Under torsdagen höjde Riksbanken styrräntan med 0,5 procentenheter till 3,0 procent och flaggade samtidigt för att den sannolikt kommer att höjas ytterligare under våren. Därefter visar prognosen att räntebanan väntas ligga platt till första kvartalet 2026.
Under torsdagen höll Erik Thedéen sin första presskonferens som nybliven Riksbankschef och han gjorde en väntat rivstart genom att meddela att Riksbanken höjer styrräntan med 50 punkter, från tidigare 2,5 procent till 3,0 procent, en åtgärd som tillämpas från den 15 februari.
Riksbankens direktion bedömer att penningpolitiken behöver stramas åt för att få ner den höga inflationen och värna inflationsmålet på 2 procent och anser därför att styrräntan behövde den 50 punkters höjning. Prognosen i nuläget indikerar att styrräntan sannolikt kommer att höjas ytterligare under våren och Erik Thedéen understryker att inkommande data och hur de påverkar inflationsutsikterna fortsatt kommer att vara viktiga för penningpolitikens utformning.
Förändringen från månad till månad blir nu långsammare i inflationen vilket gör att Riksbanken tror på en avmattning under 2023. Med den förda penningpolitiken väntas inflationen sjunka tillbaka under året och stabiliseras nära 2 procent från 2024.
– Räntebanan indikerar en höjning med 25 eller 50 punkter i april och därefter väntas den ligga platt, men osäkerheten är betydande, säger Erik Thedéen och fortsätter:
– Man ska vara väldigt försiktig när det gäller slutsatser om framtiden, men vi vill strama åt penningpolitiken och vi tror att räntan kommer ligga över tre procent ett bra tag.
Han berättar vidare att höjningen som nu genomförs låg i korten redan i november och att inflationen fortfarande inte visar tillräckliga tecken på att vika ner.
– Vi är oroliga för att inflationen inte faller tillräckligt och heller inte tillräckligt snabbt, och då finns det en fara för att den biter sig fast över två procent. Därför gör vi allt vi kan för att få ner den till målet. Vi har låg tolerans mot hög inflation och vi agerade kraftigt förra året, vi anser att det är bättre att agera nu än att vänta och se och kanske hamna i ett ännu sämre läge längre fram, säger Erik Thedéen.
På frågan om den senaste höjningen och de kommande som aviseras kan komma att skada den redan sjunkande konjunkturen svarar Erik Thedéen att Riksbankens direktion aldrig diskuterat några räntesänkningar, utan att det bara handlar om höjningar på grund av att man är så långt ifrån inflationsmålet.
– Det här är naturligtvis alltid en balansgång, och då ska man se till perspektivet att höjningen inte avgör hur konjunkturen påverkas. Svensk ekonomi är räntekänsligare än många andra ekonomier i västvärlden, men vi har en god sysselsättningsutveckling och vi har också en internationell konjunktur som snarare ser lite starkare ut nu än i november. Men att det skulle bli en stor nedgång på grund av den här höjningen ser jag inte. Vi kan helt enkelt inte acceptera att inflationen biter sig fast, förtydligar Erik Thedéen.
Räntebeskedet gav en sur börs i fastighetssektorn där index föll med över två procent under torsdagens handel. Bland de värst drabbade fanns gårdagens rapportbolag Pandox och Fastpartner som båda föll med närmare fem procent. Bolagen har båda gemensamt att deras räntetäckningsgrad sjönk rejält i Q4 jämfört med siffran för Q3 2022. För Pandox ligger den nu på 3,1 medan Fastpartner är nere på 2,2, ett tapp från 4,1 i Q3.
