Risken för att inflationen ska bita sig fast har minskat och det finns en cirka 50 procentig sannolikhet för att Riksbanken ska sänka styrräntan i maj, det sade riksbankschef Erik Thedéen bland annat under en pressträff på onsdagen efter att Riksbanken publicerat sitt räntebesked och en ny penningpolitisk rapport. Där skriver Riksbanken även att det fortsatt finns frågetecken kring hur vissa fastighetsbolag klarar av att hantera nuvarande räntenivåer, samt hur deras hyresintäkter utvecklas till följd av den svaga ekonomiska aktiviteten.
Risken för att inflationen ska bita sig fast har minskat och det finns en cirka 50 procentig sannolikhet för att Riksbanken ska sänka styrräntan i maj, det sade riksbankschef Erik Thedéen bland annat under en pressträff på onsdagen efter att Riksbanken publicerat en ny penningpolitisk rapport och gett besked om att styrräntan lämnas oförändrad på fyra procent.
Han sade att inflationsutvecklingen ser bättre ut men att inflationstrycket alltjämt är något förhöjt och det har att göra med att tjänstepriserna fortsatt ligger för högt. Han nämnde också att kronkursen, det geopolitiska läget och företagens prissättning är risker som bidrog till att Riksbanken valde att avvakta med att sänka styrräntan redan nu och i stället signalerar att en sänkning troligen kommer i maj eller i juni. Om prognoserna i bred mening slår in så är det hög sannolikhet att styrräntan sänks i maj, enligt Erik Thedéen, som betonade att det rör sig om en prognos och inte ett löfte.
Enligt riksbankschefen är det en rätt optimistisk bild som Riksbanken signalerar i sin penningpolitiska rapport, men han noterade att kronan inte har stärkts, vilket de räknat med, och att detta är en risk för att inflationstrycket ökar igen.
– Om kronan skulle bli tydligt svagare än den är i dag, eller vi får tecken på att genomslaget på inflationen blir större, då får det betydelse för nästa penningpolitiska beslut, säger Erik Thedéen.
I rapporten konstaterar Riksbanken att prognosen för styrräntan visar den utveckling av styrräntan som under prognosperioden bedöms vara förenlig med de övriga prognoserna, bland dem den förväntade inflationsutvecklingen.
– De första tre kvartalen i räntebanan har mer av penningpolitisk signalering, längre ut handlar det mer av en allmän makroekonomisk bedömning som i sig är osäker, säger Erik Thedéen.
I rapporten rör Riksbanken också kort vid den stabilitetsrisk som de länge har varnat för som är kopplad till högt belånade bolag inom den kommersiella fastighetssektorn.
”Hittills har fastighetsbolagens finansiella utmaningar drabbat bankerna i liten utsträckning, däremot har de påverkat realekonomin via lägre investeringar i nya bostäder och andra fastigheter. Riksbankens prognoser tyder nu på att räntetoppen är nådd samtidigt som sektorns finansiella förutsättningar överlag har förbättrats. Men det finns fortsatt frågetecken kring hur vissa fastighetsbolag klarar av att hantera nuvarande räntenivåer, samt hur deras hyresintäkter utvecklas till följd av den svaga ekonomiska aktiviteten”, skriver Riksbanken i rapporten.
I övrigt meddelar Riksbanken att man från och med den här rapporten kommer att redovisa styrränteprognosen på två tidshorisonter. Syftet är att tydliggöra skillnaden i hur direktionen ser på de penningpolitiska besluten den närmaste tiden och de på längre sikt där osäkerheten är större.
Enligt Riksbanken finns det mer information om utvecklingen den närmaste tiden än om utvecklingen längre fram, så prognoserna för den ekonomiska utvecklingen den närmaste tiden är därför mindre osäkra.
