Under Svefas webbinarium, ”Den gröna omställningen, Norrland en viktig region”, talade bland andra Kristina Alvendal, sedan i juni industrisamordnare på regeringens kommitté Accelerationskontoret. Accelerationskontorets uppgift är att underlätta regeringens arbete med industrins omställning. Detta gör man genom att aktivt främja koordinering av offentliga och privata aktörer som deltar i den samhällsomvandling som följer av större industrietableringar och expansion av befintliga verksamheter.
– Bakgrunden till den gröna omställningen, som för övrigt pågår runt om i hela Sverige, och till Accelerationskontorets arbete ligger i att Sverige och Europa under ganska lång tid har tappat i tillväxt. Vi har sämre produktivitet och har inte hängt med som övriga delar av världen. Jämför vi med USA så står europeisk tillväxt kvar och stampar på samma nivå som för tio år sedan, medan den i USA gått dramatiskt uppåt, förklarar Kristina Alvendal.
Samtidigt leder svenska företag i stor utsträckning den gröna omställningen, men det kan vara svårt att ge en heltäckande bild av hur långt fram den egentligen är. Den sker i enskilda företag på enskilda orter. Varför är det då så viktigt att detta går snabbare?
– Det finns tre huvudskäl till detta: det första är att Sverige och Europa har tagit fram klimatmål som vi, alla företag och de styrande i landet ska leverera på. Om inte svensk industri ställer om så kommer det inte vara möjligt för svensk industri att fortsätta vara konkurrenskraftig; det kommer helt enkelt att bli alldeles för dyrt att ha kvar sina bolag eller att fortsätta produktionen.
Det är dessutom bråttom, menar Kristina Alvendal.
– Dels för att klimatet påverkar det vi gör i vardagen, dels för att vi har målsättningar till 2030 och 2035. Alla vet också att det handlar om långa ledtider; i Sverige tar det lång tid för beslut att fattas. Vi har skapat ett system med många aktörer som försöker stoppa varandra.
Den andra punkten gäller, enligt Kristina Alvendal, de geopolitiska spänningarna som blivit mer uppenbara den senaste tiden. Sverige och Europa vill inte vara beroende av länder vars värderingar vi inte delar och sysslar med anskaffning av råvaror på ett sätt som inte är bra för miljön. Lägg därtill den oförutsägbarhet som det nya presidentskapet i USA innebär.
– Vad kommer den nya presidenten att göra när det gäller handelshinder. I debatten pratas det om eventuella handelskrig, något jag kan konstatera redan är här. Från Kinas sida gör man, till exempel, allt för att slå hål på konkurrenskraften för europeisk stålindustri genom att dumpa priser och försvåra för de företag som ställer om.
För det tredje så handlar det, säger Kristina Alvendal, om att stärka svensk konkurrenskraft, så att möjligheten att gå i bräschen återtas.
– Idag har vi statliga myndigheter som aktivt motverkar den gröna omställningen – inte för att jävlas, utan för att vi har skapat ett system där myndigheter fått väldigt snäva uppdrag och därtill bara bryr sig om de uppdragen. Det finns ingen i den svenska statsapparaten som har ett helhetsperspektiv och som tittar på vad som är bra för Sverige.
I nuläget, menar Kristina Alvendal, tar svenska myndigheter fram egna beslutsunderlag och skulle man sedan inte få som man vill så överklagar man i domstol.
– Någonstans, längre bort i den värdekedjan, finns en industri bestående av äldre företag som vill ställa om, nya företag som vill etablera sig, nya investerare – kanske från utlandet – som vill hjälpa till med att se till att Sveriges tillväxt blir högre. Det är här som Accelerationskontoret kommer in i bilden.
Accelerationskontoret har fått en stor verktygslåda som inte liknar någon tidigare i Sverige. Det här visar sig, enligt Kristina Alvendal, bland annat genom att kontoret fått förhandlingsmandat, möjligheten att teckna överenskommelser och mandatet att föreslå alternativa finansieringsformer.
– Om det är så att det behövs pusselbitar för att hålla en viktig tidplan – det kan handla om satsningar inom järnvägar, vägar, ledningar, nät – så kan vi ta fram alternativa, privata finansieringar, det som tidigare gått under begreppet OPS-lösningar.
Det handlar om att få berörda parter till samma bord, få dem att enas och se till att arbetet med omställningen går framåt och snabbar på.
