Trots det utmanade läget i makroekonomin och geopolitiken så finns det ljusglimtar för så väl Europa som Sverige. Pernilla Johansson som är senior ekonom på Swedbank ger sin senaste analys av hur det kan utvecklas nu och hur Riksbanken kommer sköta styrräntan framöver.
Att ge en långsiktig analys av makroekonomin har sina utmaningar nu. Det menar Pernilla Johansson som är senior ekonom på Swedbank på Fastighetssveriges event Fastighetsmarknadsdagen Skåne. Läget förändras helt enkelt från vecka till vecka.
– Det finns mycket i det globala som påverkar här, men det finns två saker som kanske har mest betydelse för Sverige och fastighetsbranschen nu.
Det ena är de beslut som man nu tagit i så väl Tyskland, EU och Sverige den senaste tiden om att satsa på att bygga upp försvarsförmågan.
– Särskilt i Tyskland så har man också lagt fram att man ska satsa på 500 miljarder euro på infrastrukturen under tio års tid, vilket främst kommer ha en stor effekt på byggbranschen, men också fastighetsbranschen.
– Nu öppnar man upp för att låna till satsningarna på beredskap och försvarsförmåga, vilket gör att statsobligationerna i Tyskland och övriga Europa nu stiger. Det är något som också påverkar finansmarknaden och som de närmaste åren kommer ha en positiv effekt på tillväxten.
Den andra delen handlar om handelspolitiken och tullar, där osäkerheten nu är hög. Det är svårt att hålla reda på vilka tullar som redan införts och om det annonserade tullarna som väntar faktiskt blir av.
– Effekterna av detta handlar så klart om hur mycket handel man har varandra och vilka motåtgärder man inför. Det kan leda till ett eskalerande handelskrig och då kommer vi få allvarliga konsekvenser.
Givetvis så slår tullarna hårdast mot grannarna till USA, Mexiko och Kanada, som har störst handel med landet. Det kan i förlängningen bli något som drabbar världen över. Men effekten på Sveriges export spås bli liten enligt Pernilla Johansson.
– Det är ungefär tre procent av svensk BNP på exporten till USA. Det är ändå en ganska begränsad del av vår totala export och vår totala ekonomi. Men det är klart att osäkerheten i stort kan påverka i vilken mån vi investerar.
Men det finns en ljusglimt och vi ser ändå en konjunkturlyft framför oss säger hon. Det kommer en del positiva signaler från den europeiska ekonomin. Ser man till centralbankerna så har amerikanska FED nu lämnat styrräntan oförändrad och sannolikt sänker de först efter sommaren med tanke på det osäkra läget och att de väljer att avvakta.
– Men det kan bli att de sänker tidigare med tanke på att den amerikanska ekonomin håller på att bromsa in.
Europeiska centralbanken, ECB, har däremot valt att sänka räntan mot bakgrunden att inflationen har kommit ner och ekonomin varit svag vilket gett dem anledning att fortsätta sänka nu. Att Riksbanken under torsdagen meddelade att de lämnar räntan oförändrad på 2,25 ligger i linje med vad Swedbank har prognostiserat.
– Riksbanken har sänkt klart och vi kommer inte att se mer sänkningar i den här cykeln.
För den svenska konjunkturen finns en hel del tecken på viss försiktig optimism. Tittar vi på den statistik kommit så kan man konstatera att vändningen har inletts i svensk ekonomi och att det sker en vändning uppåt på BNP.
– Vi såg en nedgång under pandemin och en uppgång efter det. Men de senaste åren har svensk ekonomi i princip haft noll tillväxt. Men mot slutet av förra året så såg vi ändå en början till uppgång.
– Det är framför allt exporten som har bidragit till den här uppgången i BNP, men det syns inte riktigt lika tydligt om vi tittar på hushållens konsumtion. Den fortsatte inte att falla under förra året och vi har sett en svag uppgång. Vi är många som har pratat om att det är hushållets konsumtion som kommer att vara den här drivkraften i tillväxten, men det har vi inte riktigt sett än.
Förutsättningarna för att konsumtionen ökar ser bättre ut nu. Inkomsterna stärktes under 2024 och den disponibla inkomsten växte. Tappet under den höga inflationen är återhämtat och nu börjar räntesänkningarna få effekt.
– Men en anledning till att konsumtionen inte fått en tydlig uppgång är att vi sparar betydligt mer nu. Sparandet ligger på en väldigt hög nivå, på samma nivå som vi såg efter finanskrisen 2008. Den enda gången sparandet varit högre än nu var under pandemin, när vi i princip inte kunde konsumera.
– Vår bild är att sparandet fortsatt kommer vara högt, men det kommer inte öka. De inkomstökningar som väntar kommer gå till konsumtion och köpkraften stärks. Den reala lönetillväxten framöver kommer i princip ligga över den historiska trenden både i år och nästa år.
Hon hänvisar till avtalsrörelsen som är igång och som kommer att avslutas i slutet på månaden.
– Både arbetsgivare och arbetstagare är ovanligt nära varandra. Vi kommer få lite högre lönerna framöver och det är en viktig pusselbit för att vi ska se en snabbare naturlig återhämtning.
– Vi tror också på en uppgång på arbetsmarknaden framöver, även om det brukar vara lite fördröjning i den återhämtningen. Så vi kommer få en högre medeltillväxt i år och nästa år och en tydlig vändning på arbetsmarknaden under 2026. Trots all global osäkerhet.
