Regionernas vårdbyggnader blir allt fler och allt dyrare att hålla i gång. En ny sammanställning från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, visar att kostnaderna för drift, underhåll och energi fortsätter att stiga – trots att fastigheterna samtidigt blivit mer energieffektiva. Bakom utvecklingen finns både höga energipriser och ökade satsningar på underhåll.
Regionernas fastighetsbestånd fortsätter att växa – och med det växer också kostnaderna. En ny sammanställning från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, visar att svenska regioner nu äger och hyr lokaler motsvarande närmare 16 miljoner kvadratmeter. Det handlar framför allt om sjukhus, vårdcentraler och andra vårdlokaler som utgör ryggraden i hälso- och sjukvården.
Utvecklingen de senaste åren är tydlig: regionerna bygger inte mindre, men det blir allt dyrare att förvalta det som redan finns. Samtidigt pågår ett omfattande arbete för att minska energiförbrukningen och effektivisera driften.
En av de tydligaste förändringarna handlar om kostnaderna för energi. Trots att regionernas fastigheter använder mindre energi per kvadratmeter än tidigare har utgifterna för el, värme och andra medier ökat kraftigt under senare år. Den totala kostnaden uppgår nu till omkring 2,5 miljarder kronor – betydligt högre nivåer än för ett decennium sedan.
Förklaringen ligger enligt rapporten främst utanför regionernas egen kontroll. Energipriserna har stigit kraftigt, något som kopplas till det osäkra internationella läget och de ekonomiska följderna av konflikter och energikris i omvärlden. Effekten blir att besparingar i energianvändning inte fullt ut slår igenom i ekonomin.
Samtidigt ökar kostnaderna för att hålla fastigheterna i gott skick. Utgifterna för tillsyn, skötsel och felavhjälpande underhåll har stigit under flera år i rad och ligger nu på den högsta nivån sedan mätningarna inleddes. Den sammanlagda notan uppgår till omkring 1,9 miljarder kronor.
Bakom ökningen finns flera orsaker. Dels har prisökningar slagit mot bygg- och fastighetssektorn i stort. Dels tycks regionerna lägga större resurser på underhåll. Men när kostnaderna justeras för inflation framträder en mer nyanserad bild. De stora ökningarna blir mindre dramatiska och utvecklingen framstår som betydligt jämnare över tid.
Det antyder att delar av det som sett ut som stora satsningar i själva verket snarare kan handla om att försöka behålla tidigare nivåer när priserna stigit snabbt.
Samtidigt ligger investeringarna i nya byggnader kvar på en fortsatt hög nivå. Under året investerade regionerna nästan 15 miljarder kronor i byggnader och mark – något högre än året innan. Men även här förändras bilden när inflationen räknas bort. Då framstår investeringsnivån som betydligt stabilare och mindre expansiv än vad de nominella siffrorna först ger intryck av.
Det stora investeringslyftet som syntes för några år sedan tycks därmed ha planat ut. Efter en period med kraftig ökning har nivåerna under senare år varit relativt oförändrade.
Regionernas fastighetsbestånd har samtidigt vuxit försiktigt men stadigt. De egna lokalerna har ökat under större delen av det senaste decenniet, medan de hyrda ytorna vuxit ännu snabbare. Ökningen av hyrda lokaler förklaras delvis av förändrade arbetssätt och strategier kring lokalförsörjning.
Skillnaderna mellan regionerna är stora. Vissa väljer att i högre grad äga sina fastigheter, andra prioriterar hyrda lösningar för att skapa större flexibilitet. Västra Götalandsregionen hör till de regioner som hyr mest, något som enligt uppgift hänger samman med en medveten strategi där lokaler för exempelvis primärvård och tandvård i högre utsträckning hyrs in.
Enligt SKR ska rapporten framför allt ses som ett sätt att identifiera trender och ge regionerna möjlighet att jämföra sig med varandra. Men sammanställningen ger också en bild av ett växande ekonomiskt dilemma: samtidigt som vårdens lokaler blir mer energieffektiva och moderniseras fortsätter kostnaderna att öka. För regionerna innebär det att effektiviseringar inte längre automatiskt leder till lägre utgifter. När priser på energi, byggmaterial och underhåll stiger kan även välfungerande besparingar snabbt ätas upp. Resultatet blir att fastighetsfrågorna – som länge varit en fråga i skymundan – blir allt mer avgörande
