Baltic Horizons vd Tarmo Karotam om upp- och nedgångar de senaste åren på den baltiska marknaden – och därför är de baltiska staterna en bra investering.
I research-arbetet kring Tarmo Karotam ramlar undertecknad snabbt över en artikel från Dagens Industri. Den är från 2010 och har rubriken: ”Vi tror på de baltiska länderna”.
I denna publikation slog vi till med en liknande rubrik härförleden: ”Vi gillar Baltikum jättemycket”. Den gången pratade vi med East Capital Explorers avgående vd Mia Jurke.
När det gäller den förstnämnda artikeln så är det en rubrik som väcker mer intresse och nyfikenhet, mycket tack vare tiden för publikationen. Tarmo Karotam minns artikeln, som också innefattade initierade balt-belackare, väl.
– Det var precis när vi började och hade etablerat oss på de första börsmarknaderna. Och, det måste jag säga, de svenska investerarna har varit snabba med att se värdet på denna marknad. Och de har fått betalt för det, de första investerarna gjorde en bra investering.
– Men då (2010) hade fastighetsmarknaden precis genomgått en rejäl dipp. I dag är riskerna betydligt lägre, säger han på telefon från Tallinn.
Baltic Horizon är en reglerad investeringsfond med slutet avtal registrerad i Estland den 23 maj 2016.
Bolagets fondandelar är noterade på Nasdaq Stockholm sedan i julas. Totalt listades cirka 57 miljoner fondandelar på börsen. Fonden är en publik fond utan ett specifikt tidsspann – så kallat evergreen.
Likt Mia Jurke, och honom själv, kan Tarmo Karotam blicka tillbaka på en enorm utveckling i baltstaterna.
– Potentialen är fortsatt stor. Men bara om du kollar på tillväxten, så är den genomsnittliga tillväxten fyra procent de senaste tio åren – detta trots det ekonomiska stålbadet man gått igenom. Mycket är tack vare EU, vi har en öppen ekonomi här i dag. Och jag skulle säga att vi är på god väg att konvertera ekonomin till något som kan bli riktigt bra, resonerar vd:n.
Estländaren Tarmo Karotam och dåvarande fondförvaltaren BPT, numer Northen Horizon Capital lanserade sin första baltiska fastighetsfond 2001. Innan dess var marknaden i princip obefintlig.
Fonden blev framgångsrik med en värdeökning på omkring 200 procent fram till försäljningen 2007. Sedan gick det snabbt. Nästa fond lyckades man inte stänga och fastighetsbubblan sprack.
Att det vid den tidpunkten fanns skeptiker, är inte konstigt. ”I vårt scenario ser vi ingen stark återhämtning”, sa bland annat en Baltikumexpert på Danske Bank.
– Men nu är marknaden mycket mer etablerad. Det har vuxit enormt. Folk här är mycket mer förberedda, man lägger inte alla ägg i samma korg, säger Tarmo Karotam och utvecklar:
– Miljön är mer mogen, mycket tack vare de svenska bankerna som kom och etablerade sig. Alla vet ju om styrkan i de nordiska länderna, där har det varit en väldigt bra tillväxt. Det har spillt över till baltmarknaden.
Hur skulle du säga att de baltiska länderna skiljer sig?
– Historiskt sett finns det skillnader, även om det i princip är samma historia med Sovjet och så vidare i bakgrunden. Affärsmässigt är Litauen, och Vilnius, stjärnan bland de tre länderna. De har bland annat fyra fullt uthyrda fastigheter till bankväsendet.
Varför ska man som svensk investera i era fonder?
– Om vi jämför med hur det var för 10-15 år sedan, då det var en mycket mer spekulativ fastighetsmarknad, så är det i dag mer fokus på långsiktiga investeringar. Investerarna förväntar sig att fastighetsvärdena ökar i takt med att ekonomierna växer. Mognaden i marknaden är större, och Baltic Horizon fokuserar på långsiktighet istället för ”in-and-out-affärer”. Sammantaget är Baltikum idag en mycket mer mogen och stabil marknad för fastighetsinvesteringar än för 10-15 år sedan, avslutar Tarmo Karotam.
