Vad påverkar konjunkturen framåt och har verkligen hushållens tjockare plånböcker någon effekt. Andreas Wallström som är prognoschef på Swedbank berättar under Fastighetssveriges event Stora Samhällsfastighetsdagen om sin syn på kommande räntesänkningar och ekonomin framåt.
Efter Riksbankens beslut under onsdagen att sänka styrräntan ytterligare, till 2,25, så menar nu Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank, att det skulle kunna bli aktuellt med ytterligare en sänkning till i mars, men att det hänger löst.
– Vår prognos bygger på att det blir fortsatt svagare arbetsmarknad och låg inflation. Annars kommer inte sänkningen att materialiseras. Har vi redan sett en vändning i svensk ekonomi så kommer vi sannolikt inte få se sänkningar i närtid – i alla fall inte förrän nästa år.
– Här och nu så känns det som att vi har sett det mesta av sänkningarna. Nu får vi väl vara nöjda med det.
De flesta prognosmakare och analytiker tycks instämma i den bedömningen. De enda som sticker ut är Konjunkturinstitutet som förutspår att sänkningar kommer hela vägen ner till 1,50.
– Men det är en mycket mer dyster bild av svensk ekonomi.
Till syvende och sist så är det inflationen som är viktig för Riksbanken och deras inflationsprognos ligger nu väldigt nära målet. Det skulle kunna tala för att onsdagens besked innebär att vi sett den sista sänkningen. Det som talar för att inflationen kan hållas uppe just i år är till viss del ökade kostnader för hyra, administration och andra avgifter, ihop med en svag växelkurs som ger högre importpriser.
Prognosen är att BNP stiger med två procent i år och tre under 2026. Det kan dels ske genom att det blir fler investeringar i det offentliga, i näringslivet och på infrastrukturen.
– Det skulle ge tillväxt på sikt, men kan också vara en risk för konjunkturen om det blir höga investeringar. Det här påverkas också av hur det går för exporten.
Förhoppningen i närtid för ekonomin ligger på hushållen och ökande konsumtion. Det finns positiva tecken i tiden, där Svensk Handel nu konstaterat att konsumtionen steg med tre procent i december. Det är också en fråga som måste problematiseras. För även om inflationen normaliserats så har inte hushållen förstått det ännu. När Konjunkturinstitutet gör sin undersökning av vad gemene man på stan tror inflationen ligger på så är genomsnittet 13 procent.
– Hushållen är alltid lite mer pessimistiska än vad den faktiska inflationen är. Men nu är det ett ovanligt stort gap, vilket beror på att man blandar ihop prisnivåer och inflation.
– Vi borde prata mer om prisnivåerna egentligen, för det är vad hushållen betalar och som gör att upplevelsen av att inflationen är hög. Det är också genom prisnivåerna som hushållen inte märker av att ekonomin blir bättre – och då kommer de inte heller konsumera.
Den viktiga siffran är därmed konsumentprisindex som är upp med 20 procent de senaste två åren. Det kan sättas i kontrast till löneutvecklingen, som tuffat på, men som ligger långt under den allmänna prisutvecklingen som drabbat hushållen.
– Det kommer ta tid innan det här gapet sluts. Det är anledningen till att jag själv är tveksam till vår optimistiska prognos om konsumtionen. Gapet krymper, men inte ens till 2026 kommer det vara tillbaka för att lönerna inte hänger med.
– Samtidigt så vet vi att det är en eftersläpning när Riksbanken sänker räntan och det är först nu som hushållen börjar känna av det. Så det skulle kunna tala för att de nu vågar börja konsumera mer.
