Det har kallats möjligheternas byggregler. Det arbete som Boverket gjort för att förenkla dagens regler och för att ersätta med andra. Tydlighet och enkelthet är det som branschen efterfrågat för att inte minst minska tiden i bygglovsprocesser. Trots det blev resultatet ännu mer otydligt. Det menar Mårten Lilja, vice vd på Riksbyggen, som nu lämnat in sitt remissvar till Boverket.
Byggreglerna måste innehålla ett samhällsansvar. Det säger Mårten Lilja om var problemet ligger i de förändringar Boverket nu presenterat. I grunden är han och Riksbyggen positiva till det arbete Boverket har gjort.
– Vi är positiva till att man utvecklar egna lösningar så att man följer med sin tid. Vi tycker också att det är bra med flexibilitet så att man kan välja lösningar som är inriktade på funktionen och som är materialneutrala. Men på det sätt man gör det här på blir inte bra för att den eftersträvade flexibiliteten – som ibland också bli till ett hinder.
Det han vänder sig emot är användningen av ord som ’rimligt’ och ’acceptabelt’.
– Absolut, vi är för att reglerna blir flexiblare. Men när 290 kommuners byggnadsnämnder ska ta ställning till vad just de tycker är rimligt så kommer det leda till 290 olika tolkningar. Osäkerhet skapar alltid problem.
Hellre en miniminivå säger Mårten Lilja.
– Vi tar takhöjd som ett exempel. Vad är en acceptabel takhöjd i en lägenhet? Vi säger att det är två och en halv meter. Men sen då, är det inklusive bjälkar och när man lägger in golv? Helt enkelt, vad är det man som bostadsköpare kan förvänta sig av framtida nyproduktion, säger han.
Däri ligger också samhällsansvaret, menar han, vilket han anser inte har beaktats i det som Boverket nu presenterat.
Även Hyresgästföreningen har kritiserat förslaget och skriver i ett pressmeddelande att Boverkets nya förslag på regelverk är ett högriskexperiment, som kan komma att försvåra byggandet och offra de boendes hälsa, vilket alltså är liknande den kritik som Mårten Lilja lyfter fram.
– Om vi ska lämna det till branschorganisationer och företag att själva bestämma vad de tycker är rimligt så tror jag vi sviker samhället, där det helt enkelt kan påverka folkhälsan om vi låter företag göra allt för stora inskränkningar på till exempel takhöjd eller mängden dagsljus.
– Samtidigt så behövs den här tydligheten just till bostadsköparna av nyproduktion. Inte sällan köper de bostadsrätten på ritning, men mycket kan hända på vägen och det kan vara svårt att föreställa sig hur den slutliga bostaden kommer bli och upplevas. Med en miniminivå så är det också en garanti för dem att den affären de gett sig in på också håller minst den standarden.
Är det inte upp till bostadsutvecklarna själva att se till att man håller den nivån?
– Absolut, och det är många bostadsproducerande bolag som håller en väldigt hög standard. Men den finns absolut bolag som inte har den inställningen, utan som skulle kunna tänka sig att dra in på det mesta.
Samtidigt är det många som kritiserar nuvarande regler för att vara allt för snäva och omständliga, med det är inte det du syftar på med att ha en satt miniminivå?
– Nej, som sagt, det är viktigt att vi värnar samhällsintresset här. Inte minst för att det vi bygger kommer stå i minst 100 år. Sen håller jag med om att dagens regelverk måste bytas ut, men då kan vi inte införa något som är ännu otydligare som sannolikt också kommer leda till ännu fler överklaganden och unika tolkningar i varje byggnadsnämnd. Utan det måste finnas en grundplåt som vi kan utgå från, särskilt i och med att det skulle krävas rätt lång tid för att etablera någon rättspraxis om det här förslaget med sin otydlighet går igen, säger Mårten Lilja.
Nu är möjligheternas byggregler ute på remiss, vad hoppas du kommer hända med det kritiska remissvar som ni skickat?
– Jag vet ju att de kommer gå igenom remissvaren, så jag hoppas att det gör att de tänker om och gör sådana förtydligandet. Men kanske särskilt att de också inte bara väger in branschorganisationerna och företagens åsikter, utan också breddar det till samhällsorganen, så vi får något som är hållbart för människor, men förhoppningsvis även för vårt klimatavtryck.
Vad har du för förhoppningar på att vi kommer få byggregler som fungerar?
– Jag har en förhoppning av att företag, bransch och myndigheter i ett närmare samarbete kan komma fram till enklare byggregler. Det här är också något som är i ständig utveckling. Kravställningarna förändras över tid.Till exempel har vi mycket mer fokus idag på hållbarhetsfrågor än vad man kanske haft tidigare. Då behöver vi utveckla nya regler. Sådant görs bäst i en nära dialog mellan bransch och myndighet. Det är en illusion att tro att det är en förenkling att man lämnar det till företagen och branschen att avgöra för sig själva, säger han.
