Vändpunkten kan vara här. Det är vad krisande Heimstaden Bostad tror nu när den första kvartalsrapporten presenterats för 2024. Enligt Christian Fladeland, CO-CEO, så ser de flera tecken i tiden som pekar åt rätt håll, men det finns fortfarande större åtgärder som kan vänta.
Christian Fladeland, numera CO-CEO för Heimstaden tillsammans med Helge Krogsbøl, säger att de gynnas av att fastighetsvärderingarna nu stabiliseras över flera av deras marknader.
– Men vi ser också att det finns en tvekan inför när räntesänkningarna kommer från världsbankerna. Det kom en signal om en lättnad för marknaden för ett par månader sen för att sänkningar kommer ske, men i vilken takt och i vilken utsträckning förblir osäkert.
Kronkursen påverkar till viss del värderingen där starkare valutor i deras europeiska marknader ska omsättas till kronor och ören. De ser en positiv utveckling i hyresökningarna, främst i Polen och i Tjeckien.
– Men i Sverige ser vi definitivt en positiv hyresutveckling, bland de högsta i våra delmarknader, och långt över den inhemska inflationen. När det kommer till värderingarna i Sverige så finns det positiva tecken då bostadsrättsförsäljningarna har ökat med fem procent nationellt mot motsvarande period förra året, och i Stockholm är det upp åtta procent. Det är något som vi tror kommer vara bra för oss framöver.
Under hösten meddelade bolaget att de planerar att sälja cirka 25 000 bostäder ur beståndet till privatisering på fem olika marknader. Allt som allt ska det inbringa 85 miljarder kronor till bolaget. Privatiseringen rullar på, där Heimstaden Bostad under första kvartalet kunde konstatera att de nu sålt bostäder till privatpersoner för över en miljard kronor.
– När vi tittar på Q1 2024 och sammanfattar tror vi att vi levererar på de mål vi satt, både i relation till vår ansvarshantering, för att ta itu med våra kommande löptider, men också för att utnyttja de skuldsaneringsinsatser som vårt privatiseringsprogram bidrar till.
Heimstaden Bostad har en bankfinansieringspipeline som fortskrider enligt plan säger han, vilket innebär att de kommer att fortsätta att byta finansieringen från kapitalmarknadsskuld till bankfinansiering.
– Vi är på god väg att göra det. Därefter kommer vi att fortsätta se avyttringarna som kommer att användas för att minska skuldsättningen på vår balansräkning – det vill säga göra oss oberoende av bankfinansiering också.
Men det står fortfarande i korten att bolaget kan komma att sälja större bestånd för att lösa de stora skulderna.
– Som vi kommunicerade i vår årsredovisning så överväger vi om vi bör göra större avyttringar för att komplettera privatiseringen, och vi får fortfarande ett ökat antal inkommande förfrågningar i det avseendet.
Han ser att det fortfarande finns en så betydande potential, särskilt med privatiseringarna, men också på investeringsmarknaden där de ser att den förbättrade marknaden kommer att dominera prissättningen framöver.
– Så vi kommer noggrant och disciplinerat överväga i vilken utsträckning vi bör öka eller fortsätta takten i privatiseringar, eller om vi faktiskt borde överväga att göra dessa större avyttringar istället.
Kvartalet i siffror
Hyresintäkterna uppgick till 3 876 miljoner kronor (3 698), en ökning med 4,8 procent mot föregående år. Jämfört bestånd ökade 5,2 procent.
Driftnettot uppgick till 2 573 miljoner kronor (2 402), en ökning med 7,1 procent mot föregående år.
Totala värdeförändringar i fastighetsbeståndet uppgick till 2 488 miljoner kronor (-13 474).
Rörelseresultatet var 4 655 miljoner kronor (-11 126).
Resultatet före skatt var 999 miljoner kronor (-14 316). Resultatet efter skatt blev 884 miljoner kronor (-13 425).
