Som de flesta analytiker hade förutspått så sänkte Riksbanken på sitt junimöte styrräntan med 0,25 punkter till två procent. Men att de nu har planer på att eventuellt sänka mer är egentligen inte ett bra tecken säger riksbankschef Erik Thedéen.
Konjunkturåterhämtningen som inleddes förra året har tappat fart och inflationen väntas bli något lägre än i den senaste prognosen. Riksbankens direktion öppnade efter sänkningen av styrräntan för möjligheten att det kan komma ytterligare en sänkning i år. Ambitionen är att den lägre räntan ska stabilisera inflationen vid målet och bidra till att stärka konjunkturen. Det säger Erik Thedéen på pressträffen om beskedet.
– Inflationen har utvecklats i linje med våra prognoser och uppgången vi såg i början på året bedömer jag som temporär och övergående. När nu inflationsutfallen har kommit in i linje med vår bedömning så känner vi oss tryggare med att den de facto är i linje med målet och kommer vara det även framåtblickande.
Det som oroar direktionen är snarare konjunkturen som ser ut att utvecklas svagare än vad man tidigare trott. Han säger att även om det finns mycket i omvärlden som skulle kunna påverka inflationen, som handelskrig och konflikterna i Mellanöstern och det fortsatta kriget i Ukraina, så är bedömningen att det är just fortsatt tveksamhet från hushållen och företag som avvaktar investeringar som påverkat beslutet. Därmed vill man inte vänta med att sänka nu.
– Jag tycker inte att det är rimligt att nu sitta och avvakta och se vad som kommer av det här kriget och den mycket tragiska utvecklingen. Man skulle kunna vända på det och säga att kan ju dyka upp något annat och vi tycker inte att vi vinner på att vänta på mer information från den här krisen.
– Det som kan hända här om det eskalerar och blir värre är att det också kan leda till deflation. Jag tycker ändå det är bättre att varna för de här riskerna och säga att det finns utrymme i utfallet för inflationen att vi kan sänka eller höja framöver – nu är det ändå välavvägt att agera.
När det gäller läget på bostadsmarknaden så skriver Riksbanken i sin rapport att bostadsinvesteringar väntas ligga kvar på ungefär samma nivå och således inte bidra till tillväxten framöver eftersom efterfrågan på bostäder dämpas av att befolkningen ökar långsammare framöver. Prisutvecklingen på bostadsmarknaden är starkt kopplad till kredittillväxten i bolån och om bostadspriserna ökar långsammare än tidigare kan det leda till en långsammare ökningstakt i kredittillväxten. Sedan i mars har omsättningen på bostadsmarknaden minskat något, samtidigt som utbudet av bostäder är stort. Fler bostäder säljs till sänkta priser vilket visar att allt fler säljare accepterar lägre priser än de som först begärdes.
Även byggbolagens syn på konjunkturutvecklingen har dämpats till följd av den rådande osäkerheten. De pekar på att det kommer ta längre tid än vad de tidigare trott innan efterfrågan på bostadsmarknaden tar fart. Men en fortsatt stark orderingång inom offentligt byggande, anläggningar och infrastruktur gör dock att de är något mer positiva om nuläget än tidigare.
I grunden så vill Erik Thedéen egentligen inte att de ska känna sig nödgade att sänka räntan igen då svensk ekonomi har väldigt goda förutsättningar för att få en ganska god tillväxt.
– Vi har stigande reallöner, låg inflation, lägre räntor och en viss finanspolitisk stimulans. Det som är problemet med svensk ekonomi är att vi har den här genuina osäkerhet som tynger investeringar och konsumtion, och det gör att den inte riktigt tar fart och det påverkar även marknader som bostadsmarknaden.
Om återhämtningen dröjer alltför länge finns också risken att det i sig har en negativ påverkan på den ekonomiska aktiviteten. Läget på den svenska arbetsmarknaden är svagt och om efterfrågan återhämtar sig långsammare än vad företagen har räknat med kan de behöva minska sina personalstyrkor. Det skulle i sin tur riskera att dämpa efterfrågan ytterligare och i förlängningen även bidra till en lägre inflation. Även bostadsmarknaden kan påverkas negativt av en ogynnsam utveckling på arbetsmarknaden och det kan leda till att hushållens konsumtion, som bostadsinvesteringarna, utvecklas svagare än i prognosen.
– Så jag vill helst inte se en sådan utveckling att vi måste sänka räntan, för det bygger då på att vi får en sämre svensk ekonomisk utveckling. Som hushåll ska man inte nödvändigtvis hoppas på fler räntesänkningar för det kan vara en indikation på att ekonomin inte tar sig.
