Ny skräckprognos kan vara väckarklocka

Data- och analysföretaget Dun & Bradstreet visar i en ny prognos att konkursrisken i byggbranschen är nästan dubbelt så stor som för ekonomin i övrigt. Enligt företaget riskerar 1200–1400 byggföretag att gå ikonkurs närmsta 12 månaderna. Men hur stora växlar ska man dra på detta? Henrik Hargeus, affärsanalytiker på Dun & Bradstreet, förklarar analysen för Fastighetssveriges läsare.
Ny skräckprognos kan vara väckarklocka
Henrik Hargeus, affärsanalytiker på Dun & Bradstreet. Bild: Dun & Bradstret

Data- och analysföretaget Dun & Bradstreet visar i en ny prognos att konkursrisken i byggbranschen är nästan dubbelt så stor som för ekonomin i övrigt. Enligt företaget riskerar 1200–1400 byggföretag att gå ikonkurs närmsta 12 månaderna. Men hur stora växlar ska man dra på detta? Henrik Hargeus, affärsanalytiker på Dun & Bradstreet, förklarar analysen för Fastighetssveriges läsare.

Om prognosen slår in skulle det innebära uppemot 35 procent fler konkurser kommande år jämfört med 2019, som betraktas som ett normalt år konjunkturmässigt. Henrik Hargeus berättar för Fastighetssverige att det inte bara är byggbranchen som har det svårt jämfört med andra branscher. Även besöksnäring (Hotell & Restaurang) samt detaljhandel har det tufft.

– Det gemensamma är att dessa sektorer drabbats mycket på grund av inflation, räntehöjningar och kostnadsökningar vilket har medfört att privatpersoner tvingas göra omprioriteringar av deras konsumtion. Byggbranschen har dessutom drabbats extra mycket genom att nybyggnation av lägenheter har bromsat in samt att hushållen i högre utsträckning tvingas avvakta med större renoveringsprojekt. Det är främst de delar av byggbranschen där slutkunden är konsument som drabbats hårt och det finns naturligtvis delar av byggbranschen som inte är lika hårt drabbade, förklarar Henrik Hagreus.

Under juli 2023 ökade betalningsanmärkningarna bland byggbolagen med 9,9 procent, jämfört med juli 2022, medan betalningsanmärkningar för ekonomin i stort minskade med 1,6 procent under samma period. Vad beror det på? Har byggföretagen till exempel varit för dåliga på att hålla sig med ekonomisk buffert?
– Nu var det bara en månad, så man får vara lite försiktig med att dra allt för långt gående slutsatser då dessutom juli är en semestermånad så volymerna brukar gå ned och små förändringar kan ge stort utfall. Vi vet inte exakt vad skillnaden beror på, men vi ser exempelvis att byggbolag generellt har fått en försämrad likviditet under de senaste åren.

Ni gör prognosen baserat på kreditvärdigheten kombinerat med historiska data om konkursrisk för olika kreditvärdighetsbetyg samt nya bolag och befintliga bolag utan kreditbetyg. Kan det finnas någon risk att ni övertolkar korrelationen mellan kredit och konkurs?
– Ratingen uppdateras dagligen och vi gör kontinuerliga uppföljningar och vi kan se om det sker några förändringar av konkursrisken. Utifrån det vi kan se så ligger risken på mellan 1,75 och 2 procent i byggsektorn, vilket inte är anmärkningsvärt högt ur ett historiskt perspektiv. Det finns många osäkra faktorer och än så länge ser vi inga tecken på att kreditrisken skulle sjunka.

Vad – om något – kan göras för att bromsa eller stoppa scenariot med över 1000 byggföretagskonkurser?
– Det beror på vart vi är på väg i konjunkturen, ränteutveckling, kronkursen som påverkar materialkostnader mm. Energipriser Samt köpkraften hos konsumenter etc.

Vad kommer konsekvensen för svensk byggbransch att bli om det här stora antalet konkurser blir verklighet?
– Även om konkurserna ökar i antal så är det från relativt låga nivåer och man skall även tänka på att vi har rekordmånga aktiva företag just nu.

Läs också