Många intressenter i fastighetsaffärer vill få en tydlig och jämförbar bild av ett företag ur ett hållbarhetsperspektiv. Kraven på hållbarhetsrapporteringen har därför utökats genom EU-direktivet, CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive). Nu har EU-kommissionen, för att stärka detta arbete, presenterat ett nytt lagförslag: Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD).
Stora företag kan spela en viktig roll för att skapa ett mer hållbart samhälle. CSRD-rapporteringen kan visa på de förändringar ett företag behöver göra för att fortsätta attrahera intressenter. Det kan till exempel handla om att vara mer aktiv inom sociala områden, skapa nya interna funktioner eller att ta fram en klimatplan för att nå Net Zero. Enligt CSRD är ett företag skyldigt att samla in information för rapporteringsändamål. Ny införda CSDDD, som är ett komplement till CSRD, syftar till att höja kvaliteten på hållbarhetsrapportering i paritet med den finansiella rapporteringen.
– Man bör, som verksam i fastighetsbranschen, ha koll på att det här regelverket är på gång, för även om man själv inte träffas av rapporteringsskyldighet i kraft av den egna organisationen, så kan andra företag vilja ha rapportering från en för att kunna göra sin egen, säger Mattias Johanson, revisor på KPMG.
Med CSDDD vill EU skapa ett gemensamt regelverk som fastställer en skyldighet för företag i sin verksamhet likväl som i hela värdekedjan; allt i syfte för att motverka negativ påverkan på mänskliga rättigheter, klimat och miljö.
– Följden av att inte följa CSRD är inte helt kartlagd än. Men jag, som jobbar som revisor, granskar finansiell information och skriver revisionsberättelser, kan välja om jag vill skriva en ren revisionsberättelse som ser ut som alla andra – eller så kan jag tycka att det är någonting som är fel och då skriver jag en anmärkning. Ramlar företag in i CSRD-regelverket och inte upprättar rapport eller gör en dålig rapport, så får man en anmärkning, säger Mattias Johansson.
Bolagsledningen åläggs ansvar för att företaget uppfyller sina skyldigheter i fråga om tillbörlig aktsamhet i linje med internationella ramverk.
– Initialt tror jag inte att det här kommer att leda till, exempelvis, böter; det kanske inte stämplas som bokföringsbrott, till exempel – men jag vill tro att bankerna bryr sig och att det därför påverkar ett företags credit rating. Det indikerar ju att man inte har hundra procent koll på grejorna. Men ännu finns alltså ingen prislapp på det och inga straff – mer än tappat anseende.
Företag som faller inom tillämpningsområdet för båda direktiven bör nu rapportera enligt CSRD om sina due diligence-skyldigheter (enligt kravet på CSDDD). Det föreslagna direktivet kommer alltså att leda till en mer fullständig och effektiv rapportering enligt CSRD.
Som företag kan man naturligtvis fundera på om detta tillför värde och ifall det behövs mer byråkrati och fler rapporter.
– Det där är en avvägning; hur mycket man ska hålla på att mäta och rapportera saker och ting. Men tanken är att det ska bli action; genom att följa värdekedjan ska effekten bli mätbar och därigenom bättre. Man ska kunna ställa två aktörer mot varandra och du som arbetstagare, investerare, bank eller tillsynsmyndighet ska kunna se vem som levererar. Menar Mattias Johansson.
