I Sverige steg KPIF-inflationen till 9,4 från 9,3 procent, över väntade 9,2 procent men i linje med Riksbankens prognos. KPIFXE-inflationen (exklusive energi) steg samtidigt till 9,3 från 8,7 procent, väntat var 8,7 procent medan Riksbanken spått 8,0 procent. Prognosfelet för Riksbanken har därmed vidgats från 0,5 till 1,3 procentenheter mellan januari och februari, den näst högsta prognosmissen för Riksbanken sedan höjningarna startade i april 2022.
Det var en bred prisuppgång på livsmedel, med grönsakspriserna i täten. Totalt steg livsmedelspriserna med 2,8 procent under månaden och 22,1 procent i årstakt. Prisuppgången i övrigt var också bred, med stigande priser för rekreation och kultur, paketresor, hemelektronik, kläder, möbler, och logi, skriver SCB i ett pressmeddelande. KPI-inflationen, inklusive räntekostnader, steg till 12,0 från 11,7 procent.
Inflationstakten är nu den högsta sedan sommaren 1991, och den ihärdigt höga underliggande inflationen ökar trycket på Riksbanken att agera. Vid det senaste mötet i februari var indikationen att räntan skulle kunna toppa kring 3,33 procent och att det endast var aktuellt med en höjning på 0,25 eller 0,50 procent vid nästa möte den 26 april, men det är inte något som Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman tror kommer att hålla.
– Vi tror att de höjer med 0,75 i april, efter bankoron i USA var vi lite mer osäkra i början av den här veckan men med dagens inflationssiffror så ser den prognosen ganska sund ut. Sedan tror vi att Riksbanken höjer med ytterligare 0,50 i juni för att då landa på en ränta runt 4,25, säger hon till Fastighetssverige.
Vad är det mest utmärkande som du ser det med de senaste inflationssiffrorna för februari?
– Att det är höga siffror, oväntat högt, och att det slår så brett, så det är väldigt oroande. Det var några delar som kan hoppa upp och ner från månad till månad, så som livsmedel och paketresor, men generellt tycker jag det är en indikation på att inflationen slår brett och det är det som är oroande, allt utom el ökar ganska så mycket och ökningstakten accelererar.
Vad betyder de senaste inflationssiffrorna för Riksbankens framtida agerande?
– Det som står klart är att Riksbanken är väldigt oroade över detta. De hade varken januari- eller februarisiffrorna tillgängliga när de gjorde sin senaste prognos vid den förra räntehöjningen, men siffran för februari visar att de gör den näst största prognosmissen de haft hittills sedan höjningarna började i april förra året, den blev på hela 1,3 procentenheter, så det är bekymmersamt för dem. Vi ser svårigheter när det finns tendenser till att inflationen biter sig fast och Riksbanken har inte så många andra verktyg än räntehöjningar att ta till. I vågskålen finns också det faktum att när man höjer räntan väldigt snabbt hinner man inte utvärdera effekterna av höjningarna. Det vi ser med bankoron i USA syns inte på samma sätt här men när räntorna stiger snabbt kan det dyka upp saker oväntat fort. Det finns generellt sett ett beteende som formats av att räntorna legat lågt under så lång tid innan dessa snabba höjningar kom till, säger Christina Nyman.
En bransch som är erkänt räntekänslig är fastighetssektorn och Christina Nyman ser att den ökande inflationen och Riksbankens sannolika räntehöjningar framöver kommer att öka trycket ytterligare på fastighetsbolagen.
– Det här är något som kommer att påverka bolagens kreditbetyg och det ökar trycket på vilken typ av finansieringsmodell bolagen väljer och vilka planer de har för att lösa detta. Tar man för mycket bankfinansiering finns det en risk att bolagen får svårt att få tillgång till kapitalmarknaden senare. Vi har också sett att bolagens räntetäckningsgrader pressats ner de senaste kvartalen och det kommer bara fortsätta i takt med att Riksbanken fortsätter med sina höjningar.
– Vi har tidigare tittat mycket på vad högre räntor betyder för fastighetsbolagen och vi vet att det finns bolag som inte har tillgång till kapitalmarknaden medan vissa fortfarande har det. Sedan finns det de som har övervägande bankfinansiering och sedan har vi den tredje delen som får allt svårare med all typ av finansiering och de kommer behöva fortsätta att sälja tillgångar eller genomföra nyemissioner för att betala skulder.
