Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson, vars departement står bakom initiativet, menar att koordinatbestämda gränsmarkeringar kan ha många fördelar och att de, bland annat, skulle kunna leda till att omfattningen av det tekniska arbetet med inmätning och det fysiska arbetet med markering av gränser blir mindre.
– I delar av landet är det under vinterhalvåret omöjligt att i dag slå ned de fasta gränsrören i marken. Koordinatbestämda gränsmarkeringar kan innebära en minskad arbetsinsats för bland annat markeringsarbeten vilket i sin tur leder till lägre förrättningskostnader, snabbare leveranstider samt förbättrade arbetsmiljöförhållanden för personalen, säger Andreas Carlson.
Koordinatbestämda fastighetsgränser är också ett viktigt steg mot effektivare samhällsplanering. När gränserna anges som digitala koordinater så blir det mycket enklare och effektivare att utbyta datamängder mellan olika samhällsfunktioner. Arwid Dahlberg är verksamhetsområdeschef på Lantmäteriet:
– Det här är ett stort steg framåt för fastighetsägare i Sverige. Gränserna blir definierade oavsett vad som händer med gränsmarkeringarna, vilket också ökar rättssäkerheten, säger Arwid Dahlberg.
Fastighetsgränser bestäms i dag genom fysiska gränsmärken som ibland kan ha försvunnit, flyttats eller på annat sätt blivit osäkra för lägesbedömningen. Om detta är fallet; vad avgör var koordinaterna ska sättas ut?
– Om det i framtiden – efter en lagändring – blir så att gränsens läge avgörs med stöd av koordinater behöver inga markeringar sättas ut. Ett eventuellt gränsmärke i terrängen skulle i så fall endast visuellt markera var gränsen går, och då spelar det ingen roll om märket flyttas eller försvinner. Det blir koordinaten som anger var gränser går, menar Arwid Dahlberg.
Dagens bestämmelser säger att om de fysiska gränsmärkena försvunnit eller rubbats så ska dokumentation från förrättningen användas för att återskapa gränsmärkets ursprungliga plats. En koordinatuppgift på en förrättningskarta kan då ge en värdefull upplysning om var gränsröret tidigare varit beläget. Om det saknas koordinatuppgifter i förrättningsdokumenten, till exempel för att förrättningen skedde för så länge sedan, kan det behövas en ny förrättning för att säkerställa att gränsmärket hamnar på rätt plats. Berörda grannar ges då också tillfälle att redogöra för sin uppfattning om gränsens rätta sträckning. En sådan förrättning kallas för fastighetsbestämning.
När kommer hela det svenska fastighetsgränsnätet vara digitalt, om allt går enligt planerna?
– Enligt direktivet ska utredaren ta fram ett lagförslag där koordinatbestämda gränser implementeras succesivt. Det går inte att säga när ett sådant systemskifte har skett för hela landet. Det är kanske inte ens troligt att det behövs koordinatbestämda gränser för Sveriges samtliga fastigheter? Som exempel kan Österrike nämnas där en succesiv övergång skett från fysiska gränspunkter till koordinatbestämda gränspunkter. Där har sedan starten år 1969 fram till år 2019 endast ca 17 procent av alla fastigheter sina gränser definierade av koordinater.
Regeringen har tillsatt Bengt Kjellson, före detta generaldirektör på Lantmäteriet, som särskild utredare för uppdraget, vilket ska redovisas senast den 30 juni 2025.
