I Göteborg är det stopp för ombildningar från hyresrätter till bostadsrätter fram till 2026, enligt beslut av de styrande partierna i Göteborg, S, V och MP tillsammans med Centerpartiet. Men det kommer en tid efter mandatperiodens slut. På Stora Bostadsdagen i Göteborg debatterade företrädare för styret, oppositionen och handeln både nutid och framtid.
Daniel Bernmar (V) och Johannes Hulter (S) fick, som representanter för Göteborgs styre, möta kommunalrådet Axel Darvik (L) och Västsvenska Handelskammarens Christina Heikel i en debatt som visade på samsyn i många frågor – men också olikheter.
Christina Heikel, som är ansvarig för stadsutveckling på VSH, inledde med att säga att marknaden uppskattar när blocken pratar med varandra, vilket möjligen kunde uppfattas som kritik mot tidigare och nuvarande dialogproblem om funnits i kommunen kring ämnet.
– Det stora problemet är att det finns för få bostäder. Då är det jättebra med blandade upplåtelseformer, menade hon.
– Göteborg är väldigt olikt Stockholm, som jag kommer ifrån, sa Johannes Hulter. Det är så många olika sorters människor som bor i både hyresrätter och bostadsrätter och det är unikt för Göteborg.
Axel Darvik menade att en del av en stark ekonomi är att vanliga familjer ska kunna äga sin bostad.
– 80 procent av göteborgarna vill ha eget ägande. Politiken ska ge möjlighet till det. Vi är ganska överens över blockgränserna när det gäller nyproduktion, men jag tycker vi ska bli det även när det gäller ombildningar. Ombyggnader i utsatta områden, till exempel, det önskar jag större samsyn om.
Borde finnas överskott på detaljplaner
Daniel Bernmar tyckte å sin sida att det inte är fler bostadsrätter innerstaden behöver.
– En stad måste ha en bra blandning; även låg- och medelinkomsttagare har rätt till sin stad. Ökad andel bostadsrätter ger en bostadsmarknad som för dem innebär mindre möjligheter. De är inte så vi bygger den goda staden. Vi ska bygga fler hyresrätter. Utbudet måste bli mer blandat. Visst, vi kan bygga ut marknaden – men vi ska inte ta från en marknad och ge till en annan.
Axel Darvik höll inte med utan pekade på att om efterfrågan och investeringsmöjligheter finns så krävs följsamhet från kommunen för att möta dessa.
– Det snabbaste sättet är att utveckla befintlig bestånd, då skapas fler bostäder. Förmågan att bygga finns, det vi som politiker måste göra är att underlätta för finansiering. Vi måste också se till att det finns ett överskott på detaljplaner.
– Jag håller med om detaljplanerna, svarade Daniel Bernmar, men vi måste se till att vi bygger bostadsrätter där det saknas och hyresrätter där det saknas. Jag tror på den kombinationen. Sedan är det också viktigt att vi satsar på att bygga vår infrastruktur, nu när bostadsbyggandet är pausat.
Johannes Hulter fyllde i:
– Bostadsbyggande är extremt konjunkturberoende. Det handlar om att skapa en reserv av byggbar mark så att man, när någon vill bygga, bara kan peka ut en tomt. Planarbetet haltar, just nu har vi underskott.
Att det den senaste tiden skett en förändring vad gäller efterfrågan på de olika boendeformerna var något som Christina Heikel tog upp.
– Nu i svårare tider ser vi ett ökat intresse för hyresrätter och minskat för bostadsrätter, men man måste också uppdatera hela tiden och planera framåt, långsiktigt. Det får inte finnas en eftersläpning utan vi måste planera för de ljusare tider som kommer.
Axel Darvik höll med och pekade på den ökade inflyttning av kvalificerad arbetskraft som kan skönjas den närmaste tiden.
– Det är naturligt för den som kommer som ny till Göteborg att först söka hyresrätt; man vet inte hur länge man ska vara här och att först köpa och sälja en lägenhet tar tid. Då behöver vi attraktiva hyresrätter för till exempel barnfamiljer, som landningsplats, innan de tar sig vidare ut i boendet.
En stad för alla?
Paneldeltagarna fick också frågan ”hur gör man Göteborg till en stad för alla” av moderator Erik Blix. Här var debattanterna eniga om en del och oeniga om annat. Axel Darvik ansåg att det till stor del handlar om att göra innerstaden till en plats man vill besöka samtidigt som de som bor där ska ha fungerande service.
– Sedan ser jag gärna att de kontor som blev till under 70- och 80-talen blev bostäder igen, eftersom de ändå är rätt dåliga som kontor. Men här behöver byggnadsnämnden vara smidig och ge snabba bygglov för konvertering.
Johannes Hulter ville utvidga innerstaden, som han menar inte har vuxit på hundra år.
– Man har bara byggt längre och längre ut. Här måste vi ha med allmännyttan och tillåta olika upplåtelseformer och mer bostäder i centrala staden. Och vi måste se till att det finns trevliga offentliga miljöer som inte kräver stor plånbok.
– Jag tror mindre på avkontoriseringar, sa Daniel Bernmar, och mer på att förtäta, utvidga och samtidigt säkerställa mångfalden vad gäller boendeformen genom mer hyresrätter. Och som det är nu så är vi på väg från att ha bara ett centrum till att ha flera, som Stockholm. Det tänket vill jag se. Backaplan blir ett, Angered ett och Frölunda ett eget. Vi blir mer multicentrala.
Sista ordet gick till Christina Heikel, som replikerade:
– Göteborg är ju en storstad i framväxt och vi är en attraktiv sådan. Staden har tidigare varit gles, men nu försöker vi bygga ihop de olika delarna och göra staden mer inkluderande för alla generationer. Det finns också mark i innerstaden att bygga på eller optimera på. Vi skapar stråk. Göteborg är på gång.
