För sjätte gången i rad har Riksbanken beslutat att höja styrräntan, den här gången från 3 till 3,5 procent. Det som vägde över enligt riksbankschefen Erik Thedéen är att inflationen fortsatt överraskar åt det negativa hållet. I den penningpolitiska rapporten framgår det att ränteskillnaderna på fastighetsföretagens obligationer har minskat från sina allra högsta nivåer i oktober 2022. Under 2023 och 2024 väntar sig Riksbanken att bostadsbyggandet fortsätter att sjunka tydligt och tynga svensk BNP.
– I praktiken har vi inget annat vapen än räntan, det är vårt sätt att kyla av svensk ekonomi.
Erik Thedéen var tydlig under Riksbankens presskonferens som följde efter beskedet att Riksbanken valt att avfyra räntevapnet för sjätte gången i följd, den här gången med en höjning på 50 punkter upp till 3,5 procent. Det som vägde tyngst enligt riksbankschefen är det faktum att inflationen fortfarande överraskar åt det negativa hållet:
– Konjunkturindikatorerna har varit starka, och det är en bild som känns igen från tidigare kvartal. Den genomsnittliga prognosen för inflationen har gått upp från 5,8 till 7,3 från Riksbankens sida, det ska också ses som en del i det här senaste beslutet.
När det gäller framtiden kan det bli så att Riksbanken nu kan börja röra sig lite mer försiktigt fram.
– Det kan bli en höjning med 25 punkter i juni eller september, men vi bedömer att det nu finns möjlighet att gå framåt med mindre steg. Vi tror att vi har nått en åtstramande nivå som kommer leda till att vi kan låta räntan verka mer framåt, men det är ny information och data längs vägen som kommer att avgöra vilken räntebana det blir framöver.
Målet för KPIF-inflationen tror han att man når redan vid årsskiftet, medan den underliggande inflationen ligger ett år senare.
– Prognosen antar att vi når två procent för den underliggande inflationen till årsskiftet 2024/2025, säger Erik Thedéen.
När det gäller fastighets- och bostadssektorn kommenterar Riksbanken utmaningarna och lägesbilden i den senaste penningpolitiska rapporten för april 2023. För fastigheter är det en blandad kompott:
”Det är främst räntorna på företagsobligationer som har stigit jämfört med den förväntade styrräntan. En orsak till detta är att fastighetsföretagen utgör en relativt stor andel av den svenska företagsobligationsmarknaden och att många av dem är högt belånade och därmed kan få problem när räntorna stiger. Obligationsräntorna för fastighetsföretagen har stigit betydligt mer än för företag i övriga branscher. Spridningen är dock stor mellan olika fastighetsföretag, vilket huvudsakligen beror på att vissa företag bedöms ha sämre betalningsförmåga än andra. Mindre fastighetsföretag och fastighetsföretag med sämre betalningsförmåga har dessutom svårare att finansiera sig via emissioner av obligationer och behöver i allt större utsträckning förlita sig på banklån.”
I rapporten skriver Riksbanken vidare att ränteskillnaderna har ökat något den senaste tiden på grund av den ökade oron på de finansiella marknaderna. I ett något längre tidsperspektiv har dock ränteskillnaderna på fastighetsföretagens obligationer minskat från sina allra högsta nivåer i oktober 2022. Det samma gäller ränteskillnaderna för säkerställda obligationer och kommunobligationer.
En annan sektor som redan har påverkats kraftigt av Riksbankens räntehöjningar är bostadsmarknaden. Bostadspriserna har sjunkit med cirka 15 procent från toppen i början av 2022 och även om det har funnits tecken på en stabilisering på vissa marknader på sistone är Riksbankens prognos alltjämt att priserna sjunker ytterligare det kommande året för landet som helhet.
”Om prisutvecklingen i stället fortsätter att stabiliseras så att priserna blir högre än i Riksbankens prognos skulle bostadsinvesteringarna och hushållens konsumtion, och därmed även inflationen, kunna utvecklas starkare än förväntat. Men det finns även en risk för att priserna sjunker ännu mer än vad som nu antas, med den omvända effekten på efterfrågan och inflationen”, skriver Riksbanken i sin rapport.
Bostadspriserna sjönk med 13 procent i fjol och bedöms, även om de stabiliserats de senaste månaderna, fortsätta sjunka i år enligt Riksbanken. Under pandemin steg dock bostadspriserna mycket kraftigt och priserna är fortfarande på en högre nivå än precis innan pandemin.
”Under 2023 och 2024 fortsätter byggandet att sjunka tydligt och tynga svensk BNP. Jämfört med toppen 2021 väntas det byggas omkring hälften så många bostäder under 2023.”
Riksbanken bedömer dock att det blir gradvis återhämtning i ekonomin vad gäller produktion och sysselsättning från och med 2024.
”Under 2024 och 2025 förbättras hushållens reala disponibla inkomster och både konsumtionen och bostadsmarknaden återhämtar sig. Även i omvärlden stiger efterfrågan successivt från och med 2024, vilket stärker svensk export och företagens investeringsvilja. BNP-tillväxten stiger och från mitten av 2024 växer BNP snabbare än den långsiktiga trenden. I takt med att den ekonomiska aktiviteten stiger ökar efterfrågan på arbetskraft. Arbetslösheten väntas vara som högst i slutet av 2024 och börjar därefter sjunka när sysselsättningen återigen börjar öka i en snabbare takt.”
