Inflationen kommer att fortsätta stiga ett litet tag till innan toppen är nådd och prognoserna indikerar lägre tillväxt framöver jämfört med hur förväntan såg ut innan Ryssland invaderade Ukraina i slutet av februari. Någon stagflation ligger dock inte i horisonten, detta enligt Swedbanks prognoschef Andreas Wallström som här berättar mer om det makroekonomiska läget i Sverige och världen.
De senaste två åren har innehållit två exceptionella chocker för den globala ekonomin – först en pandemi och sedan i slutet av februari i år Rysslands brutala invasion av Ukraina. Två händelser av helt olika karaktär som tillsammans driver den nuvarande inflationen som inte tycks ha något stopp – eller?
Jodå, Swedbanks prognoschef Andreas Wallström menar att toppen för inflationen faktiskt är ganska nära, det berättade ha bland annat under Fastighetssveriges senaste event Stora Kompetensdagen.
– Inflationstoppen nås snart, den kommer stiga lite till i närtid och sedan ligga kvar där ett tag till, kanske sjunker den något. Man måste komma ihåg att inflation är en prisförändring från ett år till ett annat och även om oljepriserna ligger kvar på samma nivåer som nu och elpriserna likadant så kommer bidraget till inflationen att minska under året, därför faller det ner 2023. Jag räknar fortsatt med höga priser men inflationen har snart toppat, kärninflationen kommer dock att ligga kvar över tre procent även nästa år och det är helt unikt, det är över Riksbankens mål om två procent, säger Andreas Wallström och fortsätter:
– Energipriser är en gemensam faktor som har lyft inflationen, även vetepriserna har bidragit starkt men det är inte enbart dessa faktorer som bidrar utan det rör sig om en bred prisuppgång. Inflationen drivs av hög efterfrågan och lågt utbud och just nu finns det en utbudschock i marknaden. Inflationen stiger främst på grund av efterfrågan på marknaden och precis innan kriget bröt ut slog världshandeln rekord och det skedde högre export än någonsin, det handlades helt enkelt mer än någonsin.
Han berättar vidare att för tillfället ligger inflationen i USA på över åtta procent, nivåer som man inte sett där på 40 år. I Sverige ligger vi nu på runt sex procent nu och toppen är som sagt inte helt nådd än. Samtidigt väntas lägre tillväxt framöver jämfört med hur prognosen såg ut i inledningen av året, men det finns inte någon risk för en fruktad stagflation enligt Andreas Wallström.
– Arbetsmarknaderna har återhämtat sig fullt sedan pandemin, det är låg arbetslöshet och hög sysselsättning. BNP är i de flesta länder helt tillbaka sedan pandemin, så utsikterna i början av året var högre tillväxt än normalt och förväntningarna i januari var jättehöga. Efter kriget har de förväntningarna skalats ner men de är fortfarande höga, det finns en stark tro på fortsatt tillväxt och därför ingen risk för stagflation.
Matpriserna är en annan het potatis när det gäller inflationen och här räknar Andreas Wallström med högre prisökningar än vad den allmänna inflationen ligger på.
– Toppen är inte nådd här heller och vi lär se en inflation på tio procent, vilket är högre än livsmedelskrisen 2007/2008. Den här krisen är ganska lik den vi hade då med bred uppgång på råvarupriser, skillnaden är att vid den förra krisen fanns det vissa torkor som påverkade och det har vi inte nu på samma sätt, istället finns det ett krig som påverkar. Än så länge har kriget dock inte haft en stor effekt på inflationen och den totala mängden vete har inte minskat då många andra länder har ökat sin produktion för att kompensera för bortfallet från Ukraina och Ryssland.
Med inflationen på så hög nivå är många blickar riktade mot Riksbanken och en väntad höjning av räntan. Enligt Andreas Wallström står Riksbanken inför en historisk prognosrevidering:
– Det fanns tecken i februari på att inflationen var på uppgående men det viftades bort Riksbanken. Då aviserade de att första höjningen av räntan var planerad till 2024 men när de nu ska lämna besked nästa vecka tror vi att de meddelar en höjning av reporäntan redan då. De flesta andra storbankerna tror på en höjning först i juni och det kan förstås ske då, men jag tror att det sker redan nästa vecka.
Så vi får alltså leva med fortsatt ökad inflation ett litet tag till samtidigt som det kan bli högre räntor – då är det tur att tillväxten ser stark ut för de flesta länderna i Euroområdet.
– 2,6 – 2,7 procents tillväxt väntas under 2022 och det är starkt för Euroområdet. För Ukraina och Ryssland är förstås betydligt sämre och för Ryssland är det katastrof med minus 14 procent tillväxt i prognosen, säger Andreas Wallström och fortsätter:
– Det som är dåligt är att hushållens köpkraft minskar i år, det är något ovanligt och den köpkraften minskade endast jättelite under pandemin. De här nivåerna som vi ser nu har vi inte sett sedan krisen i början av 90-talet. Det är dystra hushåll och svag detaljhandel nu, också här är vi nere på 90-talsnivåerna.
– När det gäller bostadspriserna så stabiliseras de nu, uppgången vi sett de senaste åren är över och nu kommer vi röra oss sidledes. Jag är själv mer pessimistisk och tror att priserna kan gå ner något.
