Det var en allvarsam Erik Thedéen som presenterade tankarna och prognoserna bakom Riksbankens senaste räntehöjning under torsdagen. Inflationen sjunker fortfarande alldeles för långsamt och den nya räntebanan indikerar nu att styrräntan kommer att toppa kring 4 procent för att sedan ligga kvar där i över två års tid. För fastighetssektorns del ekade riksbankschefen budskapet om att bolagens skulder måste ner.
Riksbanken höjer som väntat styrräntan med 25 punkter till 3,75 procent, en höjning som får effekt från och med den 5 juli. Riksbanken aviserar samtidigt att det inte är den sista höjningen de kommer göra utan att räntebanan snarare kommer att toppa kring 4 procent under hösten för att sedan ligga kvar på den nivån under de närmaste två åren.
– Räntebanan säger att vi landar på 4 procent eller strax där över, det är en uppjustering sedan sist och det innebär att riskerna är något större än vi ansåg i april, säger riksbankschefen Erik Thedéen och fortsätter:
– Delar av den underliggande inflationen sjunker helt enkelt inte tillräckligt snabbt och det finns en risk att inflationen biter sig fast på nivåer som är alldeles för höga. Därför tycker vi att det är ett bekymmersamt läge, men det råder förstås stor osäkerhet. Vår plan är att höja räntan ytterligare och sedan måste den ligga åtstramande under en längre tid, det är en förutsättning för att prognoserna ska slå in. Det betyder att räntan väntas ligga kvar runt 4 procent hela 2024 och börja gå ner först under hösten 2025.
Riksbanken anser att det finns goda förutsättningar för att inflationen ska fortsätta sjunka framöver men de ser samtidigt en högre inflationsprognos för 2024 på grund av tjänstepriser som ökar oväntat snabbt, en starkare realekonomisk utveckling och en svagare krona. Sammantaget kommer detta innebära högre inflation det kommande året, men totalt sett pratar de inte om några större justeringar utan prognosen är att målet på 2 procent nås under 2024.
– Tjänstepriserna ökar oväntat snabbt och där ser vi ingen tendens på minskning, det kan tyda på att inflationen faller tillbaka långsammare än vi trott och riskerar att stanna på allt för höga nivåer, säger Erik Thedéen.
– Bostadsbyggandet går svagt och vi ser det största tappet sedan 90-talskrisen, det är något som bidrar stort till att BNP faller. Samtidigt håller exporten och övriga investeringar uppe väl och arbetsmarknaden går överraskande starkt, vi ser nu den högsta sysselsättningen sedan 90-talet.
En sektor som sedan tidigare pekats ut som särskilt känslig i dagens ekonomiska läge är fastighetssektorn, något som Riksbanken skrivit om flertalet gånger och som Fastighetssverige också rapporterat om tidigare.
Sedan den penningpolitiska rapporten i april har räntorna för fastighetsföretagen stigit jämfört med den förväntade styrräntan medan motsvarande ränteskillnad för övriga företag är ungefär oförändrad. Ränteskillnaderna mellan fastighetsföretagens obligationer och den förväntade styrräntan har dock minskat från sina allra högsta nivåer i oktober 2022, det skriver Riksbanken i sin penningpolitiska rapport för juni.
Erik Thedéen återupprepar sitt budskap från i april att det är av yttersta vikt att fastighetsbolagen fortsätter att minska sin skuldsättning, men att Riksbanken samtidigt inte kan anpassa sina räntebeslut efter någon enskild sektor.
– Vissa bolag är alldeles för högt belånade och de måste minska sina skulder, det är helt avgörande för deras stabilitet. Men vi kan inte bedriva en penningpolitik som chansar med inflationen bara för att det ska gå bättre för fastighetssektorn eller enskilda fastighetsbolag, det funkar inte.
