Det pratas om en vändning i ekonomin, med lägre styrränta och mer stabilitet. Men de faror som kan hota de ekonomiska utsikterna i närtid och i framtiden finns fortfarande kvar: inflation, krig och drönarattacker i vår närhet och ständiga hot om handelskrig utgör en stor del av nyhetsrapporteringen. Anna Westlund, senior ekonom på Nordea, ger sin bild av läget i en konjunkturuppdatering.
Det ser ljusare ut framöver. I alla fall om man får tro Anna Westlund, senior ekonom på Nordea, när hon talar på Fastighetssveriges event Lokalmarknadsdagen i Göteborg.
– Det kan tyckas lite konstigt att säga i dessa tider, när det är så mycket dystra nyheter, men förutsättningarna är bra, i synnerhet i svensk ekonomi – men även i våra nordiska grannländers ekonomi, säger Anna Westlund.
Självklart, menar hon, finns det fortfarande orosmoln. Man kan prata länge om Donald Trumps nycker och det råder fortfarande krig i Ukraina. Hot har blivit lite av en vardag. Ändå har lite positiva nyheter börjat komma. USA, med Donald Trump i spetsen, drog tillbaka först hotet om våld mot Grönland och Danmark och sedan också tullhotet.
– För denna gång kan vi andas ut lite grann, men skadan är kanske redan skedd. Det tidigare tullavtalet mellan Europa och USA har pausats. Vad händer med det nu? Kan man lita på ett avtal med USA? Det vet vi inte, men vi behöver förhålla oss till det här.
Det är en världsordning i oordning och ett regelverk som är satt under hård press som Anna Westlund målar upp. Trots det har det skett en stark börsutveckling. Marknaden reagerade kraftigt i april när man presenterade de reciproka tullarna och sedan dess har marknaden återhämtat sig. Marknadsreaktionerna på utspel som har kommit sen dess har varit mycket mer måttliga.
– Marknaden tycks ha tagit fasta på uttrycket ”taco”, Trump always chickens out. Det blir inte så illa som man först har tänkt sig. Denna gång visade sig det stämma. Men osäkerheten finns där, hela tiden, trots det. Vi har haft ett år med Trump som president och det har hänt väldigt mycket under den tiden – inte bara på det ekonomiska planet. Även andra gränser har passerats.
I osäkra tider är det normalt dollar, guld och schweizerfranc som är säkra kort, men det senaste året har man i stället sålt dollar och köpt guld och silver. Guld- och silverpriset når rekordnivåer, samtidigt som dollarn tappar i värde med 13 procent mot euron.
– Den har tappat ännu mer mot svenska kronan och vi tror att dollarn kommer att fortsätta försvagas av andra skäl. Normalt sett är det ränteskillnaden mellan USA och Europa som förklarar växelkursen, men nu är det andra faktorer: politisk osäkerhet, ifrågasättande av hurvida Fed är oberoende eller inte och frågetecken kring hållbarheten i USAs offentliga finanser – inte minst i kombination med ifrågasättandet av Feds oberoende. Det här är faktorer som talar för en fortsatt dollarförsvagning.
Världshandeln har trots allt detta varit motståndskraftig och är inne i en positiv trend sedan ett tag tillbaka. Toppen i början av förra året kom när många företag ville förebygga eventuella tullar. Efter det föll världshandeln som väntat tillbaka – men den föll tillbaka mindre än man hade befarat. 2025 blev ett starkt år.
– Även svensk export har gått bra de här åren. Det är faktiskt den som har hållit uppe tillväxten i svensk ekonomi. Det pratas om att det är svag tillväxt i svensk ekonomi, men det handlar mest om inhemsk efterfrågan.
USA är en exportmarknad för Sverige, ungefär tio procent av exporten går till USA. Vissa branscher är mer utsatta och mer exponerade för USA, som till exempel fordonsindustrin som är viktig för Västsverige, Göteborg och Smålandsregionen. Men det är inte i första hand de direkta effekterna av tullarna som är skadliga för ekonomin, utan osäkerheten som påverkar både hushåll och företagens investeringar.
– Men i takt med att USA backar tillbaka från den globala världshandeln flyttar andra länder och regioner fram sina positioner. Många nya avtal har förhandlats fram och slutits som skapar nya möjligheter och nya exportmarknader. Av svensk export går 60 procent till EUs inre marknad och 70 procent av vår export går till hela Europa, till exempel till Norge och Storbritannien. Samtidigt pågår det förhandlingar med Australien, Indien och andra regioner om att underlätta för frihandel.
Tillväxten i amerikansk ekonomi har varit stark och återhämtningen efter pandemin har också gått bra i USA – vilket har överraskat många. Det är en stark konsumtionsdriven ekonomi med stöd av en expansiv finanspolitik. Tillväxten för 2025 låg strax över 2,5 procent, vilket är bättre än väntat, och utsikterna för nästa år har reviderats upp.
– Den amerikanska tillväxten är stark nu, men vi ser att det saktar ner på vissa håll i amerikansk ekonomi, inte minst på arbetsmarknaden. Sysselsättningen bromsar in. Tittar vi på de senaste månaderna och summerar det senaste kvartalet är det en negativ sysselsättningsutveckling i USA. Det här bekymrar bland annat Fed.
Trots den här utvecklingen har arbetslösheten inte ökat särskilt mycket i USA, vilket handlar om att arbetsutbudet också växer långsammare. Detta kan kopplas till politiken, då man för en väldigt stram migrationspolitik. Väldigt få människor som kommer över gränsen och man deporterar dessutom folk som många gånger faktiskt jobbar.
– Den här starka tillväxten i USA har delvis varit skulddriven; statsskulden i USA är hög. Världens två största ekonomier, USA och Kina, har höga statsskulder och i USA ser den ut att öka, enligt de prognoser som finns. Stora underskott i den amerikanska budgeten är inget nytt och inget som Donald Trump har börjat med, det har pågått en längre tid. Men nu har problemet blottlagts.
Räntorna stiger och räntekostnaderna i den amerikanska budgeten blir ett allt större problem. De är större än militärutgifterna och utgår till halva budgetunderskottet i USA. Tullintäkterna ökar och ökar mycket, men det räcker inte för att kompensera underskottet.
– USA är inte ensamt om att ha problem med hög skuldsättning och budgetunderskott; det brottas även många europeiska länder med. Samtidigt som skuldsättningen i Europa är hög står vi inför jättestora investeringsbehov. Till exempel växer försvarsinvesteringar kraftigt, men även annan infrastruktur har stort investeringsbehov.
För svensk del är statsskulden låg och vi har starka offentliga finanser. Vi har en expansiv finanspolitik och ett budgetunderskott, men vi har också ett finanspolitiskt ramverk i Sverige som gör att vi tar oss tillbaka till en budget i balans. Det är en styrka för svensk ekonomi.
– Det har varit lite trögt i Europa liksom i Sverige, men det ser lite ljusare ut på horisonten, bland annat för att vi ser de här investeringarna framför oss men också för att hushållens konsumtion väntas komma i gång även här. Det råder dock stora skillnader inom Europa.
Det senaste året har tillväxten drivits av länderna i södra Europa, som Spanien och Italien. Vanligtvis är det Tyskland som är tillväxtmotorn, men landet har stått och stampat och först nu är Tysklands ekonomi nu på samma nivå som den var före pandemin.
– Vi har alltså haft sex, sju år utan någon tillväxt alls. Tyskland har sina utmaningar, vilka handlar om industrin, inte minst fordonsindustrin som står inför omställning – samtidigt som konkurrensen från Kina är stenhård. Man har heller inte riktigt återhämtat sig från den energikris som rådde för ett par år sedan och som drabbade Tyskland hårt.
Sverige gjorde en stark avslutning av 2025 och hamnade på en BNP-tillväxt på knappt två procent förra året. Tillväxten under 2026 väntas landa på omkring tre procent.
– Tillförsikten bland hushållen är nu på väg tillbaka, även om den inte är uppe på normala nivåer än, det finns det lite utrymme att förbättras ytterligare. Även näringslivet har förbättrats och är på bättre nivåer än normalt. Så det här bådar gott för tillväxten i svensk ekonomi.
