Boverket har sett över sina byggregler och tagit beslut om att anta nya sådana. Merparten av de nya reglerna gäller från och med den 1 juli 2025, men kraven på fastighetsautomation började gälla redan från och med årsskiftet. Magnus Steninger och Adam Fyman på Setterwalls Advokatbyrå har tittat på de nya byggreglerna för Fastighetssveriges räkning och går här igenom vilka omställningar som kommer att krävas av berörda aktörer.
Boverkets allmänna råd har under en tid i princip ansetts vara normerande, trots att de bara är rekommendationer och alltså inte juridiskt bindande. Ett av syftena bakom de nya reglerna är att de allmänna råden slopas för att ge byggbranschen mer utrymme för innovation, nya tekniska lösningar samt användning av nya material och metoder.
Ett exempel på de nya reglerna avser nya krav på fastighetsautomation och fastighetsstyrning i befintlig bebyggelse, som började gälla från och med den 1 januari 2025. Förenlighet med reglerna krävs numera för att uppfylla de krav på energihushållning och värmeisolering som anges i plan- och bygglagen, vilket är ett sätt för Sverige att implementera EU:s direktiv 2024/1275 om byggnaders energiprestanda där ambitionen är att byggnader ska generera noll eller nästintill noll växthusgasutsläpp innan år 2050.
– I praktiken måste numera andra byggnader än bostadshus, det vill säga lokalbyggnader, vara utrustade med ett system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning. Ett sådant system är obligatoriskt antingen om byggnadens uppvärmningssystem eller kombinerade rumsuppvärmningssystem och ventilationssystem har en nominell effekt på över 290 kW, eller om luftkonditioneringssystem eller kombinerade luftkonditioneringssystem och ventilationssystem har en nominell effekt på över 290 kW, förklarar Magnus Steninger på Setterwalls Advokatbyrå.
Med fastighetsautomation avses system som registrerar, övervakar och löpande analyserar energianvändningen för att möjliggöra snabbt åtgärdade av exempelvis effektivitetsförluster. Dessa regelkrav kommer att beröra många byggherrar och fastighetsförvaltare eftersom de är tillämpliga även på befintliga byggnader och således inte enbart nyproduktion.
– Det finns dessutom indikationer på att ytterligare regler utifrån ovan nämnda EU-direktiv kan komma. Av direktivet följer bland annat att medlemsstater ska säkerställa att alla nya byggnader konstrueras så att deras solenergiproducerande optimeras samt hur solceller ska installeras. Regeringen har gett Boverket i uppdrag att undersöka Sveriges implementering av direktivets krav på solenergi. Boverket förväntas slutredovisa sin utredning den 1 juni 2025, berättar Adam Fyman, kollega till Magnus Steninger.
Slopandet av de allmänna råden och hänvisningar till standarder grundar sig på en god tanke i att sektorn själv ska driva utvecklingen framåt, menar Fyman och Steninger. Men konsekvensen blir också att tolkningen av reglerna förskjuts i allt högre grad till samhällsbyggnadssektorn själv.
– I förlängningen innebär det att aktörerna själva kommer att behöva kunna uppvisa att de tolkningar och lösningar som implementerats faktiskt uppfyller de grundläggande kraven som ställs upp enligt BBR, säger Magnus Steninger.
– Hur reglerna ska tolkas förväntas därmed bli något mer oklart, i vart fall innan byggsektorn har hunnit anpassa sig, avslutar Adam Fyman.
