Riksbanken genomförde flera räntehöjningar på rad och nu talar en del bedömare om att inflationen kommer ner runt två procent vid halvårsskiftet. Går det att redan nu skymta det ekonomiska ljuset – eller lurar det nya utmaningar runt hörnet? Vad behöver vi tänka på framöver när den ekonomiska verkligheten ser ut som den gör? Marcus Widén, makroekonom på SEB, satte ljuset på detta under Stora proptechdagen i Stockholm.
När året inleddes var den allmänna uppfattningen bland makroekonomer att läget såg så bra ut som det kunde. Inflationen föll, stressnivån i den global ekonomin var ganska låg, arbetsmarknaden började svalna lite och räntesänkningar kändes äntligen möjliga. Den förgående hösten hade känts betydligt grumligare – nu var läget klarare.
Ser man utanför makroekonomin globalt så är inte 2024 så positivt; det finns gott om geopolitiska riskhärdar och stora handelsförändringar har skett. Frågorna har också poppat upp: kan vi lita på att inflationen kommer ner och hur snabbt? Har hushållen pengar kvar – inte bara i Sverige utan även i Europa och USA?
– När vi tittade på läget för ett och ett halvt år sedan så tänkte vi att eftersom centralbanken höjde räntan så snabbt så borde det få effekt på ekonomin. Det har det också fått – men ekonomin har varit mer motståndskraftig än vi hade trott, säger Marcus Widén, som talar på Stora Proptechdagen i Stockholm.
– Vissa ekonomier har väldigt höga statsskulder och stora underskott, samtidigt som det måste ske investeringar i bättre energiförsörjning i Europa. Vi kommer att behöva återställa allt vi skänkt till Ukraina och dessutom bygga upp försvaret. Det kommer att bråkas mycket om samma pengar. Sverige ligger, ur det perspektivet, bra till med sin låga statsskuld.
I år är det också ett så kallat supervalår; fyra miljarder människor i världen går till val. Viktigast ur ekonomisk synvinkel kommer höstens val i USA att vara. Polariseringen i USA gör också att det inte är amerikanerna själva som påverkas mest av valutgången, utan Europa – framför allt om det blir ett maktskifte, med tanke på Donald Trumps tidigare inriktning vad gäller handel och Nato-frågor.
– USA går ganska bra just nu; Europa och Sverige går ganska knackigt. Delar man dessutom upp Europa så är det främst de räntekänsliga hushållen, det vill säga de nordiska ekonomierna, som går dåligt, sämre än Kontinentaleuropa. I gengäld finns det bättre återhämtningspotential i Norden om, eller när, räntan går ner.
I januari trodde marknaden att centralbankerna skulle börja sänka räntan till våren och därefter ganska myket under året. Det har under de senaste veckorna skett en ganska stor svängning på marknaden, vilket gör att räntesänkningarna ligger längre fram i tiden i USA. Den stora frågan nu, menar Marcus Widén, är huruvida de europeiska centralbankerna kan gå före.
– Vi tror att riksbanken sänker i maj och att SEB gör det i januari. Jag tror kanske inte att första och andra sänkningen kommer att påverkas så värst mycket av hur FED gör, men om FED inte sänker räntan så mycket så finns det ju en begränsning på nedsidan hos de europeiska centralbankerna.
Det viktiga, säger Marcus Widén, är att komma ihåg att vi inte kommer att komma tillbaka till den nivåer man länge låg på fram till pandemin, av flera anledningar.
– Primärt handlar det om att centralbankerna har skiftat fokus; man är inte så noga med att räntan ska ligga på två procent och kommer inte att gå tillbaka till den ganska överexpansiva inställningen.
Sverige tog sig igenom pandemin mycket bättre än euroområdet, med ett sänke under 2023 när konsumtionen gick ned ganska ordentligt. Under 2024 och 2025 kommer det primärt att vara bostadsinvesteringar som sänker BNP:n. Det är alltså dessa två stora delar av ekonomin som går långsamt.
– De investeras ganska mycket i Sverige. Plockar man bort bostadsinvesteringar så investerar vi väldigt mycket. Det råder heller ingen brist på behov att investera.
I förhållande till 2019 har byggkostnaderna gått upp med 35 procent, medan betalningsviljan för existerande hus har gått upp med 15 procent.
– Den kalkylen har jag svårt att få ihop. Man ska alltså bygga något som är 35 procent dyrare men bara få 15 procent mer betalt. Det finns ju ett glapp där. Och det gäller ju bara byggkostnaderna, sedan kommer ju räntan ovanpå och markpriset vid sidan av det här. Så för mig känns det kanske inte som att ett par räntesänkningar ska få allt att vända.
Om Marcus Widén:
Marcus Widén är sedan våren 2019 makroekonom på SEB. Han var dessförinnan kansliråd på Finansdepartementet och har även innehaft rollen Vice President på Barclays Investment Bank med placering i London. Tidigare har Marcus Widén även varit verksam som ekonom på Konjunkturinstitutet samt Byrådirektör på SCB.
