Penningpolitiken ska vara fortsatt stam och ytterligare höjningar kan komma. Samtidigt kan riksbankschefen konstatera att räntetoppen börjar närma sig. Beslutet om att hålla styrräntan oförändrad på fyra procent menar Erik Thedéen är välavvägt och samtidigt grundat i bland annat det något kallare arbetsmarknaden. Han menar också att nedgången i BNP i år och 2024 beror på nedgången i bygginvesteringar.
Inflationstrycket har dämpats, men för att inflation ska fortsätta att sjunka och bli låg och stabil så behöver vi fortsatt ha en stram penningpolitik inleder riksbankschefen Erik Thedéen presskonferensen med.
– Utvecklingen mot det vi trodde i september och det vi nu redovisar i den penningpolitiska rapporten här i november är ganska oförändrad. Inflationsprognosen är nära den vi la då.
– Vi ser en något starkare BNP på grund av utfall i år och med det kommer bli något svagare nästa år. Vi ser ganska tydliga tecken på att arbetsmarknaden försvagas. Men vi är väldigt tydliga med att det kan vara så att räntan kan behöva höjas ytterligare. Detta är också tydligt markerat i räntebana, säger Erik Thedéen.
Inflationen är fortsatt hög, både på KPIF och KPIF exklusive energipriserna. Men det är signalerna från inflationen på rullande sex och en månad där det går att skönja en nedåtgående trend. De ligger fortsatt långt över målet på två procent, men indikationen är att räntehöjningarna börjar bita.
– Det är därför vi ser att beslutet om att lämna den oförändrad är ett välavvägt beslut.
– Även om vi ser att våra inflationsprognoser börjar stämma så ska vi komma ihåg att nästan ingen av våra prognoser under det senare 1,5 och snart två åren inte har varit rätt. Det måste vi komma ihåg nu, att även om vi tror vi har rätt nu så har vi haft fel tidigare och det är därför vi lämnar öppet för att vi kan komma att höja igen.
Andra anledningar, utom den svala arbetsmarknaden, är också att de börjar se en avmattning på prishöjningar i företagens prisplaner, där vissa bolag också har passat på att höja priserna mer än motiverat säger Erik Thedéen. Det finns också indikationer på att tjänstepriserna, som har hållit sig hög, också börjar röra sig mot en stabilisering.
På frågan om räntetoppen är nådd så svarar riksbankschefen att det egentligen inte är osannolikt.
– Kollar vi på vår räntebana så börjar vi närma oss en sådan topp. Så det kan vara så, men det krävs också att vi börjar se ytterligare indikationer på att räntan biter på inflationen.
Erik Thedéen ser farhågor i att nedgången i byggbranschen har stor påverkan på BNP och hela Sveriges ekonomi.
– Så är det. Det är ju så att bostadsinvesteringar faller – och faller mycket kraftigt. Det är inte en extremt stor del av vår ekonomi, men när det faller så kraftigt så påverkar det BNP så att det blir synbart i allra högsta grad.
– Den här nedgången och dämpningen vi har sett 2023 i BNP och ganska måttliga nedgången under 2024, den beror till stor på utvecklingen av bygginvesteringar. Skulle de ha utvecklats helt normalt så skulle vi inte ha haft negativ BNP nästa år. Så det är klart att det är en sådan effekt, säger han.
– Bygginvesteringar är räntekänsliga men det handlar också om att det har blivit dyrare att bygga, det vill säga inflationen på byggkostnader har gått upp. Hushållen väljer också i större utsträckning att köpa på andra hands marknaden.
– Det drabbar då ganska hårt de som bygger nytt. Det är klart att det är ett problem när det slår på enskilda sektorer. Det illustrerar dilemmat med penningpolitiken. Det är ett ganska trubbigt vapen, men det är det vi har att tillgå. Sen har finanspolitiken bredare verktyg, men det är upp till dem att hantera och inte Riksbanken.
Att alla ränteeffekter inte slagit igenom ännu gör det svårt att sia om vad som väntar bostadsmarknaden nästa år menar han.
– I vår prognos finns en viss mild ytterligare nedgång, men den där dynamiken ska man vara försiktig med. Än så länge kan man konstatera att bostadsmarknaden och prisutvecklingen har stått emot ganska väl med tanke på att räntekostnaderna för vissa hushåll har både tre-, fyra- och i vissa fall fem-dubblats.
Han trycker dock på att det skiljer sig mellan bolagen och att vissa har klarat sig bättre än andra.
– För många fastighetsbolag är den underliggande affären bra, men det är klart att de påverkas av att de är räntekänsliga. Men det är också upp till bolagen att minska sin belåning, antingen genom att ta in kapital eller sälja tillgångar. Det är upp till bolagen att ha koll på sin balansräkning.
– Men vi kommer inte köpa värdepapper i bolagen igen. Det vi gjorde 2020, när bolagen i början av pandemin stod inför en kollaps, var en nödåtgärd och under väldigt speciella förutsättningar. Men det är helt uteslutet att vi skulle göra något liknande igen, säger Erik Thedéen.
