– De nuvarande reglerna för uteserveringar i Stockholm – till exempel att de bara får stå från april till oktober – handlar om tillgänglighet och ordning i det offentliga rummet. På vintern behövs kanske plats för snöröjning och halkbekämpning, och det får inte bli för trångt på trottoarer och gator. Vårt förslag tar dock hänsyn till detta, säger Carl Bergkvist, chefekonom på Stockholms Handelskammare.
Att ansöka om tillstånd för uteserveringar är en byråkratiskt krånglig process, menar Handelskammaren. En ansökan regleras efter vinter- och sommarsäsong och den senare sträcker sig från den 1 april till den 15 oktober. Avgifterna slår också olika mot näringsidkare beroende på läge, med högsta kostnaden på strax över 2 500 kronor per kvadratmeter och år.
Nu föreslår alltså Stockholms Handelskammare att staden gör om reglerna för uteserveringar: verksamheter ska, utan kostnad, få möjlighet att ställa ut bord och stolar på en yta utanför den egna verksamheten. “Stockholmsmetern”, som förslaget kallas, ska gälla en meter från verksamheten och under hela året. Det här är ett sätt, menar man från Stockholms Handelskammares sida, att skapa en mer attraktiv stadsbild och få fler människor att nyttja stadens offentliga rum.
– Fler uteserveringar betyder fler människor i rörelse, vilket skulle vara till gagn för besöksnäringen. Nu vill vi att förslaget om “Stockholmsmetern” ska bli verklighet. Vi hoppas att stadens politiker ger oss gehör, säger Frans Elinder, expert på stadsutveckling på Stockholms Handelskammare, i ett pressmeddelande.
Handelskammaren bedömer att det inte finns några lagmässiga hinder för kommunen att införa Stockholmsmetern. Under coronapandemin införde staden nolltaxa och möjlighet att ställa upp uteserveringar tidigare än 1 april för att stödja småföretag.
– Handelskammaren menar att Stockholm behöver ett mer levande gatuliv. Genom att minska byråkratin och göra det enklare att ha uteservering skapas en mer attraktiv stad för både invånare och besökare, säger Carl Bergkvist.
Men från Stockholms stad håller man en kylig attityd gentemot förslaget. Lars Strömgren är trafikborgarråd och menar för det första att staden redan tillåter uteserveringar året om:
– Reglerna för uteserveringar ska bidra till en mer levande stad och samtidigt säkerställa att det är lätt att ta sig fram på gatorna. Vi vill att Stockholm ska ha ett aktivt uteliv oavsett årstid och därför tillåter vi uteserveringar året runt. Mellan 16 oktober till 31 mars ansvarar den som har tillstånd för att skotta och halkbekämpa vid sin uteservering.
Under coronapandemin införde staden nolltaxa och möjlighet att ställa upp uteserveringar tidigare än 1 april. Det funkade ju bevisligen, så varför behöll man inte detta, när pandemin var över, tror du?
– Den generella nolltaxan var ett sätt att stödja företagen under en exceptionell period och ett verktyg för att göra det lättare att hålla pandemiavstånd. I grunden är Stockholms gator en plats som tillhör alla invånare. Därför är normalfallet att den som vill använda marken för att bedriva näringsverksamhet får betala en avgift till staden. Avgiften sätts utifrån hur attraktiv marken är. Högst taxa finns i de centrala delarna av staden och på ett femtontal platser där vi ser ett stort behov av aktivering finns det idag ingen avgift alls, svarar Lars Strömgren, som fortsätter:
– Antalet gående i Stockholm ökar, medan biltrafiken fortsätter att minska. I det läget är det mindre lämpligt att ta en meter från alla som promenerar i staden. Däremot finns det goda förutsättningar att omfördela mer yta från biltrafik till stadsliv. Jag ser till exempel gärna att fler företag ansöker om satellitserveringar på parkeringsfickor. De senaste femton åren har vi fördubblat antalet uteserveringar och den trenden planerar vi att fortsätta.
