Olof Manner, senior rådgivare på Swedbank, menar att anledningen till den djupa kris vi haft i delar av svensk ekonomi de senaste två, tre åren beror på att skuldsättningen bland svenska hushåll generellt är mycket högre än i andra ekonomier. Dessutom har Sverige haft kortare räntebindningstider på bolån än många andra länder vilket lett till en hög räntekänslighet.
– När vi då går in i först covid och senare Ukrainakriget får vi en utbudsdriven inflation. Riksbanken svarar med att höja räntan och svenska hushåll får då lägga betydligt mer pengar på att betala räntor och mindre på att konsumera. Konsumtionen är en av de viktigaste byggstenarna för svensk tillväxt – när konsumtionen faller kraftigt, då kollapsar tillväxten. Svårare än så är det inte.
Räntekänsligheten är däremot ett tveeggat svärd, menar Olof Manner.
– Det gör ont när räntan stiger, men man får också tillbaka stora lättnader när räntan faller. Just nu är vi inne i ett läge där styrräntorna världen över har börjat sänkas. De flesta prognosmakare tror att styrräntan är nere på två procent i slutet på nästa år.
Den globala ekonomins återhämtning är i sikte; tillväxten är visserligen fortsatt svag och varierar mellan länder och regioner. I USA, EU och Sverige beror det till stor del på de höga räntorna, vilket satt press på hushållen, men inflationen är på väg ner. Penningpolitiken har svängt om och utsikterna är mer balanserade framöver.
– Det som kan störa är den geopolitiska utvecklingen, särskilt situationen i Mellanöstern. En eskalerad konflikt kan påverka energipriserna och därmed inflationen och räntebanan. Detsamma gäller Ukrainakriget, framför allt efter att Ukraina ockuperat delar av Ryssland. Vad kan Rysslands svar på detta bli?
Det finns händelser under sommaren som får betydelse framöver. EU har infört tullar på kinesiska elbilar, vilket med största sannolikhet kommer att besvaras av kineserna med skyddstullar på varor in till Kina. Donald Trump har också aviserat att han kommer att införa tullar på minst 10 procent på alla varor som importeras till USA om han blir president, detta för att stärka den amerikanska industrin.
– Det här kan bli tungan på vågen till ett handelskrig med kännbara effekter. Ett högre spänningsläge mellan EU, USA och Kina skulle kunna leda till högre varupriser för alla inblandade parter, med betydande samhällsekonomiska förluster. Framöver behöver vi hålla ögonen på hur den globala frihandeln utvecklas.
Börserna har varit skakiga, vilket är en kombination av olika faktorer, inte minst de höga värderingsmultiplarna under slutet av sommaren. De amerikanska tech-bolagen började också leverera lite sämre resultat samtidigt som den geopolitiska situationen ilsknade till.
– Men återhämtningen har varit dramatisk och stark. Långräntorna har fallit under sommaren i förväntan på att centralbankerna ska sänka räntorna. Marknaden tror att styrräntan i slutet av nästa år kommer ligga runt 1,75 procent. Marknaden har inte alltid rätt – men den har haft mer rätt än Riksbanken de senaste åren.
När det gäller börserna har de till fyra femtedelar återhämtat sig i USA och även den svenska börsen har återhämtat sig väl.
Euroområdet har pyspunka, menar Olof Manner. Det historiska lokomotivet Tyskland har varit för beroende av rysk olja och gas. Tyskarna har dessutom drabbats av försämrade handelsrelationer med Kina, som är en stor exportmarknad men också en huvudleverantör till deras fordonsindustri. Italien, Frankrike och Spanien är nu i stället de som drar EU:s ekonomi.
– I Sverige är inflationen redan under tvåprocentsmålet, konsumtionen kommer att tillta i takt med att fler räntesänkningar går igenom. Vi räknar dock med en högre arbetslöshet i år, först nästa år kommer arbetsmarknaden förbättras, i takt med att ekonomin stärks. På Swedbank tror vi att Riksbanken sänker styrräntan vid varje penningpolitiskt möte resten av året – alltså en i september, en i november och en i december – vilket motsvarar ytterligare 0,75 procent. Sedan fortsätter sänkningarna ner mot två procent under nästa år.
