Sollentunamässan tidigare låg, skedde nyligen en transaktion. Säljaren var Skanska och på den köpande sidan stod bolaget Resona som nu får chansen att bygga cirka 300 bostäder fördelade på två huskroppar på en total bruttoarea (BTA) om cirka 27 500 kvadratmeter. I projektportföljen la de innan jul också till en markanvisning för 25 000 kvadratmeter i Solna som även där kan bli uppåt 300 bostäder. På det har de nyligen fått in JM:s tidigare vd Johan Skoglund som delägare och styrelseledamot. Enligt grundaren, Sam Giertz, kallar han Resona för lilla JM.
– Det får stå för Johan – men det är väldigt kul. Med betoning på lilla antar jag då.

Resona grundades av bröderna Sam och David Giertz 2016, i samma veva som den senare sålda sitt börsbolag DGC, som en gång i tiden var landets största pc-tillverkare. Den verksamheten grundades 1987, hemma i garaget, och Sam Giertz säger att det var likt en Bill Gates-resa, även om den inte var av samma magnitud.
– Så det är en tydlig entreprenörsresa som han gjorde. Jag har också aldrig haft en anställning, utan jag har startat ett tiotal bolag. Vi är tydliga entreprenörer båda två.
När Resona grundades så hade de redan gjort några byggprojekt på sidan av och han säger att de egentligen hela livet varit nyfikna på bostäder och bygg.
– Då kom vi fram till att vi ville satsa på det här helhjärtat. Vi bestämde oss tidigt för att vi ville skita ner händerna. Vi ville inte bara vara en utvecklare, vi ville också förstå och ha egen produktion – det ligger i vårt DNA från början att ta ansvar för hur blir en bostad till. Så vi byggde upp ett eget entreprenadbolag och har även en prefab-fabrik i gruppen.
– Vi har satsat på det här och vi tror att är viktigt om man ska försöka förändra något i branschen och hitta några effektivare modeller.

Det klagas mycket på att bransch inte är så innovativ och effektiv och att det blir för dyrt när man ska bygga bostäder. Givetvis finns det mycket att förhålla sig i den processen säger han.
– Det är många processer som är ineffektiva som inte vi rår över. Men vi har sagt att Resona ska vara superinnovativa. Vi ska våga, vi ska styra vårt eget öde och ha egen produktion som vi rår över så mycket vi kan och därigenom göra projekt som inte alla kan.
– Det visar sig nu, under de senaste åren som har varit så tuffa för många – då vi har kunnat fortsätta bygga och kommer ut från åren 2023 och 2024 starkare än innan krisen. Det har också gjort att vi fått ett rykte i vissa kommuner, där vi kunnat visa på att vi har en genomförandeförmåga och att vi lyckats lösa ett antal knutar. Vi har haft relativt många byggstarter jämfört med många andra.
Ni ville vara innovativ och våga, men mötte ni på mycket motgångar i början och var det svårt att komma till den punkten där ni kunde vara det?
– Det är klart att det är svårare än sitta på ett kontor på Stureplan med Excel-modeller och en påse pengar. Att då ta på sig ansvaret för att bygga också gör man inte helt ostraffat, och dessutom behöva lära sig att bygga när man inte kommer från ett liv av bygg.
– När man är ny i branschen så har man inget varumärke och kan inte få så mycket markanvisningar. Vi köpte en del byggrätter och första åren så byggde vi runt 100 bostäder om året. 2023 hade vi 650 bostäder i produktion och i år blir det drygt 400 bostäder i produktion.
– 2023 så färdigställde vi 35 000 kvadratmeter i kvarter 11 i Barkarbystaden med 400 hyresrätter, co-living, kontor och verksamhetslokaler. Det är så stort som det kan bli men resan dit har väl inte alltid varit en dans på rosor. Men vi har ändå klarat oss igenom allt det och levererat bra projekt med tusen bostäder. Det vi är väldigt stolta över.
Inte minst kan den här utvecklingen förklaras med Fredrik Bele, som tillsattes som vd 2019. Då kom han från 18 år på Skanska och plockade ihop ett superkompetent team som nu är närmare 60 personer berättar Sam Giertz.
– Han kom från att ha varit ansvarig för 450 personer på Skanska regionchef inom bostadsentreprenad och han hade ambitioner och tydligt intresse att lära sig driva ett utvecklingsbolag och han är som klipp på skuren för att vara vd.

Resona är ett framåtlutat bolag och det förvärv i Sollentuna man meddelade i mitten av april är ett tecken på det. Även om projektet, med 300 bostäder, är i den övre delen av vilken typ av projektstorlek de satsar på.
– Vi har kapaciteten att ta på oss större projekt, vi vill gärna göra 50 enheter och uppåt. Det är inte så många som kan hantera de här stora projekten och det gör att vi har en roll att fylla där. Så vi ser att det finns en möjlighet för oss att vara där och skapa värde. Sen är ju mindre infillprojekt enklare att få runt ibland. I grunden så handlar det för oss om att vi ska tro på att vi kan skapa något bra och hållbart för framtiden oavsett storlek, plats eller utformning.
Kommer ni kunna fortsätta göra förvärv under året?
– Ja, vi kommer fylla på med fler projekt under hösten. Vi växer och vill hålla den här takten på 500 byggstarter per år. Nu har vi förvärvat 300 byggrätter i år så det finns en lucka för åtminstone 200 till, för att fylla på pipelinen, och vi har utrymme för att göra det. Sen har vi en ganska stor pipeline med 3 000 bostäder ungefär som vi jobbar med. Mycket av det ligger i detaljplan, så det faller ut lite olika beroende på hur det går med dem.

Han ser att bolaget framöver kommer att växa under kontrollerade former. Första delmålet är komma upp i 500 byggstarter. En börsnotering är däremot inget de nu strävar mot.
– Det finns fördelar att ligga på börsen, men det är också jobbigt som fastighetsutvecklare att vara kvartalsdriven – det har börsen visat. Men inget är uteslutet.
– Men jag tror att vi mår rätt bra som ett privatägt bolag. Vi fick in ju Johan Skoglund som delägare och vi ska inte utesluta att vi tar in några fler. Vi har haft en del intresse av att komma in och växa med oss, så vi utvärderar den frågan.

Det innovativa och framåtlutade återkommer även i ett samarbete som de nu dragit igång med Klövern och Besqab, där de vill komma i kontakt med AI-innovatörer inom branschen.
– Vi har startat en arbetsgrupp där vi kommer träffa de som har lösningar inom AI och se om vi kan snabba på den utvecklingen. Vi tycker att Sverige ska ligga i framkant med innovation inom AI.
Är det något särskilt område som ni tänker att AI ska kunna bidra till?
– Vi tänker börja titta på projekteringen, för där finns det mycket som AI kan göra. Till exempel hur vi säkerställer att projekten uppfyller alla lagar och regler och att det är kvalitetssäkrat. Men det kan också handla om att ha en AI-verktyg för att ta fram planlösningar eller testa många planlösningar snabbt. Jag tror att det är just inom projekteringen och ritandet av husen som vi ligger närmast att implementera AI.
– I produktionen skulle det kunna användas till att kvalitetssäkra eller kanske med tiden robotar som självständigt kan göra vissa moment som till exempel att måla – men det ligger betydligt längre fram i utvecklingen.
Resonemanget i arbetsgruppen är att genom att få projekteringen att gå snabbare kan det innebära en stor kostnadsfördel.
– I vår grupp, med Besqab och Klövern, så har vi cirka 30 000 kommande bostäder tillsammans. Tittar man på den modellen så skulle vi kunna korta den genomsnittliga projekteringstiden för ett projekt från tolv till sex månader. Med den kortare tiden skulle vi gemensamt kunna spara in kanske 2,5 till tre miljarder i kapitalkostnader. Det gör också att vi kan påbörja en produktion snabbare.
– Kan vi bara korta ner tiden genom att vara effektivare så ligger det stora värden för alla här. Det är ett stort ansvar vi har, vi som är verksamma i branschen, att bygga bostäder som människor har råd med – där tänker vi vara med och bidra.

Resona gör också en satsning på att ta ett starkare grepp runt projektering in-house för att göra den effektivare, när den nu ska digitaliseras.
– Det är också ett jätte innovationsarbete som vi driver på för att förnya projekteringsstyrningen. Där tror vi att det kommer komma väldigt mycket kostnadsfördelar för att bygga mer kostnadseffektivt och samtidigt jobba med svenska underentreprenörer med effektiva processer och få färre omtag. Det tror vi är nyckeln till att komma ner i kostnad på projekten.

Läs också