Blir det en första räntesänkning idag eller väntar Riksbanken till juni i alla fall? Den frågan får vi svar på idag när nästa penningpolitiska besked kommer. Fastighetssverige har samlat ett antal tunga ekonomiska röster för att få deras syn på hur Riksbanken kan komma att agera, vad som talar för respektive emot en sänkning och vilken effekt beslutet kan få på bostads- och fastighetsmarknaden framöver.
Senast som Riksbanken höjde räntan var i slutet av september 2023 och sedan dess har den legat fast på fyra procent. Sedan inledningen av året har Riksbankens egna prognoser indikerat att en första räntesänkning är trolig under det första halvåret och mycket har talat för att det blir antingen nu i maj eller i juni.
När beskedet nu ska komma under förmiddagen kan man utifrån Fastighetssveriges ekonomipanel konstatera att de flesta tunga ekonomer tror på en första sänkning idag även om beslutet kanske inte kommer att vara enhälligt inom direktionen.
Fastighetssverige har tillfrågat sex olika ekonomer om bland annat vilket besked de tror att Riksbanken kommer med angående räntan, vad som talar för respektive emot en sänkning och vilken effekt beslutet kan få på bostads- och fastighetsmarknaden framöver.
Nedan kan du se deras svar.
Robert Boije, chefsekonom SBAB
Hur tror du att Riksbanken kommer att agera när det gäller styrräntan och varför?
– Jag står och väger om det blir en sänkning nu eller först i juni. Jag hade själv röstat för en sänkning nu. Tvingas jag välja faller det över på att de ändå sänker i morgon. Men jag tror inte beslutet kommer att vara enhälligt.
Vad tycker du talar för en sänkning och vad talar emot?
– För: ett inflationstryck som redan ligger i paritet med målet, att de utbudsfaktorer som först bidrog till att dra upp inflationen har normaliserats samt lågkonjunktur och ökande arbetslöshet.
– Emot: Riksbankens rädsla för importerad inflation vid ytterligare försvagad krona och att en amerikansk räntesänkning ser ut att dröja.
Vilka har mest att vinna på att räntan börjar sänkas?
– Självklart skulle det underlätta väsentligt för de högst skuldsatta hushållen men för hushållen i stort är det viktigast att inflationen verkligen kommer ner ordentligt.
Vad skulle en första sänkning få för effekt på bostadsmarknaden på kort och lång sikt?
– Det bör ha marginell effekt på bostadspriserna då det är de längre bundna bolåneräntorna som har större betydelse och de rör sig knappast ner så mycket. Däremot kan det dra upp omsättningen på bostäder något.
Vad blir effekterna av en första sänkning överlag på ekonomin?
– Små. Dock viktigt att räntan inte sänks för sent eftersom lågkonjunkturen då kan fördjupas och arbetslösheten öka i onödan.
Christina Nyman, chefsekonom Handelsbanken
Hur tror du att Riksbanken kommer att agera när det gäller styrräntan och varför?
– Jag tror att de sänker räntan nu mot bakgrund av att inflationen fortsatt ner och också kommit in lägre än förväntat. Riksbanken hade en räntebana i mars som visade en högre sannolikhet för en räntesänkning i maj än i juni.
Vad tycker du talar för en sänkning och vad talar emot?
– Det som talar emot en räntesänkning är att kronan är svag och har fortsatt att försvagas sedan Riksbankens möte i mars. En svagare krona ger inflationsimpulser och kan skada förtroendet för Riksbanken om trenden fortsätter.
Vilka har mest att vinna på att räntan börjar sänkas?
– I första steget är det de som har lån som successivt kan få lägre räntekostnader. Givet att inflationen fortsätter ner kan räntan fortsätta att sänkas och då kan aktiviteten i ekonomin och sysselsättningen börja öka igen. Fastighetssektorn generellt är räntekänslig och gynnas av lägre räntor.
Vad skulle en första sänkning få för effekt på bostadsmarknaden på kort och lång sikt?
– Det är förväntat att det ska komma räntesänkningar i år och det är nog skälet till att aktiviteten på bostadsmarknaden har ökat. Vi räknar med att bostadspriserna kommer att börja öka under året och fortsätta upp nästa år. Men inte alls lika snabba prisökningar som vi sett under många år. Räntorna kommer enligt våra prognoser inte komma ner till de nivåer vi såg tidigare.
Vad blir effekterna av en första sänkning överlag på ekonomin?
– Effekterna av en räntesänkning är små. Det handlar mer om hur första steget påverkar förväntningar om kommande räntesänkningar.
Tor Borg, analyschef Citymark Analys
Hur tror du att Riksbanken kommer att agera när det gäller styrräntan och varför?
– Det är väl åtminstone 70-75 procents sannolikhet att de sänker styrräntan. Det som sannolikt väger över är den lite mekaniska tolkningen av inflationsmålet som Riksbanken brukar göra – pekar inflationsprognosen på två procent eller lägre då ska räntan sänkas. Dessutom har man ganska tydligt kommunicerat att styrräntan skulle kunna sänkas redan nu.
Vad tycker du talar för en sänkning och vad talar emot?
– Det som talar för är att inflationen är på väg mot två procent, det finns till och med en viss möjlighet att den kan ligga under denna nivå om vi tittar ett år framåt. Dessutom är tillväxten fortfarande låg och arbetsmarknaden försvagas. Marknadsaktörerna är också inställda på en räntesänkning så en utebliven sänkning skulle sannolikt innebära att marknadsräntorna stiger en aning. Det som talar mot är att det inte är helt säkert att inflationen är under kontroll, man har gjort felbedömningar tidigare. Det finns ganska lite att förlora på att avvakta, vänta en månad, se hur saker och ting utvecklas och skaffa sig lite större säkerhet kring inflationsutvecklingen. Slutligen kan en räntesänkning redan nu medföra att den redan svaga kronan försvagas ytterligare.
Vilka har mest att vinna på att räntan börjar sänkas?
– De som har mycket lån och har rörliga räntor. Här hittar vi både hushåll med stora bolån och fastighetsbolag med ansträngda räntetäckningsgrader.
Vad skulle en första sänkning få för effekt på bostadsmarknaden på kort och lång sikt?
– Kortsiktigt blir det mest en psykologisk effekt. En första sänkning blir en tydlig signal om att ränteläget åtminstone inte kommer att bli sämre, det gör att köpare och säljare kan känna sig säkrare på sina kalkyler och kan nog innebära att antalet transaktioner blir fler. Långsiktigt har en enskild räntesänkning inte särskilt stor effekt. Men rad sänkningar skulle så klart innebära att köpintresset ökar.
Vad blir effekterna av en första sänkning överlag på ekonomin?
– En enskild räntesänkning har ju inte någon jättestor effekt i sig. Men den skulle ju vara en bekräftelse på de förväntningar om kommande räntesänkningar som finns och därmed leda till en ökad vilja.
Andreas Wallström, prognoschef Swedbank
Hur tror du att Riksbanken kommer att agera när det gäller styrräntan och varför?
– Riksbanken förväntas sänka sin styrränta till 3,75 procent från dagens 4,0 procent. Anledningen är att Riksbanken själv har signalerat en sänkning i antingen maj eller juni, och nu när inflationen har fallit något mer än de räknat med finns det inga skäl att dröja.
Vad tycker du talar för en sänkning och vad talar emot?
– Det som talar för att räntan sänks är att inflationskampen är vunnen och att ekonomin går knackigt. Därtill går arbetsmarknaden svagare än i flera andra länder. Mot denna bakgrund tycker jag egentligen att räntesänkningen kommer för sent. Det som talar för att Riksbanken inte sänker skulle kunna vara en oro kring att kronan försvagas ytterligare. Riksbanken har inget mål för växelkursen men en allt svagare krona skulle kunna riskera att inflationen inte når ända ned till målet. Vår bedömning är dock att inflationen faktiskt kommer att underskjuta målet framöver, vilket gör att oron för växelkursen är överdriven. Dessutom har kronan under de senaste åren mer styrts av omvärldsfaktorer än Riksbankens agerande.
Vilka har mest att vinna på att räntan börjar sänkas?
– De skuldsatta hushållen och företagen. Fastighetsmarknaden gynnas också.
Vad skulle en första sänkning få för effekt på bostadsmarknaden på kort och lång sikt?
– Det skulle kunna vara en viktig signal till hushåll att riktningen på bostadsräntor är nedåt, inte uppåt. Samtidigt ska inte betydelsen av en 25-punkters sänkning överdrivas. Det viktiga blir ju i vilken takt och i vilken omfattning räntorna sjunker därefter. Vår prognos är totalt fyra sänkningar i år och fyra nästa år, vilket innebär att styrräntan landar på 2,0 procent i slutet av 2025. Det borde innebära att de rörliga bolåneräntorna sjunker till 3,0-3,5 procent.
Jens Magnusson, chefsekonom SEB
Hur tror du att Riksbanken kommer att agera när det gäller styrräntan och varför?
– Jag tror Riksbanken sänker med 25 punkter i morgonen men att det sker med ganska hökaktiga skrivningar för att hålla nere förväntningarna på att det snart kommer fler sänkningar. Anledningen till att de sänker är att i princip alla svenska data talar för det. Anledningen till att de ändå vill göra det med lite hökaktiga skrivningar är att om de skulle flagga för fler sänkningar innan till exempel ECB gjort sin första så riskerar kronan att försvagas för mycket.
Vad tycker du talar för en sänkning och vad talar emot?
– I princip alla svenska faktorer talar för en sänkning: Inflation nära målet, inflationsförväntningar under målet, svag tillväxt, stigande arbetslöshet, obefintligt bostadsbyggande, svag konsumtion m.m. I stort sett det enda som talar emot är att kronan är svag och på marginalen riskerar att försvagas ytterligare om Riksbanken sänker innan ECB gjort det. Möjligen kan man också argumentera att inflationen ännu inte är nere på målet och att räntan därför ska hållas oförändrat hög. Det är dock ett svagt argument eftersom det sannolikt vore alldeles för sent att vänta med första sänkningen ända till inflationen är ända nere på två procent. Då är risken uppenbar att den fortsätter ner till långt under två procent, troligen ner mot noll.
Vilka har mest att vinna på att räntan börjar sänkas?
– I första hand tänker man på skuldsatta hushåll med rörliga räntor som snabbt skulle få ett större konsumtionsutrymme och lägre månadskostnader. I andra hand är det företag i räntekänsliga och/eller konsumentnära branscher som byggbranschen, bostadsbolagen, detaljhandeln med flera.
Vad skulle en första sänkning få för effekt på bostadsmarknaden på kort och lång sikt?
– På kort sikt är nog effekten mest psykologisk men även den effekten kan vara viktig på bostadsmarknaden. Bara förväntningen om räntesänkningar verkar ha väckt delar till bostadsmarknaden till liv och när sänkningarna verkligen kommer så kommer på lite sikt bostasköparnas marginal ett öka och priserna sannolikt att börja stiga igen när fler kan gå med längre i budgivningarna. På lång sikt bör också byggbranschen vakna till och så småningom kan ett större utbud av nybyggda fastigheter öka.
Vad blir effekterna av en första sänkning överlag på ekonomin?
– Begränsad. Skillnaden mellan 4 procent och 3,75 procent är inte jättestor ur ett ekonomiskt perspektiv men det är ändå en viktig signal till hushåll, företag och marknad om att 1) nu går vi in i en räntesänkningscykel och 2) att vi faktiskt för en självständig svensk penningpolitik och inte bara följer efter ECB och Fed.
