SBB bjöd på två nyheter igår när det dels stod klart att de säljer tre omsorgsfastigheter till ett kommunalt bolag i Landskrona, samtidigt som de ser att 2023 kommer bjuda på byggrätter för motsvarande 1 030 bostäder i landets norra delar. Krister Karlsson, COO och vice vd på SBB berättar mer och Landskronahems vd kommenterar den ovanliga affären med SBB.
Vi börjar norrut. Först ut är en detaljplan om 12 000 kvadratmeter i form av 180 bostäder i Gävle som har vunnit laga kraft. Nästa detaljplan är den på 70 000 kvadratmeter i Falun, vilket bedöms medföra att cirka 600 nya bostäder och övrig samhällsservice kan komma att uppföras i ett centralt läge, som just nu är ute på granskning. Och slutligen Skellefteå, där 250 bostäder ska ut på samråd.
– Vi räknar med att de ska vinna laga kraft under innevarande år, säger Krister Karlsson, COO på SBB, till Fastighetssverige.
– Sen om det finns förutsättningar för att påbörja byggnation på en gång, det återstår att se. Det är ju lite tuffare tider nu. Men vi tycker alltid om att jobba med själva utvecklingspotentialen, så att man alltid är startklar när det finns möjlighet att bygga, säger han.
Så att man har torrt krut när det är dags att skjuta?
– Exakt så är det. Vi har haft lite erfarenhet av att det är svårt att komma igång trots att man har stora möjligheter att göra det, bara för att det laggar med byggrätterna i planprocessen. Så vi vill hålla tryck i byggrätterna när möjligheterna finns, säger han.
Skellefteå, som är en av städerna där ni hoppas på godkända detaljplaner, har ju väldigt hårda krav på de som vill bygga i kommunen. Vad har ni för dialog med kommunen kring eventuella behov till att avvakta innan ni drar igång?
– Ja exakt, men vi har ingen dialog alls om att avvakta i Skellefteå, utan där bygger vi för fulla segel redan nu.
Det är många kvadratmeter byggrätter som ni vill ha under bältet det här året. Finns det utrymme för ännu fler?
– Vi jobbar intensivt med detaljplaner på många fler orter. Och det kanske är ännu viktigare att hålla igång det här arbetet när nyproduktionstakten generellt sett går ner. Vår bild är ju att behoven av bostäder och samhällsfastigheter inte löser sig av att man inte bygger. Det innebär ju bara att behoven ackumuleras och blir större och större, säger Krister Karlsson.
Just nu har SBB cirka 3 000 lägenheter under pågående produktion. Krister Karlsson lyfter fram att SBB ser det som centralt att bygga bland befintlig bebyggelse. Även om det kan bli en utmanande process med många viljor att tillgodose i planprocessen.
– Ett idealprojekt har en detaljplan klar på knappt två år. Sen tillkommer en byggtid på ett och ett halvt år innan det är dags för inflyttning. I idealfallet tar det fyra år – i verkligheten så är väl de tiderna snarare någonstans mellan sex och tio år. Och då är det oerhört viktigt att man inte stannar av ett utvecklingsarbete. Så att man hela tiden fyller på med byggrätter, säger han
Vad har ni för ambitioner på bostadssidan under året?
– Vi vill få lagakraftvunna detaljplaner generellt sett, så vi står startklara och kan påbörja byggnation när förutsättningarna är rätt.
Men uppdateringen om SBB:s kommande byggrätter var alltså inte det enda som nådde ut i nyhetsfloden under onsdagen. För i det andra benet av bolaget, samhällsfastigheterna, så såldes tre omsorgsfastigheter till Landskronahem för 150 miljoner kronor.
Avyttringen omfattar tre fastigheter med en total yta uppåt 5 640 kvadratmeter. Samtliga tre fastigheter har Landskrona Stad som hyresgäst.
Ni säljer nu tre omsorgsfastigheter. Har ni sett över möjligheterna att kanske sälja fler samhällsfastigheter framöver?
– Nej, vi har ingen strategi att sälja fler samhällsfastigheter. Vi har ju gjort en stor försäljning, eller tagit in en samarbetspartner i form av en av världens största förvaltare, Brookfield, i ett samarbete kring en skolportfölj i Sverige, Norge, Finland och Danmark. Det gjorde vi precis innan årsskiftet. Det är en stor strukturell affär vi har gjort som innebär att vi har stora möjligheter till fortsatt tillväxt, säger han.
Affären Krister Karlsson nämner är den miljardaffären som de kommunicerade i slutet av november 2022. Den tog sig i form av en ovillkorad försäljning avseende en andel om 49 procent i portföljen inom social infrastruktur för utbildning. Prislappen Brookfield betalade var 9,2 miljarder kronor med tilläggsköpeskillingar om upp till ytterligare 1,2 miljarder kronor. Affären genomfördes i två delar där den första delen genomfördes den 18 januari, varigenom SBB erhöll 6,6 miljarder kronor i kontant betalning. I slutet av februari kom del två i den affären där SBB fick ytterligare 2,1 miljarder i kontant betalning. Försäljningslikviden har använts till att minska skuldsättning i SBB.
Krister Karlsson säger att de såklart har koll på marknaden varje dag och undersöker vad det finns för förutsättningar för att både sälja och köpa.
– Vidare så har vi en kontinuerlig dialog med våra hyresgäster och i slutändan var avyttringen i Landskrona fördelaktig för såväl SBB som Landskrona Stad, menar han.
Till Fastighetssverige säger Landskronahems vd, Mikael Forsberg, att det var SBB som visat intresset för att sälja fastigheterna. Han ser en ekonomisk uppsida med förvärvet, då de genom kommunen både har en stark hyresgäst och ägare.
– Det är en affär som dels har en ekonomisk fördel för både Landskrona Stad och för vårt bolag. Den finns även en strukturell fördel i form av att vi kan fortsätta förvalta samhällsfastigheter åt staden och utveckla vår verksamhet.
Kommer ni vilja förvärva fler fastigheter i det här läget?
– Vi vill utvecklas. Men det är inte samma som att vi har någon ambition eller målsättning att äga alla stadens fastigheter. Vi ska äga fastigheterna i rätt tid, när det gynnar staden som mest. Men vi är samtidigt glada för att det finns andra aktörer som gör samma sak som oss när det gäller samhällsfastigheter. Då blir vi också utsatta för en konkurrens som gynnar alla, säger han.
Ni är ändå så kapitalstarka att ni kunde göra ett förvärv i det här läget?
– Om jag säger så här – vi är nöjda med affären. Och absolut, vi har kapacitet att klara den och eventuellt fler, säger Mikael Forsberg.
